Fetma är en komplex sjukdom som måste behandlas med strategier som innehåller flera delar.

Ägg innehåller många viktiga vitaminer och mineraler. Ägg är även ett proteinrikt livsmedel med hög proteinkvalitet. Tyvärr har ägg alltför länge och allt för ofta oförtjänt förknippats med höga kolesterolnivåer i blodet och hjärt-kärlsjukdom, som i sin tur utgör riskfaktorer för demens. I en ny studie finner man dock inga samband mellan intag av ägg … Fortsätt läsa Inget samband mellan intag av ägg och risk för demenssjukdom →

Läs mer om en traditionell samisk kostmönstermodell.

Med anledning av den aktualiserade diskussionen om innehåll av glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar i vegetabiliska oljor vill vi göra ett förtydligande, avseende den rapport om palmolja som SNF Swedish Nutrition Foundation publicerade 2014, och som refereras på nutritionsfakta.se. Rapportens titel är ”Hälsomässiga aspekter av palmolja – från vetenskap till folkhälsa”. Titeln är i sig … Fortsätt läsa Hälsomässiga aspekter av palmolja – förtydligande angående SNF:s rapport →

Referat Samband mellan cancer, livsstil och matvanor är komplexa. På internationell nivå arbetar World Cancer Research Fund kontinuerligt med att sammanställa kunskapsläget, som ligger till grund för deras råd och rekommendationer. Budskapen som syftar till att minska risken att drabbas av de vanligaste cancerformerna handlar om vikt och kroppssammansättning, fysisk aktivitet, alkohol samt rött kött … Fortsätt läsa Mat och cancer – aktuella rekommendationer från World Cancer Research Fund →

Aktuell avhandling I Sverige är förekomsten av övervikt och fetma ojämnt fördelat, där vuxna och barn med låg socioekonomisk position är värst drabbade. Det är viktigt att satsa på hälsofrämjande insatser för att förebygga övervikt och fetma tidigt i livet. Föräldrastödsprogrammet En frisk skolstart genomfördes mellan 2012-2013 i utsatta områden i Stockholms län och visade … Fortsätt läsa Skolbaserat föräldrastöd delvis effektivt för hälsosamma vanor hos barn i utsatta områden →

Kommentar – aktuell studie Sambandet mellan intag av tillsatt socker och hälsoeffekter är komplext. Den evidens som finns har sammanfattats i riktlinjer för den allmänna befolkningen, till exempel i de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR 2012). I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel ifrågasätts det vetenskapliga underlaget för dessa rekommendationer. Här sammanfattas och kommenteras den aktuella artikeln, med … Fortsätt läsa Rekommendationer för sockerintag – vilka bevis finns egentligen? →

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 2, 2016 Nordiska Nutritionskonferensen 2016 Vi åldras alla. Det är omöjligt att förhindra, men de förutsättningar och processer som orsakar åldrande, sjukdom och död är möjliga att påverka, vilket de senaste 100 årens utveckling tydligt visat. >> text: Elisabet Rothenberg, biträdande professor, Högskolan i Kristianstad   Äldre idag är … Fortsätt läsa Att åldras – igår, idag och i morgon – förändrade förutsättningar →

Frågan om vad som är en hälsosam kost bör besvaras i ljuset av att vår kost är en komplex sammansättning av olika livsmedel.

Er BMI er et godt mål for ernæringstilstanden hos gamle mennesker?

Mödrars intag av fet fisk under graviditet och amning – minskad risk att barnen utvecklar allergi vid tre års ålder

Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP, förser dietister med ett ramverk som underlättar systematisk problemlösning i nutritionsbehandlingen.

Kl 13.00-16.30, 27 april i Lund

Sjukdomsrelaterad undernäring är vanligt förekommande, särskilt hos äldre med kronisk sjukdom. Problemet uppmärksammas ofta sent i förloppet och behandlas ibland inte på ett rationellt sätt. Förutom livskvalitetsförluster och lidande för den enskilde patienten förbrukas också stora resurser inom vård och omsorg.

Forskning kring hälsa under graviditet, trender kring barnfetma, nya data över skolmåltidernas betydelse.

Genetik och mängd gluten i kosten är starka riskfaktorer för utvecklingen av celiaki hos svenska barn.

I den svenska studien ”Food as a tool for learning in everyday activities at preschool – an exploratory study from Sweden” upplevde förskolepedagogerna att både de och barnen utvecklade ett sensoriskt språk tillsammans och att barnen blev mer positiva till att smaka på olika råvaror. Pedagogerna upptäckte också nya sätt att arbeta med läroplanens olika … Fortsätt läsa Måltidspedagogik – Mat som ett MATerial till lärande i förskolan →

Kommentar: Råttstudie om effekter av fruktos och glukos på metabolism och kärl. Studieresultat kan inte överföras direkt till människa.

