Hälsofrämjande nordiska kostvanor – senaste framstegen och framtida forskningsutmaningar
Publicerat i:- Blodsocker & insulinsvar
- Hjärt-kärlhälsa
- Hälsoområden
- Konferenser
- Kost
- Kostmönster
- Medelhavskost
- Nordisk kost
- Nordiska näringsrekommendationer
- Populära dieter
- Vegetarisk kost
- Livsmedel
- Drycker
- Fisk & skaldjur
- Grönsaker & baljväxter
- Kött, fågel & ägg
- Mejeriprodukter
- Nötter & frön
- Oljor & fetter
- Spannmålsprodukter
- Näringsämnen
- Fett
- Kolhydrater & fiber
- Mineraler
- Protein
- Vitaminer
- Övrigt
- Bioaktiva substanser
- Probiotika
- Tillsatser
- Kostmönster
- Nordiska näringsrekommendationer
- Vikthantering
- Övriga
Publicerat 2017-06-13
Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2016
Nordiska Nutritionskonferensen 2016
Intresset för olika hälsofrämjande kostmönster har ökat under de senaste tio till femton åren. Mest studerad är den traditionella medelhavskosten, men även en hälsosam nordisk kost har visat sig medföra flera positiva effekter på hälsan. I dagsläget används flera begrepp för detta kostmönster, till exempel ”Ny nordisk kost”, ”Nordisk kost”, ”Nordiet” och ”Östersjökost eller Baltic Sea Diet”.
>> text: Matti Uusitupa, MD, PhD, professor emeritus, Östra Finlands universitet, Kuopio campus, Finland.
Kunskap om hälsoeffekter av medelhavskost baseras huvudsakligen på observationsstudier och kortare interventioner. Under senare år har dock den välkända Predimed-studien bidragit med nya bevis för att medelhavskosten, inklusive antingen extra jungfru-olivolja eller nötter, kan resultera i lägre dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar och lägre risk för typ 2-diabetes (1). En intressant frågeställning är om andra kostvanor, som bygger på principerna för sunda kostvanor, men som baseras på lokala och delvis andra livsmedel än medelhavskosten, också kan ge positiva hälsoeffekter. I den här artikeln sammanfattas kunskapsläget avseende hälsoeffekter av en hälsosam nordisk kost.
Det finns flera skäl att studera och rekommendera en hälsosam nordisk kost. Medelhavskosten accepteras inte alltid i de nordiska länderna på grund av skillnader i matkultur, vanor, smak och tillgänglighet av råvaror och livsmedel. I de nordiska länderna kan det vara lättare att ta till sig och följa en kost som baseras på lokala och nationella livsmedel, jämfört med importerade livsmedel. Lokalt producerade livsmedel kan också vara att föredra av både miljöskäl och av ekonomiska skäl. Val av livsmedel i nordisk kost är annorlunda jämfört med medelhavskosten, men även en nordisk kost kan planeras på ett sätt som är fördelaktigt för hälsa och välbefinnande.
Observationsstudier
Endast ett fåtal observationsstudier har undersökt sambandet mellan en hälsosam nordisk kost och total dödlighet. I en studie publicerad 2011 av Olsen et al (2) visade att en hög följsamhet till en hälsosam nordisk kost bland danska personer var kopplat till en lägre total dödlighet hos både män och kvinnor. Riskreduktionen var 36 procent bland män och 25 procent bland kvinnor, vid en jämförelse mellan gruppen med hög respektive låg följsamhet till den hälsosamma nordiska kosten.
I en mycket stor och lång studie med nästan 45 000 svenska kvinnor, fann man att en grupp med hög följsamhet till en hälsosam nordisk kost hade sex procent lägre total dödlighet, fem procent lägre dödlighet i cancer och 16 procent lägre dödlighet av ”andra orsaker”, jämfört med en grupp med låg följsamhet. Intressant nog kunde man inte se någon signifikant riskminskning avseende förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar (3, 4).
Två svenska longitudinella observationsstudier visade ingen signifikant effekt av en hälsosam nordisk kost på kroppsvikt eller risken för bukfetma (5, 6). I en mycket stor dansk befolkningsstudie på 57 000 personer och med 15 års uppföljning var en hög följsamhet till en hälsosam nordisk kost kopplat till 38 respektive 25 procent minskad risk för typ 2-diabetes hos män respektive kvinnor (7). En finsk prospektiv kohortstudie visade däremot inga samband mellan en hälsosam så kallad Östersjökost (nordisk kost) och minskad risk för typ 2-diabetes (8).
