Visa kategori: Kostmönster

Nya kostråd lanserade

Sammanfattat anger Livsmedelsverkets kostråd att vi bör äta mycket grönsaker, frukt och fullkorn och mindre av läsk, godis, fikabröd och snacks. Fisk och baljväxter är bra att äta ofta. Man kan gärna äta kött, men inte så mycket och bara en liten del bör vara chark som korv och bacon.

Förslag till nya kostråd är ute på remiss

Här kan du ta del av förslaget till nya kostråd. Livsmedelsverket kommer att presentera de färdiga kostråden i början av 2025.

De nya närings-rekommendationerna presenteras den 20 juni

Lanseringen kan följas online.

Uppdaterade nordiska näringsrekommendationer är ute på remiss

Lämna synpunkter senast den 26 maj.

Vad är en hållbar kost?

Ta del av det inspelade seminariet ”What is a sustainable diet? The protein shift – challenges and opportunities” här.

Möjlighet att lämna synpunkter på flera NNR-kapitel och en bakgrundsartikel

Under augusti och september är flera kapitel och en artikel ute på remiss.

Nu finns möjlighet att lämna synpunkter på NNR-kapitlet om kolin

Fram till den 9 juni 2022 kan forskare och andra intresserade lämna synpunkter på kapitlet om kolin i de nordiska näringsrekommendationerna.

Nu finns möjlighet att lämna synpunkter på NNR-kapitlet om niacin

Fram till den 9 juni 2022 kan forskare och andra intresserade lämna synpunkter på kapitlet i de nordiska närings-
rekommendationerna.

Nu finns möjlighet att lämna synpunkter på NNR-kapitlet om riboflavin

Fram till den 21 april 2022 kan forskare och andra intresserade lämna synpunkter på kapitlet i de nordiska näringsrekommendationerna.

Nordiska bär och rotfrukter till spädbarn – en grund för hälsosamma och hållbara matvanor som vuxen

Spädbarn är mottagliga för olika smaker, även bittra och sura smaker som finns i frukt, bär och grönsaker.

Bra mat vid diabetes – SBU:s utvärdering är klar

Nyligen publicerade SBU en utvärdering om olika kostfaktorer och typ 1-, typ 2- och graviditetsdiabetes.

Protein och tillväxt hos barn – först ut bland de systematiska litteraturöversikterna för NNR2022

Nyligen publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

Uppdatering av de nordiska näringsrekommendationerna – vad är på gång?

Revideringen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2022, pågår. För att sammanställa den vetenskapliga litteraturen används olika typer av litteraturöversikter i revideringsprocessen. Nya systematiska litteraturöversikter genomförs också inom projektet.

Osäker på hur koststudier ska tolkas och värderas? Livsmedelsverkets rapport ger vägledning

En samlad bedömning av kunskapsläget kan göras genom att resultat från enskilda studier vägs samman.

Taggar:

”Låt varje tugga räknas” – de nya amerikanska kostråden är nu klara

Vart femte år uppdateras de amerikanska kostråden och nyligen publicerades ”Dietary Guidelines for Americans, 2020-2025”.

Hållbarhet ställer nya krav på näringsrekommendationer

Nyligen arrangerades ett webbinarium med fokus på att integrera hållbarhet i de kommande nordiska näringsrekommendationerna, NNR2022.

Nordiska näringsrekommendationer 2022 – nu är de första artiklarna om metodiken publicerade

Uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR pågår. NNR baseras på en samlad bedömning av den vetenskapliga litteraturen.

Rätt beredning och processning av växtbaserade livsmedel minskar risk för brist på järn och zink

Växtbaserade livsmedel är fördelaktigt för både hälsan och miljön, men kan öka risken för brist på järn och zink.

Utomhusreklam för mat motarbetar hälsosamt ätande

Majoriteten av reklambudskapen för mat är inte samstämmiga med näringsrekommen­dationerna utan motarbetar hälsosamt ätande.

Feta mejeriprodukter – avstå eller avnjuta? Kortversion

Feta mejeriprodukter bör bytas ut mot magra, men ett livsmedel är mer än sin fettsammansättning och därför kan rådet vara alltför förenklat.

Feta mejeriprodukter – avstå eller avnjuta?

