Visa kategori: Blandat
Tack alla läsare och forskare som skrivit på Nutritionsfakta under året! Vi hoppas ni får en fin ledighet!
Hur vi upplever smak beror på flera faktorer som till exempel vårt smak- och luktsinne, våra preferenser och kontexten.
Nutritionsfakta bjuder in till seminarium.
Tack alla läsare och forskare som skrivit på Nutritionsfakta under 2022!
Hoppas att ni alla får en fin julledighet!
Det finns flera orsaker till att personer tar till sig icke vedertagna diagnoser och olika strategier för att bemöta dem.
Tack alla läsare och alla forskare som skrivit på Nutritionsfakta för det gångna året. Vi hoppas ni får en fin ledighet!
Rapporten publicerades 2021 av Livsmedelsverket.
Den sjunde utgåvan av Näringslära för högskolan har nyligen släppts.
Hållbar motivation över tid kan skapas med hjälp av den så kallade självbestämmandeteorin.
SBU skriver om svårigheter som kan finnas vid tolkning av vetenskapliga studier.
En samlad bedömning av kunskapsläget kan göras genom att resultat från enskilda studier vägs samman.
Vi önskar alla läsare och forskare som skrivit på Nutritionsfakta en riktigt god jul och ett gott nytt 2021. Vi ser fram emot ett nytt år med intressanta artiklar inom mat och hälsa!
Majoriteten av reklambudskapen för mat är inte samstämmiga med näringsrekommendationerna utan motarbetar hälsosamt ätande.
God jul och gott nytt år! Vi ser fram emot 2020 som ett spännande år med nya forskningsprojekt och utvecklande samverkan. Julen är ett perfekt tillfälle att äta mer av lax och sill som bidrar med hälsosamma fetter och D-vitamin, kål av alla de slag och nötter som är klimatsmart godis med fibrer, mineraler och … Fortsätt läsa God jul och gott nytt år!
Bakterier som vi under decennier har gjort allt vi kan för att bli av med, har nu seglat upp på hitlistan över nya intresseområden. Allt från hudvårdsföretag till livsmedelsbutiker vill marknadsföra olika produkter som ”bra för din bakterieflora”. Hur blev det så? >>text: Louise Brunkwall, PhD, nutritionist och forskare vid Medicinska fakulteten, forskargruppen Diabetes, kardiovaskulärsjukdom och genetisk … Fortsätt läsa Jakten på hälsosamma tarmbakterier pågår – och många frågor kvarstår
Chefredaktör, för drift och utveckling av Nutritionsfakta.se – Kunskapsportalen om mat och hälsa (50%) Nutritionsfakta.se är en webbaserad partsneutral kunskapsportal med forskarskribenter för saklig samhällsdiskussion om nutrition, mat och hälsa för att förbättra förutsättningarna för en god folkhälsa samt att underlätta för innovationer inom mat-hälsaområdet. Portalen vänder sig i första hand till personer verksamma inom och … Fortsätt läsa Nutritionsfakta söker ny chefredaktör
En tidigare publicerad artikel i Nutritionsfakta har visat på hälso- och hållbarhetsfördelar med att äta insekter. Finns det då några hälsorisker med att äta insekter? När det gäller kemiska risker är dessa små, förutsatt att producenten har kontroll på fodrets tungmetallinnehåll. Bakterier och andra mikroorganismer behöver kontrolleras noga, men inga tydliga risker finns här heller. … Fortsätt läsa Äta insekter – finns det några hälsorisker?
Kemiska eller mikrobiologiska risker med insekter som mat är små, men insekter kan vara allergiframkallande.
Konferensrapport: Livsmedelsforum i Örebro, oktober 2019 Hälsa, miljö och klimat är ett brett kunskapsområde med många dimensioner. För att nå målen och skapa ett matsystem som bidrar till hälsa och hållbarhet behövs mer kunskap, bättre kommunikation och en ökad samverkan mellan akademi och industri, producent och konsument. Vid Livsmedelsforum som arrangerades i oktober 2019 konstaterades … Fortsätt läsa Kunskap och tillgänglighet – grund för mer hållbara matvanor
I maj för tre år sedan laddade vi inför lanseringen av nutritionsfakta.se. Med stor spänning och viss vånda bestämde vi oss till slut för att tryckta på ”publicera”. Och vilken tur att vi vågade! Sedan dess har vi haft tre fantastiskt roliga år i nutritionsfakta.se:s tjänst. Det har varit en stor förmån att tillsammans med … Fortsätt läsa Tack för oss!
Kunskap finns men goda rutiner i vården behöver öka.