Interventionsstudier
I en kort, välkontrollerad interventionsstudie, där deltagarna hade fri tillgång till mat (ad libitum) och där all mat tillhandahölls till deltagarna utan kostnad, fann man att en relativt fettsnål och kolhydratrik kost baserad på nordiska val av livsmedel och aktuella nordiska rekommendationer resulterade i avsevärd minskning av LDL-kolesterol, fasteinsulin, blodtryck och kroppsvikt, jämfört med vanlig, traditionell kost. De lägre insulinnivåerna, som indikerar bättre insulinkänslighet, medierades sannolikt till stor del av viktminskning. Däremot kunde sänkningen av LDL-kolesterol främst förklaras av förändringar i fettkvalitet och ökat intag av kostfiber (9).
Inom den så kallade Sysdimet-studien undersöktes effekterna av tre viktiga nordiska matvaror i en kontrollerad studie på personer med metabolt syndrom, det vill säga personer med bukfetma, insulinresistens, störningar i glukosmetabolismen, lågt HDL-kolesterol, förhöjda triglycerider och blodtryck. En kost rik på vilda blåbär, rågbröd och fet fisk och en kost rik på rågbröd resulterade i positiva förändringar av vaskulär endotelfunktion och låggradig inflammation, jämfört med en kontrolldiet (10).
Nyligen har också en stor dansk ad libitum-studie visat att ”Ny nordisk diet” resulterade i viktminskning, sänkt blodtryck och förbättrad insulinkänslighet hos individer med bukfetma. Det sänkta blodtrycket och den förbättrade insulinkänsligheten förklarades till stor del av viktminskningen (11). Intressant nog kvarstod inte effekterna efter ett år, vilket tyder på att det kan vara svårt att följa kostinstruktionerna under frilevande förhållanden (12).
Sysdiet-studien
I Sysdiet-studien där samtliga nordiska länder ingick (13), avslutade sammanlagt 166 personer med metabola syndromet en 18 till 24 veckors kontrollerat försök med antingen en hälsosam nordisk kost eller en kontrollkost, motsvarande den genomsnittliga kosten i de nordiska länderna. De viktigaste livsmedlen som ingick i denna studie sammanfattas i tabell 1.
Eftersom syftet var att undersöka effekten av kostens kvalitet var båda kosterna isokaloriska, det vill säga kostens energiinnehåll anpassades i syfte att hålla kroppsvikten hos försökspersonerna stabil under försöksperioden. Den hälsosamma nordiska kosten och kontrollkosten skilde sig åt avseende kvaliteten på fett, fiberintaget, och intag av flera vitaminer och mineraler.
Den hälsosamma nordiska kosten resulterade i sänkt kvot mellan LDL-kolesterol/HDL-kolesterol (ju högre kvot desto högre är den kardiovaskulära risken), och vissa tecken på låggradig inflammation, vilket visades av en markant skillnad i koncentration av IL-1 RA (interleukin 1 receptorantagonist). IL-1 RA har visat sig skydda betaceller i bukspottkörteln från inflammatoriska skador. Studier på genuttryck i fettvävnad visade nedreglering av gener associerade med inflammation, vilket kan indikera att en hälsosam nordisk kost också är anti-inflammatorisk. Ju högre följsamheten var till den hälsosamma nordiska kosten, desto större var de positiva förändringar avseende serumlipider och blodtryck (13-17). Följsamheten värderades objektivt med hjälp av kostbiomarkörer, enligt en nyutvecklad metod (”a dietary biomarker risk score”) (15).
Mindre följsam kontroll
Andelen försökspersoner som lämnande studien var högre i kontrollgruppen än i den grupp som fick den hälsosamma nordiska kosten. Förklaringen till detta var att deltagarna upplevde att deras kost försämrades, jämfört med deras vanliga kost, som de åt innan de gick med i studien, när de började följda kontrollkosten. Därför var vissa personer i denna grupp inte villiga att fortsätta.