Hälsoeffekter av mejeriprodukter är en ständigt aktuell fråga. Mjölkfett består huvudsakligen av mättade fettsyror som har en erkänt kolesterolhöjande effekt. Enligt officiella rekommendationer bör vi byta ut feta mejeriprodukter mot magra för att sänka intaget av mättat fett och på sikt minskarisken för hjärt-kärlsjukdom. Frågan är om detta råd är allt för förenklat och gör … Fortsätt läsa Feta mejeriprodukter – avstå eller avnjuta?

Det finns bättre sätt än smör för att energiberika maten för äldre

– en kommentar till Livsmedelsverkets broschyr ”Råd om bra mat för äldre” Livsmedelsverkets broschyr ”Råd om bra mat för äldre” handlar om vad man kan göra när aptiten minskar och man oavsiktligt börjar tappa vikt. I broschyren rekommenderas smör som ett sätt att energiberika maten vilket går emot Livsmedelsverkets generella råd om att välja enkel- och … Fortsätt läsa Det finns bättre sätt än smör för att energiberika maten för äldre

Kunskap och tillgänglighet – grund för mer hållbara matvanor

Konferensrapport: Livsmedelsforum i Örebro, oktober 2019 Hälsa, miljö och klimat är ett brett kunskapsområde med många dimensioner. För att nå målen och skapa ett matsystem som bidrar till hälsa och hållbarhet behövs mer kunskap, bättre kommunikation och en ökad samverkan mellan akademi och industri, producent och konsument. Vid Livsmedelsforum som arrangerades i oktober 2019 konstaterades … Fortsätt läsa Kunskap och tillgänglighet – grund för mer hållbara matvanor

Ketogen kost – populär kost eller medicinsk behandling vid svår sjukdom?

Ketogen kost och dess påstådda hälsobringande effekter överskrider med råge det vetenskapliga kunskapsunderlaget.

Er det en sammenheng mellom barnehagemiljøet og grønnsaker servert og spist? Resultater fra BRA-studien.

I Norge tilbringer de fleste barn mellom 1-5 år mesteparten av dagen i barnehagen. Barnehagen kan derfor ha stor innvirkning på matvanene barna etablerer. Den norske BRA-studien viste at det er faktorer i barnehagemiljøet som henger sammen med hvor ofte grønnsaker ble servert i barnehagen og hvor stor mengde grønnsaker som ble spist i barnehagen. … Fortsätt läsa Er det en sammenheng mellom barnehagemiljøet og grønnsaker servert og spist? Resultater fra BRA-studien.

Taggar:

Kostkvalitet och koncentrationsförmåga hos europeiska ungdomar – resultat från HELENA-studien

Resultat från den europeiska HELENA-studien indikerar att det finns ett samband mellan kostkvalitet och koncentrationsförmåga hos ungdomar. Fynden är intressanta, men för att styrka ett orsakssamband skulle randomiserade kontrollerade studier behövas. >> text: Pontus Henriksson Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, Stockholm, Hanna Henriksson, Institutionen för medicin och hälsa, Linköping universitet.   En god … Fortsätt läsa Kostkvalitet och koncentrationsförmåga hos europeiska ungdomar – resultat från HELENA-studien

Taggar:

Mat och fysisk aktivitet är båda avgörande för hälsan

Det finns stor potential att påverka hälsan och livslängden genom hälsosamma mat- och levnadsvanor.

Taggar:

Vad stort sker, sker i tysthet. Om osynliga förändringar av kosten.

Här diskuteras möjliga orsaker till varför vissa förändringar av kosten upplevs som omvälvande, medan andra sker omärkligt.

Taggar:

Ärtor och bönor löser inte allt

Varje hållbarhetsdiskussion om mat måste ha ett nutritionsperspektiv.

Taggar:

Energirestriktion och följsamhet avgörande för viktminskning

Nyckeln till viktminskning är inte valet av diet utan hur stor energirestriktionen är och i vilken mån man kan upprätthålla denna över tid.

Hälsofrämjande nordiska kostvanor – senaste framstegen och framtida forskningsutmaningar

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2016 Nordiska Nutritionskonferensen 2016 Intresset för olika hälsofrämjande kostmönster har ökat under de senaste tio till femton åren. Mest studerad är den traditionella medelhavskosten, men även en hälsosam nordisk kost har visat sig medföra flera positiva effekter på hälsan. I dagsläget används flera begrepp för detta kostmönster, till … Fortsätt läsa Hälsofrämjande nordiska kostvanor – senaste framstegen och framtida forskningsutmaningar

Alla talar om gluten och FODMAP

Referat från seminarium anordnat av SNF Swedish Nutrition Foundation 27 april 2017.

