Alla godkända tillsatser har genomgått en säkerhetsgranskning och många tillsatser är naturligt förekommande i livsmedel. Det är därför varken möjligt eller motiverat att helt utesluta tillsatser i livsmedel. Däremot är det angeläget att kontinuerligt föra en diskussion om innehållet i livsmedel, baserat på fakta och aktuellt kunskapsläge.

Sötningsmedel är en grupp av tillsatser som regelbundet är föremål för diskussion i samhällsdebatten om mat och hälsa, inte minst mot bakgrund av den ökande förekomsten av övervikt och fetma. Vanliga frågeställningar avser sötningsmedels betydelse för kroppsvikt, aptit och energiintag. En annan återkommande diskussion är hur sötningsmedel påverkar blodsocker- och insulinnivåer efter måltid.

Nya rön tyder på att vissa sötningsmedel och emulgeringsmedel påverkar tarmfloran. Eftersom vi idag vet att tarmfloran har stor betydelse för vår hälsa är de nya rönen intressanta, men de föranleder inte i sig anledning att ifrågasätta säkerheten av sötningsmedel och emulgeringsmedel som tillsatser, i de mängder de får användas. Under 2014 publicerades en vetenskapligt intressant studie i tidskriften Nature, där man både i musstudier och i en kort (sju dagar) intervention med människor fann att ett högt intag av sackarin (fem milligram per kilo kroppsvikt och dag) ändrade tarmflorans sammansättning (1).

Vissa konsumenter vittnar om allergiska symptom efter intag av livsmedel innehållande tillsatt citronsyra och glutamat påstås ofta orsaka det så kallade ”Chinese Restaurant Syndrome”. För båda dessa samband saknas vetenskapligt stöd. Citronsyra som tillsats (E 330) kan framställas från frukter som är naturligt rika på citronsyra, till exempel citron- eller ananasjuice.

Fosforinnehållande tillsatser har lyfts fram som en potentiell riskfaktor för hjärt-/kärlsjukdom, medan ett högt intag av nitrit och nitrat ofta ses som en riskfaktor för cancer, eftersom de under vissa förutsättningar kan ombildas till nitrosaminer. Riskerna är dock omdebatterade och inte tydligt klarlagda. Fosfor är ett mineral som har många viktiga funktioner i kroppen.

Den 1 mars i år lanserades nya regler för Nyckelhålet. De nya reglerna går att tillämpa redan nu men de gamla reglerna går att använda parallellt till och med den 1 september 2016. Det tog närmare två år att gå igenom de gamla reglerna, besluta om nya kriterier samt att bestämma vilka nya grupper som skulle komma in i föreskriften.

En kost rik på fleromättade fettsyror anses kunna ge skydd mot hjärt-kärlsjukdom, men resultaten från olika studier är i vissa fall motstridiga. En anledning till detta kan vara att man inte har beaktat de genetiska skillnader som finns mellan individer. En ny avhandling från Lunds universitet visar att det är viktigt att ta hänsyn till hur kosten samverkar med gener för att förstå mekanismerna bakom hjärt-kärlsjukdom.

Demenssjukdomar hör till våra stora folksjukdomar och ökar snabbt i ett åldrande samhälle. Vi kan ännu inte bota Alzheimers sjukdom, men kanske kan vi minska risken att få sjukdomen. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen i världen.

Viktminskning är vanligt förekommande hos personer med demenssjukdomar, och uppstår ofta redan innan diagnosen har ställts. En förklaring kan vara ett försämrat luktsinne, som påverkar smakupplevelsen av maten och matintaget och som är ett tidigt tecken på demenssjukdom. Två stora svenska forskningsprojekt har genererat ny kunskap om förändringar i luktsinnet vid åldrande.

Hjärnan är ett av kroppens fettrikaste organ. Det är därför ett rimligt antagande att sammansättningen av fettsyror i hjärnan påverkar hjärnans funktioner, bland annat kognition och neuropsykiatrisk utveckling. Dokosahexaensyra (DHA 22:6n3) och arakidonsyra (ARA, 20:4n6) är de dominerande fettsyrorna i hjärnan, medan eikosapentaensyra (EPA, 20:5n3) endast finns i liten mängd.

Kunskapen om att vissa kostmönster, som exempelvis medelhavskosten kan minska risken för att insjukna i demens har gjort att forskarna blivit mer intresserade av att studera effekten av just kostmönster i stället för enskilda näringsämnen. En nyligen publicerad systematisk översikt visar att följsamhet till ett hälsosamt kostmönster minskar risken för kognitionsnedsättning. År 2013 uppskattades 44 miljoner personer i världen ha en demenssjukdom och år 2050 beräknas antalet uppgå till 135 miljoner (1).