Ny rapport om matvanor och hur matvanor skiljer sig åt i de Nordiska länderna.

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3-4, 2013 >> NNR5 – vetenskapligt underlag Kostens fedt har været intensivt studeret i gennem de sidste årtier. Der har været fokus både mængde og kvalitet. Før blev lavfedt kost anbefalet, hvorimod der i dag lægges mere vægt på sammensætningen af fedt. Formålet med den systematiske litteraturoversigt, som vi … Fortsätt läsa Fedt og helbred – sammensætning vigtigere end mængden →

Avhandling: Studier på möss har identifierat lingon som ett bär med positiva hälsoeffekter på fetma och låggradig inflammation .

Historisk reflektion avseende det svenska folkhälsoarbetet under de senaste 50 åren.

Det finns ett ökat intresse för hur och om maten kan påverka balansen mellan ett fungerande och ett överaktivt immunförsvar.

Här sammanfattas några av de presentationer som framfördes vid Uppsala Health Summit 2016 som tar avstamp i rapporten Ending Childhood Obesity.

Kommentar: Effekter av koster med radikalt olika fördelning mellan fett och kolhydrater drunknar i effekterna orsakade av drastisk viktnedgång.

Det höga innehållet av kolesterol i ägg har föranlett diskussioner om att intag av ägg utgör en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. För friska personer finns inga belägg för att måttligt intag av ägg har negativa hälsoeffekter, snarare tvärtom.

Mottagare av SNF Swedish Nutrition Foundations forskningsanslag 2016

Mottagare av SNF Swedish Nutrition Foundations forskningsanslag 2016 >> text: Savanne Holster, doktorand, Nutrition-Gut-Brain Interactions Research Centre, Örebro universitet.   IBS (irritable bowel syndrome, känslig tarm) är en vanligt förekommande tarmrelaterad sjukdom som drabbar runt 10-20 procent av jordens befolkning. IBS-patienter lider oftast av symptom som störningar i tarmens rörelsemönster och buksmärtor. Detta kan leda … Fortsätt läsa Kostens påverkan på tarmfloran hos friska individer och IBS-patienter →

Fetma är förknippad med livslång ohälsa och kan redan innan vuxen ålder leda till blodfettsrubbningar, högt blodttryck och insulinresistens, som samlat kallas det metabola syndromet (1). Upp till 25 procent av feta barn har redan tecken på metabola syndromet (2). Framförallt bukfetma tros bidra till ökade hälsorisker kopplade till metabola syndromet, men detta är ännu ej noggrant studerat prospektivt hos barn.

Inom hälso- och sjukvården används kosttillägg som en del av nutritionsbehandlingen vid sjukdomsrelaterad undernäring, när den vanliga maten inte räcker till. Exempel på kosttillägg är näringsdrycker, puddingar eller pulver som blandas med vätska. Kosttillägg tillhör gruppen ”Livsmedel för speciella medicinska ändamål” och har ett varierande innehåll av energi och näringsämnen.

Patienter med kroniska leversjukdomar kan utveckla olika symtom, till exempel vätska i buken (ascites), trötthet och gulhet (ikterus). Det är vanligt att leversjukdomar påverkar aptiten. Levern reglerar ämnesomsättningen och en konsekvens av försämrad leverfunktion kan vara att patienter förlorar muskelmassa. Vid stora operationer, som levertransplantation, kan undernäring påverka utfallet, samtidigt är det ett forskningsområde som fortfarande är relativt outforskat.

SNF Swedish Nutrition Foundation delar varje år ut ett antal forskningsanslag till doktorander vid svenska institutioner, som bedriver forskning inom nutritionsområdet, såväl experimentella som kliniska studier.

Nutritionsforskning har traditionellt handlat om att förstå näringsämnenas funktion i kroppen och att utveckla näringsrekommendationer. Numera vet vi att maten, förutom traditionella näringsämnen, innehåller många andra substanser, till exempel antioxidanter och andra så kallade bioaktiva ämnen.

Fullkorn har länge ansetts vara en del av en hälsosam diet. Epidemiologiska studier har visat att fullkorn har positiva effekter vid förebyggande av bland annat typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Även sammansättningen av tarmfloran påverkas av kosten, och en hälsosam sammansättning har potential att främja hälsofördelar, såsom att förbättra glukos- och aptitreglering.