Nutritionskunskap är av yttersta vikt för att ge patienten bästa förutsättningar att klara behandling, återhämtning och läkning.
Normalkost räcker vid lindrig leversjukdom men vid svårare sjukdom behövs en relativt hög tillförsel av energi och protein.
Tema: Barn och ungdommar
Det finns många positiva effekter av nutritionsbehandling vid cancer, bl.a förbättrad kroppsvikt, mindre undernäring och bättre immunfunktion.
Dietist bör ingå som en självklar del i behandlingsteamet.
Kostbehandling är central i behandlingen av patienter med kronisk njursjukdom. Några av de viktigaste faktorerna för att få ett bra liv och öka möjligheten till överlevnad är att förhindra undernäring och förlust av muskelmassa.
Metoddelen för Riksmaten ungdom 2016-17 finns nu publicerad i en vetenskaplig artikel.
Tema: Klinisk nutrition
Ladda ner rapporten här >>
Reflektion >> text: Susanne Bryngelsson, fil dr, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund. Få begrepp inom livsmedelsområdet har fått en så negativ klang de senaste åren som ”processade livsmedel”. Möjligen med undantag för ”ultraprocessade livsmedel”. Generella och svepande påståenden om att processade livsmedel har negativa hälsoeffekter och att intaget av sådana livsmedel därför bör undvikas, … Fortsätt läsa Processade livsmedel missar målet
Studier av hur råd både ges och tas emot ger nytt ljus åt hur kostrådgivning fungerar och inte fungerar.
Varken vikingatiden, medeltiden, industrialismen eller ”IT-ismen” tycks nämnvärt ha rubbat måltidsordningen.
Geografiska skillnader i måltidsmönster bl.a avseende intagsfrekvens och andelen energi från huvudmål och mellanmål i norra och södra Europa.
Seminarium om samverkan för kunskap om mat-hälsa. 26 april 2018 i Lund.
Inget som tyder på att resultaten skulle föranleda en förändring av gällande nordiska rekommendationer.
Tema: Mat, måltider och dieter – sociologiska och kulturella perspektiv.
På nutritionsfakta.se bygger vi en vetenskaplig kunskapsbas, en motpol till dagens faktaresistens och självutnämnda experter inom mat- och hälsaområdet.
En ny uppdatering och värdering av kunskapsunderlaget för kostråd om fett i Norge.
Tema ”Mat, gener och tarmflora”
Regeringen gav den 4 maj 2016 Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram underlag till insatser för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Uppdraget avrapporterades den 2 maj 2017. Här sammanfattas de huvudsakliga slutsatserna i en rapport som utgjort en del av myndigheternas underlag i arbetet med regeringsuppdraget (Läs mer här … Fortsätt läsa Insatser för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet – en kartläggande litteraturöversikt
Med anledning av den aktualiserade diskussionen om innehåll av glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar i vegetabiliska oljor vill vi göra ett förtydligande, avseende den rapport om palmolja som SNF Swedish Nutrition Foundation publicerade 2014, och som refereras på nutritionsfakta.se. Rapportens titel är ”Hälsomässiga aspekter av palmolja – från vetenskap till folkhälsa”. Titeln är i sig … Fortsätt läsa Hälsomässiga aspekter av palmolja – förtydligande angående SNF:s rapport
Referat Samband mellan cancer, livsstil och matvanor är komplexa. På internationell nivå arbetar World Cancer Research Fund kontinuerligt med att sammanställa kunskapsläget, som ligger till grund för deras råd och rekommendationer. Budskapen som syftar till att minska risken att drabbas av de vanligaste cancerformerna handlar om vikt och kroppssammansättning, fysisk aktivitet, alkohol samt rött kött … Fortsätt läsa Mat och cancer – aktuella rekommendationer från World Cancer Research Fund
Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP, förser dietister med ett ramverk som underlättar systematisk problemlösning i nutritionsbehandlingen.
Kl 13.00-16.30, 27 april i Lund
I den svenska studien ”Food as a tool for learning in everyday activities at preschool – an exploratory study from Sweden” upplevde förskolepedagogerna att både de och barnen utvecklade ett sensoriskt språk tillsammans och att barnen blev mer positiva till att smaka på olika råvaror. Pedagogerna upptäckte också nya sätt att arbeta med läroplanens olika … Fortsätt läsa Måltidspedagogik – Mat som ett MATerial till lärande i förskolan
Kommentar: Råttstudie om effekter av fruktos och glukos på metabolism och kärl. Studieresultat kan inte överföras direkt till människa.
Ny rapport om matvanor och hur matvanor skiljer sig åt i de Nordiska länderna.
