Sammanfattat anger Livsmedelsverkets kostråd att vi bör äta mycket grönsaker, frukt och fullkorn och mindre av läsk, godis, fikabröd och snacks. Fisk och baljväxter är bra att äta ofta. Man kan gärna äta kött, men inte så mycket och bara en liten del bör vara chark som korv och bacon.

Här kan du ta del av förslaget till nya kostråd. Livsmedelsverket kommer att presentera de färdiga kostråden i början av 2025.

Lanseringen kan följas online.

Lämna synpunkter senast den 26 maj.

Ta del av det inspelade seminariet ”What is a sustainable diet? The protein shift – challenges and opportunities” här.

Under augusti och september är flera kapitel och en artikel ute på remiss.

Fram till den 9 juni 2022 kan forskare och andra intresserade lämna synpunkter på kapitlet om kolin i de nordiska näringsrekommendationerna.

Fram till den 9 juni 2022 kan forskare och andra intresserade lämna synpunkter på kapitlet i de nordiska närings-
rekommendationerna.

Fram till den 21 april 2022 kan forskare och andra intresserade lämna synpunkter på kapitlet i de nordiska näringsrekommendationerna.

Spädbarn är mottagliga för olika smaker, även bittra och sura smaker som finns i frukt, bär och grönsaker.

Nyligen publicerade SBU en utvärdering om olika kostfaktorer och typ 1-, typ 2- och graviditetsdiabetes.

Nyligen publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

Just nu pågår arbetet med uppdateringen av de nordiska närings-
rekommendationerna, NNR2022.

Avhandling från Umeå universitet av Stina Bodén.

Matskiftet är en podd om proteinskiftet och hållbar kost från Chalmers Livsmedelsvetenskap.

Den globala migrationen startade för flera hundra år sedan och har inte avstannat.

Nyligen publicerades vilka områden de ytterligare fyra systematiska litteraturöversikterna kommer att omfatta i uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2022.

Revideringen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2022, pågår. För att sammanställa den vetenskapliga litteraturen används olika typer av litteraturöversikter i revideringsprocessen. Nya systematiska litteraturöversikter genomförs också inom projektet.

En samlad bedömning av kunskapsläget kan göras genom att resultat från enskilda studier vägs samman.

Nyligen publicerades vilka områden de första fem systematiska litteraturöversikterna kommer att omfatta i uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2022.

Vart femte år uppdateras de amerikanska kostråden och nyligen publicerades ”Dietary Guidelines for Americans, 2020-2025”.

Nyligen arrangerades ett webbinarium med fokus på att integrera hållbarhet i de kommande nordiska näringsrekommendationerna, NNR2022.

Uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR pågår. NNR baseras på en samlad bedömning av den vetenskapliga litteraturen.

Växtbaserade livsmedel är fördelaktigt för både hälsan och miljön, men kan öka risken för brist på järn och zink.

Majoriteten av reklambudskapen för mat är inte samstämmiga med näringsrekommen­dationerna utan motarbetar hälsosamt ätande.

Feta mejeriprodukter bör bytas ut mot magra, men ett livsmedel är mer än sin fettsammansättning och därför kan rådet vara alltför förenklat.

Hälsoeffekter av mejeriprodukter är en ständigt aktuell fråga. Mjölkfett består huvudsakligen av mättade fettsyror som har en erkänt kolesterolhöjande effekt. Enligt officiella rekommendationer bör vi byta ut feta mejeriprodukter mot magra för att sänka intaget av mättat fett och på sikt minskarisken för hjärt-kärlsjukdom. Frågan är om detta råd är allt för förenklat och gör … Fortsätt läsa Feta mejeriprodukter – avstå eller avnjuta? →

– en kommentar till Livsmedelsverkets broschyr ”Råd om bra mat för äldre” Livsmedelsverkets broschyr ”Råd om bra mat för äldre” handlar om vad man kan göra när aptiten minskar och man oavsiktligt börjar tappa vikt. I broschyren rekommenderas smör som ett sätt att energiberika maten vilket går emot Livsmedelsverkets generella råd om att välja enkel- och … Fortsätt läsa Det finns bättre sätt än smör för att energiberika maten för äldre →