Bästa sättet att övertyga beslutsfattare att investera i nya insatser är att använda evidens som bygger på vetenskapliga studier.

Test category ovriga – nnr

Test category ovriga – rapporter

I Sverige och Norge är benskörhetsfrakturer vanligast i hela världen. Det är viktigt att vi försöker bygga upp så mycket ben som möjligt innan osteoporossjukdom debuterar. Det finns många faktorer som påverkar benets celler, i denna artikel diskuteras betydelsen av D-, A- och K-vitamin.

Vad påverkar skolmåltidens kvalitet och hur påverkas elevernas matvanor?

I en nyligen publicerad studie har svenska skolbarns energi- och näringsintag från skollunchen utvärderats.

Forskningen visar att stora portioner stimulerar överkonsumtion. Att undvika stora portioner av energitäta livsmedel och sockerrika drycker kan därför göra det enklare att hålla kroppsvikten. Att istället äta stora portioner av mat som inte innehåller så mycket energi per gram kan däremot vara en bra strategi.

Västerbottens hälsoundersökningar banade vägen för Nyckelhålet och Medicinska biobanken. Unik resurs för dagens och framtidens forskning

Möjligheten att använda tarmflora i epidemiologiska studier diskuterades nyligen vid seminarium arrangerad av NEON-nätverket och EpiHealth i Malmö.

Inom IDEFICS har kostvanor, sociala faktorer och livsstil hos barn studerats för att kunna utveckla nya förhållningssätt som främjar bättre kost- och motionsvanor bland unga.

Kokosolja har under de senaste åren ökat i popularitet och framhålls ofta som ett hälsosamt alternativ till andra oljor.

D-vitaminbrist är vanligt förekommande hos överviktsopererade patienter. De tillskott som regelmässigt ges verkar inte vara tillräckligt.

I rapporten ”Bättre måltider i äldreomsorgen” finns förslag om hur måltider i äldreomsorgen kan tas till vara bättre.

Den 28 juni 2016 publicerade Livsmedelsverket information om hur Livsmedelsverkets kostråd får användas i märkning och marknadsföring av livsmedel. Ett grundläggande krav är att användningen av kostråden inte får ske på ett sådant sätt som riskerar att vilseleda konsumenterna.

Vad vi äter påverkar mikrobiotan i våra tarmar vilket i sin tur har inflytande på vår hälsa. Eller är det kanske tarmens mikrobiota som bestämmer vilken effekt man får av en viss diet eller medicin? Forskningen som studerar hur tarmens mikrobiota påverkar risken för olika sjukdomar, och hur den i tarmen eventuellt kan ändras

Glutenfri kost – en stark global trend utan vetenskaplig evidens.

Interaktioner mellan kosten och bakterierna i tarmen kan ha en avgörande betydelse för hälsan.

Nordisk mat för hälsan ger motsvarande hälsoeffekter som Medelhavskosten.

Vid fetma krävs individuella strategier för behandling och förändrade miljöer för att minska förekomsten i samhället.

Populära dieter med hög andel mättat fett har vänt den positiva hälsotrenden i Finland.

Hälsosam kost och livsstil kan motverka åldrandeprocesser i hjärnan.

Matvanor som är bra för hälsan är ofta även klimatsmarta.

Skolmaten har en viktig roll för inlärning och minne – och för folkhälsan.

Viktutvecklingen ser ut att ha stabiliserats, men midjeomfånget fortsätter öka hos unga.

D-vitamin har konstaterade samband med ett flertal hälsoeffekter – vad är en optimal nivå av D-vitamin?

Är det bättre att vara överviktig och vältränad än normalviktig och otränad?

Fibrer är bra för hälsan – men det krävs mer specifik forskning för att kartlägga de olika fibertypernas funktioner och hälsoeffekt.

Intresset för kost och gener är stort. Men är det möjligt – och nödvändigt – att skräddarsy kosten individuellt utifrån generna?

Aktuellt nu! 11:e Nordiska Nutritionskonferensen äger rum i Göteborg 20-22 juni 2016.

Ojämlikheten i hälsa är globalt utbredd och socialt betingade skillnader när det gäller barnfetma består. I en värld där många av oss förfogar över mer mat, vatten och utrymme än vad vi behöver är det fortfarande många som inte får sina grundläggande behov av mat, skydd för väder och vind, vila och fysisk säkerhet tillgodosedda.

Förekomst av fetma skiljer sig mellan grupper med hög och låg socioekonomisk status. Breda hälsofrämjande interventioner, som utvecklas och implementeras i tätt samarbete med de grupper som är föremål för dem, kan troligen påverka förekomsten av barnfetma.