Rödbetor och flera grönbladiga grönsaker innehåller nitrat som kan bilda kväveoxid.

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2016 Nordiska Nutritionskonferensen 2016 Intresset för olika hälsofrämjande kostmönster har ökat under de senaste tio till femton åren. Mest studerad är den traditionella medelhavskosten, men även en hälsosam nordisk kost har visat sig medföra flera positiva effekter på hälsan. I dagsläget används flera begrepp för detta kostmönster, till … Fortsätt läsa Hälsofrämjande nordiska kostvanor – senaste framstegen och framtida forskningsutmaningar →

Ett minskat saltintag är en framkomlig väg för förebyggande och behandling av högt blodtryck.

Kokosolja har under de senaste åren ökat i popularitet och framhålls ofta som ett hälsosamt alternativ till andra oljor.

Kalcium och D-vitamin är viktiga mikronutrienter för skelettet. Nästan allt kalcium i kroppen är lagrat i skelettet och i tänderna. Hos en vuxen kvinna finns ett drygt kilo kalcium i skelettet, och det utgör därför en stor kalciumreserv.

D-vitamin kan påverka många biologiska processer i kroppen. Förutom effekterna på benhälsa har det hävdats att D-vitamin bidrar till att förebygga många sjukdomstillstånd, inklusive hjärt-och kärlsjukdomar, typ 1- och typ 2-diabetes, vissa typer av cancer, graviditetsutfall och infektioner. Det finns indikativa bevis för ett antal hälsofördelar av D-vitamin, liksom stöd för rimliga biologiska mekanismer.

I revideringen av de nordiska näringsrekommendationerna har expertgruppen för barn och ungdomar bland annat haft i uppdrag att granska nya vetenskapliga rön om kort- och långsiktiga hälsoeffekter av proteinintag i barndomen. I ett nordiskt perspektiv är sällan proteinkvaliteten ett problem medan mängden protein kan vara väl hög. I mitten av 90-talet framställdes en hypotes om att högt proteinintag under spädbarnsåret kunde stimulera tillväxt och att det kunde öka risken för övervikt och fetma senare i livet.