Utomhusreklam för mat motarbetar hälsosamt ätande

Publicerat i: 
Publicerat 2020-04-23

Majoriteten av reklambudskap kopplat till mat handlar om energitäta livsmedel och strider mot de nordiska näringsrekommendationerna. Det menar svenska forskare som är de första som ur ett hälsoperspektiv studerat utomhusreklamen i olika delar av Stockholm.

>>text: Petter Fagerberg, doktorand, Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet. Billy Langlet, Postdoktor (1), Aleksandra Oravsky, M.Sc (1), Johanna Sandborg Doktorand (1 och 2), Marie Löf Professor (1 och 2), Ioannis Ioakimidis Senior forskare (1).
1: Innovative Use of Mobile Phones to Promote Physical Activity and Nutrition Across the Lifespan (the IMPACT) Research Group, Department of Biosciences and Nutrition, Karolinska Institutet, 14152 Stockholm, Sweden.
2: Department of Medical and Health Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden.

 

Nyligen har forskare för första gången undersökt utomhusreklam för mat i Sverige (1). Resultaten visar att majoriteten (~65%) av matreklamen i Östermalm och Skärholmen (två stadsdelar i Stockholms stad) gällde energität mat så som sockersötade drycker, hamburgare, kebab, pizza, varmkorv, glass, godis och bakverk (se bild 1).

Detta är problematiskt eftersom den här typen av livsmedel kopplats till en ökad risk för viktuppgång (2, 3), övervikt (3), fetma (3, 4) och relaterade icke smittsamma sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdom (5), typ 2-diabetes (6), högt blodtryck (7), cancer (8) och förtida död (9) och har dessutom ofta en hög klimatpåverkan (10,11). Budskapen i reklamen strider mot de nordiska näringsrekommendationerna som rekommenderar en kost baserad på livsmedel med hög näringstäthet så som frukt, grönsaker, bär, nötter, fullkornsprodukter, fisk och vegetabiliska oljor (se bild 1).

Bild 1 som illustrerar ett urval av matreklamen i Skärholmen och Östermalm (pyramid till vänster) i förhållande till rekommendationer för en hälsosam kosthållning (pyramid till höger). Bilden är hämtad från (1).

 

Resultaten visar även att Skärholmen, som är en stadsdel med relativt låg socioekonomisk status och en hög andel personer med övervikt och fetma, hade en högre exponering av energitäta livsmedel än Östermalm, som är en stadsdel med relativt hög socioekonomisk status och en låg andel personer med övervikt och fetma (12, 13) (se bild 2).

Bild 2. Proportionen av matreklam som var för ultra-processad mat i de två inkluderade områdena (Skärholmen och Östermalm). Bilden är hämtad från (1).

 

Dessa resultat är i linje med studier som genomförts i USA (14–17), Australien (16, 17), Nya Zeeland (20) och Mexiko (21), och tyder på att områden med lägre socioekonomisk status kan vara mer utsatta för reklam för energitäta livsmedel än områden med högre socioekonomisk status vilket kan vara en av flera bidragande orsaker till den högre förekomsten av fetma.

Resultaten pekar på att det finns en utmaning för livsmedelsindustrin att följa de rekommendationer för självreglering av matreklam som International Chamber of Commerce (ICC) angivit (20, 21). Internationella riktlinjer för ansvarsfull marknadsföring av mat och dryck kan bidra till en förbättrad folkhälsa.

Forskningen har finansierats med anslag av European Community’s Health, demographic change and well-being Programme under Grant Agreement No. 727688, 01/12/2016 – 30/11/2020.

 

Referenser

1. Fagerberg P, Langlet B, Oravsky A, Sandborg J, Löf M, Ioakimidis I. Ultra-processed food advertisements dominate the food advertising landscape in two Stockholm areas with low vs high socioeconomic status. Is it time for regulatory action? BMC Public Health. 2019 Dec 21;19(1):1717.

2. D Hall K. Ultra-processed diets cause excess calorie intake and weight gain: A one-month inpatient randomized controlled trial of ad libitum food intake. 2019.

3. Juul F, Martinez-Steele E, Parekh N, Monteiro CA, Chang VW. Ultra-processed food consumption and excess weight among US adults. Br J Nutr. 2018;120(1):90–100.

4. Mendonça R de D, Pimenta AM, Gea A, de la Fuente-Arrillaga C, Martinez-Gonzalez MA, Lopes ACS, et al. Ultraprocessed food consumption and risk of overweight and obesity: the University of Navarra Follow-Up (SUN) cohort study. Am J Clin Nutr. 2016 Nov 1;104(5):1433–40.

