Som underlagsmateriale i arbeidet med de femte nordiske ernæringsanbefalingene, ble det gjennomført en rekke systematiske litteraturstudier. Én av disse tok for seg inntak av jern fra kosten. Det overordnede målet med studien var å gjennomgå de siste ti års vitenskapelige data om helseeffekter av jerninntak fra kosten gjennom livets ulike stadier (spedbarn, barn, ungdom, voksne, eldre, samt under graviditet og amming), for å anslå hvor mye jern som kreves for å oppnå tilfredsstillende vekst, utvikling og opprettholdelse av helse.

I forbindelse med revideringen av de nordiske næringsstoffanbefalingene har ekspertgruppen for karbohydrat skrevet to oppsummeringsartikler. En systematisk litteraturgjennomgang av sukkers effekt på helse og en bakgrunnsrapport om kostfiber og glykemisk indeks (GI). Nedenfor følger en oppsummering av artikkelen om kostfiber og GI.

Den systematiska litteraturöversikt avseende kalcium, som gjordes inför den femte versionen av nordiska näringsrekommendationer (NNR5), inriktades på hälsotillstånd och sjukdomar såsom skeletthälsa, benfrakturer, övervikt och fetma, cancer, kardiovaskulära sjukdomar, autoimmuna sjukdomar och dödlighet. Här sammanfattas de huvudsakliga resultaten. Under början av 1990-talet introducerades nya metoder för bestämning av benmineraltäthet.

När det gäller konsumtion av alkohol finns det få påståenden som är så djupt rotade som den om ölmagen. Många människor, framför allt män, med stort midjeomfång har fått frågor om sin ölkonsumtion. Det finns en allmän utbredd övertygelse om att öl ger stort midjeomfång vilket till och med blivit påståenden upptryckta på tröjor.

Protein, fett och kolhydrat är de tre energigivande näringsämnena i mat och dryck. Dessa näringsämnen kan delas in i olika undergrupper med hänsyn till vilket bidrag de ger till det totala energi- och näringsintaget och vilka olika effekter de har på hälsan beroende av hur ofta och hur stor konsumtionen är. Alkohol är det fjärde ämnet som intar en särställning då det har ett högt energivärde.

Ungdomar med utvecklingsstörning utvecklar redan i tonåren riskfaktorer för framtida hjärt- och kärlsjukdom, detta både tidigare och i högre grad än normalbegåvade ungdomar. Som unga vuxna i 24-årsåldern har drygt en tredjedel utvecklat fetma. Efter två års skolintervention hade dock riskfaktorerna minskat och ingen uppvisade längre fetma.

Body mass index (BMI) är det vanligaste måttet för kroppsstorlek och för att avgöra om en individ har normalvikt, övervikt eller fetma. Kunskap om samband mellan kroppsstorlek och risk för sjukdom och död är viktigt, bland annat inför kliniskt relevanta beslut om vem som erbjudas behandling. I en nyligen publicerad studie fann man att dödligheten var lägre bland individer med övervikt och fetma klass I, vilket reser frågor om hur användbart BMI är som mått på sjukdomsrisk och risken att dö i förtid.

Sötningsmedel är ett omdebatterat ämne, som bland annat lett till ”viktlarm”. Det saknas dock vetenskapligt stöd för att icke energigivande artificiellt sötad dryck ger ökade hungerkänslor och/eller ökat energiintag hos människor, jämfört med vatten eller mineralvatten. Aptit och hunger spelar stor roll för när, vad och hur mycket vi äter.

Ofta påpekas att barn och ungdomar äter sämre och rör sig mindre, med övervikt och sjukdomar som följd. Förslag på åtgärder är många; idrottstimmar bör bli fler, socker- och fettstinna livsmedel punktbeskattas och tid vid datorer minskas. Att äta hälsosamt är givetvis primärt och vitaminer, mineraler, fettkvalité och kolhydratsskräck diskuteras ständigt.