Växtsteroler är kolesterolliknande fettlösliga ämnen som finns naturligt främst i vegetabiliska oljor, cerealier, nötter. Växtsteroler och snarlika växtstanoler förekommer också som tillsatser i till exempel margarin. Växtsteroler och växtstanoler kan påverka kolesterolomsättningen positivt och minska LDL-halten i serum

I de nya svenska kostråden rekommenderas en begränsning av konsumtionen av rött kött eftersom det finns samband mellan en hög konsumtion och ökad risk för cancer i tjock- och ändtarmen. Samtidigt innehåller kött värdefulla näringsämnen som är viktiga för många. Vilken plats köttet har i kosten för olika grupper och vilka mekanismer som kan ligga bakom den ökade cancerrisken diskuterades vid en workshop i Stockholm den 29 april, arrangerad av Svenskt Kött.

Äta grönare, lagom mycket och röra på sig i vardagen är grundbudskapen i Livsmedelsverkets nya råd om bra matvanor. De uppdaterade råden handlar om hur man äter hälsosamt och samtidigt tar hänsyn till miljön. Att integrera hälsa och miljö i kostrådsarbetet är ett nytt och viktigt steg för en hållbar framtida livsmedelskonsumtion.

Socker är ett omdebatterat livsmedel – en debatt som tidvis är onyanserad och bygger på myter och faktafel. Kunskap om hur socker metaboliseras är grundläggande för att kunna värdera olika påståenden om samband mellan socker och hälsa. I saliven och i tunntarmen finns enzym (amylas) som bryter ner vanlig stärkelse till kortare kedjor.

På grund av att tillsatt socker bidrar endast med energi och inga näringsämnen bör intaget begränsas för att säkerställa ett tillfredsställande intag av näringsämnen och för att minska risken för ofrivillig viktökning. Ett högt och frekvent intag av socker bidrar också till karies. Flera myndigheter är överens om att intaget bör begränsas till max tio procent av den totala energiintaget.

Den främsta orsaken till att tillsätta renframställda sockerarter till livsmedel är att ge produkten önskad sötma. Industriellt används sockerarter även för att ge produkten önskad textur, hållbarhet, volym, jäsbarhet och färg. Mängden socker i olika livsmedel kan variera mycket, speciellt mellan olika livsmedel med tillsatt socker.

Trots vissa meningsskiljaktigheter i den pågående diskussionen om sockrets hälsoeffekter råder det stor samsyn i flera aktuella publikationer, där det totala vetenskapliga läget avseende sockrets hälsomässiga effekter har sammanställts och bedömts. Här sammanfattas kunskapsläget avseende sockrets betydelse för vanliga kostrelaterade sjukdomar, till exempel övervikt/fetma, hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Frågan om sockrets betydelse för hälsa och sjukdomsrisk är inte enkel att besvara.

Hjärnans belöningssystem stimuleras av socker. Detta har resulterat i en diskussion om huruvida socker är beroendeframkallande, eller inte. Det saknas dock studier som bekräftar ett sockerberoende hos människor.

Att barn äter socker och sockerrika livsmedel är inget nytt, men frågan är hur mycket det blir totalt sett, och om intaget skiljer sig åt mellan barn i olika Europeiska länder. Sverige är i många avseenden ett föregångsland, men när det gäller barns sockerintag finns det fortfarande en hel del att göra för att stödja barn till ett lägre intag. I en europeisk studie vid namn IDEFICS (Identification and prevention of dietary and lifestyle induced health effects in children and infants) undersöktes 9 497 barns sockerintag åren 2007–2008 (1).

I april 2014 anordnade British Nutrition Foundation ett symposium i London med titeln ”Food taxes – what role might they have in the battle against obestiy?”. Syftet med symposiet var att belysa det vetenskapliga läget gällande punktskatter på utvalda livsmedel, samt att samla argument både för och emot en sådan skatt. Symposiet syftade även till att diskutera bevisen för effektiviteten i en punktskatt, både för hypotetiska modeller och faktiska genomföranden, och sedan sätta dessa bevis i ett större sammanhang med andra potentiella lösningar till fetmaepidemin.

Enligt den senaste rapporten från ”Global burden of disease” rankas kostfaktorer som den enskilt största riskfaktorn för ohälsa i Sverige. För att minska andelen kostrelaterade sjukdomar i befolkningen krävs vetenskapligt grundade näringsrekommendationer, samt att dessa på bästa sätt kommuniceras till allmänheten. I november 2014 anordnade Kungl.

I början av mars firades det nu femåriga Nordiska samarbetet med Nyckelhålet. Samarbetet startade mellan Sverige, Norge, Danmark 2009 och sent 2013 kom Island med. Det gemensamma arbetet har innehållit delar som kommunikation, kontroll och revidering av regler.

Palmolja är billig, neutral i smaken, har lång hållbarhet och har flertalet önskvärda tekniska egenskaper och är därmed en vanlig källa till mättat fett inom livsmedelsindustrin. Den utbredda användningen av oljan är dock ifrågasatt, dels ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv, men även ur ett hälsoperspektiv. Anledningen till att palmolja ifrågasätts ur ett hälsoperspektiv är att palmolja har högt innehåll av mättat fett, framför allt den mättade fettsyran palmitinsyra.