Historisk reflektion avseende det svenska folkhälsoarbetet under de senaste 50 åren.
Mottagare av SNF Swedish Nutrition Foundations forskningsanslag 2016
Mottagare av SNF Swedish Nutrition Foundations forskningsanslag 2016 >> text: Savanne Holster, doktorand, Nutrition-Gut-Brain Interactions Research Centre, Örebro universitet. IBS (irritable bowel syndrome, känslig tarm) är en vanligt förekommande tarmrelaterad sjukdom som drabbar runt 10-20 procent av jordens befolkning. IBS-patienter lider oftast av symptom som störningar i tarmens rörelsemönster och buksmärtor. Detta kan leda … Fortsätt läsa Kostens påverkan på tarmfloran hos friska individer och IBS-patienter
Fetma är förknippad med livslång ohälsa och kan redan innan vuxen ålder leda till blodfettsrubbningar, högt blodttryck och insulinresistens, som samlat kallas det metabola syndromet (1). Upp till 25 procent av feta barn har redan tecken på metabola syndromet (2). Framförallt bukfetma tros bidra till ökade hälsorisker kopplade till metabola syndromet, men detta är ännu ej noggrant studerat prospektivt hos barn.
Inom hälso- och sjukvården används kosttillägg som en del av nutritionsbehandlingen vid sjukdomsrelaterad undernäring, när den vanliga maten inte räcker till. Exempel på kosttillägg är näringsdrycker, puddingar eller pulver som blandas med vätska. Kosttillägg tillhör gruppen ”Livsmedel för speciella medicinska ändamål” och har ett varierande innehåll av energi och näringsämnen.
Patienter med kroniska leversjukdomar kan utveckla olika symtom, till exempel vätska i buken (ascites), trötthet och gulhet (ikterus). Det är vanligt att leversjukdomar påverkar aptiten. Levern reglerar ämnesomsättningen och en konsekvens av försämrad leverfunktion kan vara att patienter förlorar muskelmassa. Vid stora operationer, som levertransplantation, kan undernäring påverka utfallet, samtidigt är det ett forskningsområde som fortfarande är relativt outforskat.
SNF Swedish Nutrition Foundation delar varje år ut ett antal forskningsanslag till doktorander vid svenska institutioner, som bedriver forskning inom nutritionsområdet, såväl experimentella som kliniska studier.
Nutritionsforskning har traditionellt handlat om att förstå näringsämnenas funktion i kroppen och att utveckla näringsrekommendationer. Numera vet vi att maten, förutom traditionella näringsämnen, innehåller många andra substanser, till exempel antioxidanter och andra så kallade bioaktiva ämnen.
Fullkorn har länge ansetts vara en del av en hälsosam diet. Epidemiologiska studier har visat att fullkorn har positiva effekter vid förebyggande av bland annat typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Även sammansättningen av tarmfloran påverkas av kosten, och en hälsosam sammansättning har potential att främja hälsofördelar, såsom att förbättra glukos- och aptitreglering.
Bästa sättet att övertyga beslutsfattare att investera i nya insatser är att använda evidens som bygger på vetenskapliga studier.
Test category ovriga – nnr
Test category ovriga – rapporter
I år är det 25 år sedan Livsmedelsverket införde regler om märkning med symbolen nyckelhålet på livsmedelsförpackningar (SLVFS 1989:2). Sverige var tidigt ute att använda symbolmärkning inom nutritionsområdet jämfört med övriga nordiska länder, och även jämfört med andra länder i Europa. Budskapet för nyckelhålsmärkningen är: ”enklare för konsumenter att välja hälsosamt”.
Sedan urminnes tider har människor använt droger för att uppnå lycka och välbefinnande. En del menar att även vissa livsmedel, speciellt sockerrika livsmedel, kan liknas vid droger och ge ett beroende. Här beskrivs hjärnans belöningssystem och likheter och skillnader som iakttagits mellan mat och drogers påverkan på dessa system.
Socialstyrelsen publicerade i slutet av 2011 de första nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Internationellt sett är Sverige först ut med att ge ut riktlinjer inom detta område. Ett av de fyra levnadsvaneområden Socialstyrelsen har valt att satsa på är rådgivning för att förbättra ohälsosamma matvanor.
I det offentliga Måltidssverige har fokus under det senaste decenniet huvudsakligen legat på den mat som serveras inom skola och äldreomsorg. Nu har även de flesta landsting runt om i Sverige aktualiserat måltidsfrågan och det pågår många intressanta utvecklingsprojekt vad gäller mat på sjukhus runt om i landet. Att äta och dricka är för de allra flesta av oss, som är friska, en självklar del av livet.