Sötningsmedel är en grupp av tillsatser som regelbundet är föremål för diskussion i samhällsdebatten om mat och hälsa, inte minst mot bakgrund av den ökande förekomsten av övervikt och fetma. Vanliga frågeställningar avser sötningsmedels betydelse för kroppsvikt, aptit och energiintag. En annan återkommande diskussion är hur sötningsmedel påverkar blodsocker- och insulinnivåer efter måltid.

Nya rön tyder på att vissa sötningsmedel och emulgeringsmedel påverkar tarmfloran. Eftersom vi idag vet att tarmfloran har stor betydelse för vår hälsa är de nya rönen intressanta, men de föranleder inte i sig anledning att ifrågasätta säkerheten av sötningsmedel och emulgeringsmedel som tillsatser, i de mängder de får användas. Under 2014 publicerades en vetenskapligt intressant studie i tidskriften Nature, där man både i musstudier och i en kort (sju dagar) intervention med människor fann att ett högt intag av sackarin (fem milligram per kilo kroppsvikt och dag) ändrade tarmflorans sammansättning (1).

Trots vissa meningsskiljaktigheter i den pågående diskussionen om sockrets hälsoeffekter råder det stor samsyn i flera aktuella publikationer, där det totala vetenskapliga läget avseende sockrets hälsomässiga effekter har sammanställts och bedömts. Här sammanfattas kunskapsläget avseende sockrets betydelse för vanliga kostrelaterade sjukdomar, till exempel övervikt/fetma, hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Frågan om sockrets betydelse för hälsa och sjukdomsrisk är inte enkel att besvara.

Trots att konsumtionen av sötsaker och läsk och andra kariesbidragande och erosiva produkter har ökat under senare år har angreppen av karies under de senaste 50 åren minskat. Den viktigaste orsaken är daglig användning av fluortandkräm i kombination med förbättrad munhygien. Däremot verkar förekomsten av frätskador öka.

Sötningsmedel är ett omdebatterat ämne, som bland annat lett till ”viktlarm”. Det saknas dock vetenskapligt stöd för att icke energigivande artificiellt sötad dryck ger ökade hungerkänslor och/eller ökat energiintag hos människor, jämfört med vatten eller mineralvatten. Aptit och hunger spelar stor roll för när, vad och hur mycket vi äter.