Konferensrapport: Livsmedelsforum i Örebro, oktober 2019 Hälsa, miljö och klimat är ett brett kunskapsområde med många dimensioner. För att nå målen och skapa ett matsystem som bidrar till hälsa och hållbarhet behövs mer kunskap, bättre kommunikation och en ökad samverkan mellan akademi och industri, producent och konsument. Vid Livsmedelsforum som arrangerades i oktober 2019 konstaterades … Fortsätt läsa Kunskap och tillgänglighet – grund för mer hållbara matvanor →

Skillnader i organisationers mandat och de frågeställningar man fokuserar på.

Ketogen kost och dess påstådda hälsobringande effekter överskrider med råge det vetenskapliga kunskapsunderlaget.

En reflektion!

I Norge tilbringer de fleste barn mellom 1-5 år mesteparten av dagen i barnehagen. Barnehagen kan derfor ha stor innvirkning på matvanene barna etablerer. Den norske BRA-studien viste at det er faktorer i barnehagemiljøet som henger sammen med hvor ofte grønnsaker ble servert i barnehagen og hvor stor mengde grønnsaker som ble spist i barnehagen. … Fortsätt läsa Er det en sammenheng mellom barnehagemiljøet og grønnsaker servert og spist? Resultater fra BRA-studien. →

Resultat från den europeiska HELENA-studien indikerar att det finns ett samband mellan kostkvalitet och koncentrationsförmåga hos ungdomar. Fynden är intressanta, men för att styrka ett orsakssamband skulle randomiserade kontrollerade studier behövas. >> text: Pontus Henriksson Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, Stockholm, Hanna Henriksson, Institutionen för medicin och hälsa, Linköping universitet.   En god … Fortsätt läsa Kostkvalitet och koncentrationsförmåga hos europeiska ungdomar – resultat från HELENA-studien →

Insekter har potential att utgöra en viktig del i en framtida hållbar, nyttig och god kost .

Det finns stor potential att påverka hälsan och livslängden genom hälsosamma mat- och levnadsvanor.

Ladda ner rapporten här >>

Varför växer alternativa matideologier i samma takt som nutritionsforskningen?

Mat och ätande är en central del i såväl vardagsliv som vid högtider och ritualer inom flera världsreligioner.

Här diskuteras möjliga orsaker till varför vissa förändringar av kosten upplevs som omvälvande, medan andra sker omärkligt.

Varje hållbarhetsdiskussion om mat måste ha ett nutritionsperspektiv.

Nyckeln till viktminskning är inte valet av diet utan hur stor energirestriktionen är och i vilken mån man kan upprätthålla denna över tid.

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2016 Nordiska Nutritionskonferensen 2016 Intresset för olika hälsofrämjande kostmönster har ökat under de senaste tio till femton åren. Mest studerad är den traditionella medelhavskosten, men även en hälsosam nordisk kost har visat sig medföra flera positiva effekter på hälsan. I dagsläget används flera begrepp för detta kostmönster, till … Fortsätt läsa Hälsofrämjande nordiska kostvanor – senaste framstegen och framtida forskningsutmaningar →

Referat från seminarium anordnat av SNF Swedish Nutrition Foundation 27 april 2017.

Läs mer om en traditionell samisk kostmönstermodell.

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3-4, 2013 >> NNR5 – vetenskapligt underlag Kostens fedt har været intensivt studeret i gennem de sidste årtier. Der har været fokus både mængde og kvalitet. Før blev lavfedt kost anbefalet, hvorimod der i dag lægges mere vægt på sammensætningen af fedt. Formålet med den systematiske litteraturoversigt, som vi … Fortsätt läsa Fedt og helbred – sammensætning vigtigere end mængden →