Skillnader i organisationers mandat och de frågeställningar man fokuserar på.

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 4, 2018 I et livsløpsperspektiv er hjemmemiljøet det først miljøet som bidrar til å forme barnets matvaner og utvikling av preferanser for ulik mat. Den norske BRA-studien viser at det er viktige modifiserbare faktorer i det sosiokulturelle hjemmemiljøet som både fremmer og hemmer barns inntak av grønnsaker. >> text: … Fortsätt läsa Sammenheng mellom sosiokulturelle faktorer i hjemmemiljøet og grønnsaksinntak blant norske 3-5 åringer: Resultater fra BRA-studien →

Kunskap inom vården hur testresultat och allergiska reaktioner på mat ska tolkas och riskgraderas bör förbättras.

När kosten i sin helhet är bra kan ägg bidra till förbättrad viktkontroll, glukostolerans och mindre leverpåverkan.

Att exponeras för jordnötter eller nötter i luften innebär inte någon risk för allvarliga reaktioner.

Ketogen kost och dess påstådda hälsobringande effekter överskrider med råge det vetenskapliga kunskapsunderlaget.

Omfattande forskning visar att fullkorn är en av de viktigaste kostfaktorerna för prevention av vällevnadssjukdomar. En ökad fullkornskonsumtion bör kunna förbättra folkhälsa och för att öka intaget krävs nytänkande och genomgripande åtgärder där olika samhällsaktörer bidrar.

En reflektion!

Har vegetabilske og animalske proteinkilder samme mæthedseffekt?

I Norge tilbringer de fleste barn mellom 1-5 år mesteparten av dagen i barnehagen. Barnehagen kan derfor ha stor innvirkning på matvanene barna etablerer. Den norske BRA-studien viste at det er faktorer i barnehagemiljøet som henger sammen med hvor ofte grønnsaker ble servert i barnehagen og hvor stor mengde grønnsaker som ble spist i barnehagen. … Fortsätt läsa Er det en sammenheng mellom barnehagemiljøet og grønnsaker servert og spist? Resultater fra BRA-studien. →

Resultat från den europeiska HELENA-studien indikerar att det finns ett samband mellan kostkvalitet och koncentrationsförmåga hos ungdomar. Fynden är intressanta, men för att styrka ett orsakssamband skulle randomiserade kontrollerade studier behövas. >> text: Pontus Henriksson Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, Stockholm, Hanna Henriksson, Institutionen för medicin och hälsa, Linköping universitet.   En god … Fortsätt läsa Kostkvalitet och koncentrationsförmåga hos europeiska ungdomar – resultat från HELENA-studien →

Ett viktigt område för framtida kostråd när vi har mer forskning inom området.

Insekter har potential att utgöra en viktig del i en framtida hållbar, nyttig och god kost .

De tidigare bedömda säkra nivåerna behöver inte förändras väsentligt, för någon av de utvärderade substanserna.

Det finns stor potential att påverka hälsan och livslängden genom hälsosamma mat- och levnadsvanor.

Till följd av sjukdom ökar risken att utveckla undernäring som en konsekvens av muskelnedbrytning, vanligen i kombination med minskad aptit.

Kostbehandling är central i behandlingen av patienter med kronisk njursjukdom. Några av de viktigaste faktorerna för att få ett bra liv och öka möjligheten till överlevnad är att förhindra undernäring och förlust av muskelmassa.

Redaktionell sammanfattning av Läsk, genetik och fetma>> Övervikt och fetma ökar och samband mellan läskdrickande och kroppsvikt har konstaterats. Forskning tyder på att det finns genetiska skillnader som gör att söta drycker innebär större risk för viktuppgång hos vissa individer. Hittills har man funnit ett hundratal olika genvarianter som ökar risken för övervikt och fetma. … Fortsätt läsa Sammanfattning: Läsk, genetik och fetma →

Redaktionell sammanfattning av Köttintag och utveckling av tjock- och ändtarmscancer i Malmö Kost Cancer-studien >> Förekomsten av tjock- och ändtarmscancer ökar i Sverige, och i internationella kartläggningar har samband konstaterats mellan högre köttkonsumtion och högre risk för dessa cancerformer. Livsmedelsverket rekommenderar att mängden rött kött och charkuterier i kosten begränsas till maximalt 500 gram per … Fortsätt läsa Sammanfattning: Köttintag och utveckling av tjock- och ändtarmscancer i Malmö Kost Cancer-studien →

Fruktos ger inga negativa hälsoeffekter, så länge vi följer de aktuella rekommendationerna för hälsosamma matvanor.

Försäljningen av energidrycker har ökat de senaste åren, med åtföljande diskussion om vilka effekter dessa produkter har på hälsan.

Här beskrivs fynd som ligger till grund för nuvarande rekommendationer till idrottare för protein och kolhydrater.

Resultat från Malmö Kost Cancer-studien -beror på köttslag, kön och var i tarmen cancertumören uppstår.

Ladda ner rapporten här >>

Läs om kvinnors och mäns matpreferenser – vad styrs de av?

De allmänna kostråden, som riktar sig till den generella befolkningen, kan inte alltid tillämpas för personer som tränar och tävlar på elitnivå.

Varför växer alternativa matideologier i samma takt som nutritionsforskningen?

Mat och ätande är en central del i såväl vardagsliv som vid högtider och ritualer inom flera världsreligioner.

Här diskuteras möjliga orsaker till varför vissa förändringar av kosten upplevs som omvälvande, medan andra sker omärkligt.

En ny studie har visat att både vitamin D2 och D3 ger förbättrad vitamin D-status. Vitamin D3 var dubbelt så effektiv jämfört med vitamin D2.

Varje hållbarhetsdiskussion om mat måste ha ett nutritionsperspektiv.

Nya studier tyder på att de som bär på genetiska riskvarianter för fetma löper större risk att utveckla övervikt vid ett högt intag av läsk.

Det finns visst stöd för att den tidiga koloniseringen av tarmen kan påverka allergirisk och att detta kan modifieras av pre- och probiotika.

Skillnader i kostfibrers egenskaper påverkar tarmflorans tillväxt och sammansättning och därmed även potentiella hälsoeffekter utanför tarmen.

Ny avhandling som styrker betydelsen av uppföljningar efter födoämnesprovokation hos barn för att ge stöd till barnet och familjen.