Taggar:

Fedt og helbred – sammensætning vigtigere end mængden

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3-4, 2013 >> NNR5 – vetenskapligt underlag Kostens fedt har været intensivt studeret i gennem de sidste årtier. Der har været fokus både mængde og kvalitet. Før blev lavfedt kost anbefalet, hvorimod der i dag lægges mere vægt på sammensætningen af fedt. Formålet med den systematiske litteraturoversigt, som vi … Fortsätt läsa Fedt og helbred – sammensætning vigtigere end mængden

Kostens påverkan på inflammationsmarkörer

Det finns ett ökat intresse för hur och om maten kan påverka balansen mellan ett fungerande och ett överaktivt immunförsvar.

Ambitiös norsk studie om lågkolhydratkost saknar praktisk relevans

Kommentar: Effekter av koster med radikalt olika fördelning mellan fett och kolhydrater drunknar i effekterna orsakade av drastisk viktnedgång.

NNC 2016: SYSDIET – aktuell forskning om nordisk kost för hälsan

Nordisk mat för hälsan ger motsvarande hälsoeffekter som Medelhavskosten.

NNC 2016: Sämre fettkvalitet i kosten ökar åter risken för hjärt-kärlsjukdom

Populära dieter med hög andel mättat fett har vänt den positiva hälsotrenden i Finland.

NNC 2016: Nutrition för hjärnan

Hälsosam kost och livsstil kan motverka åldrandeprocesser i hjärnan.

Tallriksmodellen nu i två versioner

Tallriksmodellen är ett pedagogiskt sätt att visa hur maten kan fördelas på tallriken för att öka på mängden grönsaker och få en bra balans i måltiden. Nyligen lanserade Livsmedelsverket två uppdaterade versioner av tallriksmodellen – en anpassad för den som rör på sig enligt rekommendationerna och en annan för den som inte rör på sig så mycket, och som därmed har ett lägre energibehov.

Hälsosamma kostmönster minskar risken för kognitionsnedsättning

Kunskapen om att vissa kostmönster, som exempelvis medelhavskosten kan minska risken för att insjukna i demens har gjort att forskarna blivit mer intresserade av att studera effekten av just kostmönster i stället för enskilda näringsämnen. En nyligen publicerad systematisk översikt visar att följsamhet till ett hälsosamt kostmönster minskar risken för kognitionsnedsättning. År 2013 uppskattades 44 miljoner personer i världen ha en demenssjukdom och år 2050 beräknas antalet uppgå till 135 miljoner (1).

Livsmedelsverkets nya kostråd: Grönare mat för hälsan och miljön

Äta grönare, lagom mycket och röra på sig i vardagen är grundbudskapen i Livsmedelsverkets nya råd om bra matvanor. De uppdaterade råden handlar om hur man äter hälsosamt och samtidigt tar hänsyn till miljön. Att integrera hälsa och miljö i kostrådsarbetet är ett nytt och viktigt steg för en hållbar framtida livsmedelskonsumtion.

Sockerrekommendationer

På grund av att tillsatt socker bidrar endast med energi och inga näringsämnen bör intaget begränsas för att säkerställa ett tillfredsställande intag av näringsämnen och för att minska risken för ofrivillig viktökning. Ett högt och frekvent intag av socker bidrar också till karies. Flera myndigheter är överens om att intaget bör begränsas till max tio procent av den totala energiintaget.

Näringsrekommendationer – internationella och nationella aspekter

Enligt den senaste rapporten från ”Global burden of disease” rankas kostfaktorer som den enskilt största riskfaktorn för ohälsa i Sverige. För att minska andelen kostrelaterade sjukdomar i befolkningen krävs vetenskapligt grundade näringsrekommendationer, samt att dessa på bästa sätt kommuniceras till allmänheten. I november 2014 anordnade Kungl.

Medelhavskost hälsosam även för barn

Den traditionella medelhavskosten kännetecknas av ett högt intag av grönsaker, baljväxter, frukt, nötter, spannmål, omättade fetter (speciellt från olivolja) och fisk och ett lågt intag av mättade fetter, mejeriprodukter (undantag ost och yoghurt) och kött. Medelhavskosten är idag en erkänt hälsosam kost och hos vuxna har man kunnat se att den kan minska risken för metabolt syndrom, allvarliga kroniska sjukdomar och dödlighet. Nu visar ny rön att medelhavskosten kan förbättra hälsan även hos barn.