5. Srour B, Fezeu LK, Kesse-Guyot E, Allès B, Méjean C, Andrianasolo RM, et al. Ultra-processed food intake and risk of cardiovascular disease: prospective cohort study (NutriNet-Santé). BMJ. 2019 May 29;365:l1451.

6. Srour B, Fezeu LK, Kesse-Guyot E, Allès B, Debras C, Druesne-Pecollo N, et al. Ultraprocessed Food Consumption and Risk of Type 2 Diabetes Among Participants of the NutriNet-Santé Prospective Cohort. JAMA Intern Med. 2019 Dec 16;

7. Mendonça R de D, Lopes ACS, Pimenta AM, Gea A, Martinez-Gonzalez MA, Bes-Rastrollo M. Ultra-Processed Food Consumption and the Incidence of Hypertension in a Mediterranean Cohort: The Seguimiento Universidad de Navarra Project. Am J Hypertens. 2017 Apr 1;30(4):358–66.

8. Fiolet T, Srour B, Sellem L, Kesse-Guyot E, Allès B, Méjean C, et al. Consumption of ultra-processed foods and cancer risk: results from NutriNet-Santé prospective cohort. BMJ. 2018 14;360:k322.

9. Rico-Campà A, Martínez-González MA, Alvarez-Alvarez I, Mendonça R de D, Fuente-Arrillaga C de la, Gómez-Donoso C, et al. Association between consumption of ultra-processed foods and all cause mortality: SUN prospective cohort study. BMJ. 2019 May 29;365:l1949.

10. Hadjikakou M. Trimming the excess: environmental impacts of discretionary food consumption in Australia. Ecol Econ. 2017 Jan 1;131:119–28.

11. Swinburn BA, Kraak VI, Allender S, Atkins VJ, Baker PI, Bogard JR, et al. The Global Syndemic of Obesity, Undernutrition, and Climate Change: The Lancet Commission report. Lancet Lond Engl. 2019 23;393(10173):791–846.

12. Barnhälsovårdsrapporter | Vårdgivarguiden [Internet]. [cited 2020 Apr 23]. Available from: https://vardgivarguiden.se/kunskapsstod/bmm-bvc-forlossning/bvc/barnhalsovardsrapporter/

13. Geografiska variationer i fetma i relation till matvanor och fysisk aktivitet [Internet]. [cited 2019 May 17]. Available from: https://www.folkhalsoguiden.se/material/rapporter/geografiska-variationer-i-fetma-i-relation-till-matvanor-och-fysisk-aktivitet/

14. Lesser LI, Zimmerman FJ, Cohen DA. Outdoor advertising, obesity, and soda consumption: a cross-sectional study. BMC Public Health. 2013 Jan 10;13:20.

15. Lucan SC, Maroko AR, Sanon OC, Schechter CB. Unhealthful Food-and-Beverage Advertising in Subway Stations: Targeted Marketing, Vulnerable Groups, Dietary Intake, and Poor Health. J Urban Health Bull N Y Acad Med. 2017;94(2):220–32.

16. Yancey AK, Cole BL, Brown R, Williams JD, Hillier A, Kline RS, et al. A cross-sectional prevalence study of ethnically targeted and general audience outdoor obesity-related advertising. Milbank Q. 2009 Mar;87(1):155–84.

17. Herrera AL, Pasch KE. Targeting Hispanic adolescents with outdoor food & beverage advertising around schools. Ethn Health. 2018;23(6):691–702.

18. Sainsbury E, Colagiuri S, Magnusson R. An audit of food and beverage advertising on the Sydney metropolitan train network: regulation and policy implications. BMC Public Health. 2017 22;17(1):490.

19. Kelly B, Cretikos M, Rogers K, King L. The commercial food landscape: outdoor food advertising around primary schools in Australia. Aust N Z J Public Health. 2008 Dec;32(6):522–8.

20. Maher A, Wilson N, Signal L. Advertising and availability of ‘obesogenic’ foods around New Zealand secondary schools: a pilot study. N Z Med J. 2005 Jul 15;118(1218):U1556.

21. Barquera S, Hernández-Barrera L, Rothenberg SJ, Cifuentes E. The obesogenic environment around elementary schools: food and beverage marketing to children in two Mexican cities. BMC Public Health [Internet]. 2018 Apr 7 [cited 2019 Jul 12];18. Available from: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5889561/

22. Framework for Responsible Food and Beverage Marketing Communications 2012 [Internet]. ICC – International Chamber of Commerce. [cited 2019 May 17]. Available from: https://iccwbo.org/publication/framework-for-responsible-food-and-beverage-marketing-communications-2012/

23. Marketing & advertising [Internet]. ICC – International Chamber of Commerce. [cited 2019 May 17]. Available from: https://iccwbo.org/global-issues-trends/responsible-business/marketing-advertising/

 

banner