Fiber och fullkorn i det nordiska nyckelhålet och i svenska kostråd

Nils-Georg Asp var en av författarna till den första artikeln om kostfiber i tidskriften Näringsforskning, numera ”Food and Nutrition Research”.. Artikeln med titeln ”Dietary fiber in Swedish food” presenterades på den första nordiska kongressen i näringslära i Uppsala 1976. Den första artikeln om kostfiber i Vår Föda är en sammanfattning från symposiet ”Kostfiber och dess kliniska betydelse”, skriven av Nils-Georg Asp.

Följsamhet och energiintag avgörande för resultat

I Statens beredning för medicinska utvärderings (SBU) rapport ”Mat vid fetma”. En systematisk litteraturöversikt” är ett av de studerade områdena koster. I detta område ingår studier som studerat effekten av olika kostsammansättningar, med hänsyn till de energigivande näringsämnen kolhydrater, fett och protein, på bland annat vikt och markörer för fetmarelaterad sjuklighet.

Medelhavskost har effekt på hälsa – men stödet för enskilda livsmedel är svagt

Det finns stöd för att råd om koster som exempelvis medelhavskosten har effekt på vikt, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och dödlighet. Däremot är stödet för att enskilda livsmedel eller livsmedelsgrupper skulle ha samma effekt otillräckligt eller obefintligt. Två interventionsstudier och en observationsstudie av medelhavskost ingår i SBU:s rapport ”Mat vid Fetma”.

Medelhavskost har effekt på hälsa – men stödet för enskilda livsmedel är svagt

Det finns stöd för att råd om koster som exempelvis medelhavskosten har effekt på vikt, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och dödlighet. Däremot är stödet för att enskilda livsmedel eller livsmedelsgrupper skulle ha samma effekt otillräckligt eller obefintligt. Två interventionsstudier och en observationsstudie av medelhavskost ingår i SBU:s rapport ”Mat vid Fetma”.

Baggrund for de nye Nordiske proteinanbefalinger for voksne og ældre

Der præsenteres en opsummering af den historiske og videnskabelige baggrund for de seneste proteinanbefalinger for voksne og ældre. Anbefalingerne baseres blandt andet på to systematiske litteraturgennemgange, der dels har vurderet evidensen bag kvælstofbalancestudier og dels evidensen bag et eventuelt optimalt indtag baseret på sammenhængen mellem proteinindtag og sundhed/sygdomsrisiko. >>text: Agnes N Pedersen, seniorrådgiver, læge, PhD, DTU Fødevareinstituttet, Søborg, Danmark.

Hälsoeffekter kopplade till livsmedel i nordisk kost

Det vetenskapliga underlaget för livsmedelsbaserade kostråd har utvärderats i en omfattande litteraturgenomgång i samband med framtagandet av den femte upplagan av de nordiska näringsrekommendationerna (NNR5). En systematisk genomgång av det vetenskapliga underlaget genomfördes för sambandet mellan fem livsmedelsgrupper med nordisk koppling och ett urval av sjukdomar som är vanligt förekommande i de nordiska länderna. Metoden för genomgången baserades på väl utarbetade regler för genomförande av systematiska litteraturöversikter och evidensgradering – allt på ett transparent sätt.

D-vitamin och hälsa

D-vitamin kan påverka många biologiska processer i kroppen. Förutom effekterna på benhälsa har det hävdats att D-vitamin bidrar till att förebygga många sjukdomstillstånd, inklusive hjärt-och kärlsjukdomar, typ 1- och typ 2-diabetes, vissa typer av cancer, graviditetsutfall och infektioner. Det finns indikativa bevis för ett antal hälsofördelar av D-vitamin, liksom stöd för rimliga biologiska mekanismer.

Kostförändringar hos speciella befolkningsgrupper

Risken för brist på D-vitamin är alarmerande hög bland invandrare av icke-västerländskt ursprung, särskilt bland kvinnor, inte minst gravida. Risken för karies är hög bland invandrarbarn i åldern 0–7 år, kopplat till ett högt intag av sockerhaltiga produkter. Därtill är övervikt och fetma vanligt i många invandrargrupper.

Kostförändringar hos speciella befolkningsgrupper

Risken för brist på D-vitamin är alarmerande hög bland invandrare av icke-västerländskt ursprung, särskilt bland kvinnor, inte minst gravida. Risken för karies är hög bland invandrarbarn i åldern 0–7 år, kopplat till ett högt intag av sockerhaltiga produkter. Därtill är övervikt och fetma vanligt i många invandrargrupper.

Nordiska näringsrekommendationer 2012 – med fokus på kvalitet och hela kosten

Efter flera års intensivt arbete som engagerat såväl nordiska livsmedelsmyndigheter som hundratals nordiska forskare har nu en ny version av nordiska näringsrekommendationer lanserats. Rekommendationerna presenterades vid ett seminarium i Köpenhamn den 3 oktober, arrangerat av Nordiska ministerrådet. De nordiska länderna har en lång tradition av gemensamma rekommendationer avseende kostens sammansättning och dagligt intag av näringsämnen.

Mat vid fetma – flera olika kostråd kan fungera

Den 23 september publicerades den uppmärksammade rapporten ”Mat vid fetma” från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Ett par dagar senare anordnade SNF Swedish Nutrition Foundation tillsammans med Institutionen för kost- och idrottsvetenskap och Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition, Göteborgs universitet, ett seminarium i Göteborg, där rapportens slutsatser belystes och diskuterades. Seminariet inleddes av arbetsgruppens projektledare Jonas Lindblom, tidigare SBU, som presenterade rapportens bakgrund och gav en översikt kring det systematiska arbetssätt som använts vid arbetet med rapporten.

Jern – mulige helse-effekter ved for lavt eller for høyt inntak

Som underlagsmateriale i arbeidet med de femte nordiske ernæringsanbefalingene, ble det gjennomført en rekke systematiske litteraturstudier. Én av disse tok for seg inntak av jern fra kosten. Det overordnede målet med studien var å gjennomgå de siste ti års vitenskapelige data om helseeffekter av jerninntak fra kosten gjennom livets ulike stadier (spedbarn, barn, ungdom, voksne, eldre, samt under graviditet og amming), for å anslå hvor mye jern som kreves for å oppnå tilfredsstillende vekst, utvikling og opprettholdelse av helse.

Många hälsofördelar med amning

I revideringen av de nordiska näringsrekommendationerna har expertgruppen för barn och ungdomar bland annat haft i uppdrag att granska nya vetenskapliga rön om kort- och långsiktiga hälsoeffekter av amning och introduktionen av andra livsmedel i ett nordiskt perspektiv. Jämfört med många andra länder i västvärlden ammas det mycket i de nordiska länderna. Samtliga nordiska länder rekommenderar också exklusiv amning i sex månader, följt av fortsatt amning i kombination med annan mat.

Matmönster påverkar risk och dödlighet

Livsmedel har en komplex sammansättning och i ämnesomsättningen samverkar många näringsämnen med varandra, och med andra ämnen. Även livsmedlets struktur påverkar hur näringsämnena utnyttjas. Därför kan det vara förvirrande att i epidemiologiska studier söka efter statistiska samband mellan enstaka näringsämnen och kronisk sjukdom, speciellt som kostrelaterade kroniska sjukdomar inte är bristsjukdomar för enstaka näringsämnen.

Utgör ett högt sockerintag en risk för hälsan?

Fokus inför den femte upplagan av de nordiska näringsrekommendationerna har främst varit att granska och uppdatera den vetenskapliga grunden på de områden där ny kunskap har vuxit fram sedan den fjärde upplagan som utkom 2004. Expertgruppen för kolhydrater har haft i uppdrag att på ett systematiskt sätt granska studier om kolhydraternas kvantitet och kvalitet. Vi valde att fokusera på sockerintag i förhållande till sjukdomsutveckling, på grund av det relativt höga sockerintaget i Norden och skillnaden i rekommendationer runt om i världen.

Mat men inte näringsämnen förklarar viktökning bland vuxna

De nya Nordiska näringsrekommendationerna använder ett antal systematiska litteraturöversikter som viktigt bakgrundsmaterial. Eftersom viktutvecklingen också i Norden har varit oroväckande, var det naturligt att en av de systematiska litteraturöversikterna granskade just sambandet mellan kost och viktförändring. Syftet med den systematiska litteraturöversikten om fetma var att ta reda på hur energigivande näringsämnen och livsmedel påverkar förändring av vikt, midjeomfång eller kroppsfett hos vuxna i studier med åtminstone ett års uppföljningstid, antingen utan föregående viktminskning eller efter minst fem procent medveten viktnedgång.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Senaste inläggen