Det är svårt att säga vilka effekter en hälsosam nordisk kost har på insjuknande i hjärt-kärlsjukdomar eller risk för typ 2-diabetes på lång sikt, men vissa uppskattningar kan ändå göras från interventionsförsök. Baserat endast på sänkningen av LDL-kolesterol i Sysdiet-studien, kan man förvänta sig att risken för kranskärlssjukdom på befolkningsnivå kan minskas med mellan tio och 15 procent, förutsatt att LDL-sänkningen kan upprätthållas över tid.
Den observerade skillnaden i IL-1 RA mellan interventions- och kontrollgruppen indikerar att risken för typ 2-diabetes kan minska mellan 20 till 40 procent. Inom Sysdiet kunde man dock inte påvisa någon signifikant förbättring i glukosmetabolism i interventionsgruppen.
Realistiskt studera långtidseffekt?
Det finns flera områden där vi skulle behöva nordiskt samarbete för att öka kunskapen om en hälsosam nordisk kost. Inte minst saknas kunskap om den långsiktiga följsamheten, som är avgörande för att kosten ska ha betydelse för hälsan på sikt. I alla hittills genomförda interventionsstudier med hälsosam nordisk kost har åtminstone vissa livsmedel tillhandahållits kostnadsfritt, vilket förstås kan förväntas öka följsamheten. Sådana studier säger dock inget om hur följsamheten skulle vara under helt frilevande villkor.
Interventionsstudier som syftar till att undersöka effekterna av en hälsosam nordisk kost på faktisk förekomst av hjärt-kärlsjukdom eller insjuknande i typ 2-diabetes är naturligtvis också av stort intresse, men frågan är om det är realistiskt att kunna genomföra sådana studier. Dels skulle de vara mycket resurskrävande, dels är det en stor utmaning att få försökspersoner att upprätthålla god följsamhet till en specifik kost under så pass lång tid som skulle behövas. Studier där försökspersonerna har fri tillgång till mat (ad libitum) är antagligen i det sammanhanget mer realistiskt än isokaloriska studier – men hur motiverar man kontrollgruppen att under åratal äta en ”genomsnittlig kontrolldiet”?
Viktigaste livsmedlen?
Oavsett geografiskt läge, har några viktiga livsmedel eller näringsämnen rapporterats som fördelaktiga i samband med att hälsosamma ”kostpoäng” (eng. ”dietary scores”) har utvecklats. Bland dessa ingår fullkorn, frukt och grönsaker samt fisk i stället för rött kött. Magra mjölkprodukter har också betraktas som fördelaktiga, medan fettprodukter rika på mättade fetter, inklusive smör, inte hör till de livsmedel som anses förhindra kostrelaterade sjukdomar.
Det skulle dock vara värdefullt med nordiska samarbeten i syfte att närmare undersöka vilka de viktigaste livsmedlen i en hälsosam nordisk kost är, som förklarar de positiva hälsoeffekterna. Fullkornsprodukter, särskilt råg, tycks spela en roll, liksom äpplen och päron. Men mer data behövs dock för till exempel rötter, kål och olika lokala bär.
Biomarkörer erbjuder möjligheter
En annan intressant fråga är också hur stor andel av befolkningen i de olika nordiska länderna som äter en kost som uppfyller kriterierna för en hälsosam nordisk kost. I detta avseende, kan användningen av (nya) biomarkörer erbjuda möjligheter för framtida forskning. Biomarkörer är molekyler som kan mätas från blod, urin eller avföring, som återspeglar intag av livsmedel eller metabolism av näringsämnen i kroppen. Till exempel återspeglar alkylresorcinoler i blod fullkornsintag från vete och råg (15, 17).
Ytterligare en fråga som bör undersökas mer i detalj är vilka likheter och skillnaderna är mellan en hälsosam nordisk kost och medelhavskost (se tabell 2 för en översiktlig jämförelse mellan dessa kostmönster). Även i detta sammanhang skulle studier med hjälp av biomarkörer kunna bidra med ökad kunskap.
Gemensam benämning önskvärd
Tyvärr finns det i dagsläget ingen enighet i fråga om hur man ska beteckna en hälsosam nordisk diet. ”Ny nordisk kost” (eng. ”New Nordic diet”) är den vanliga benämningen i Danmark, medan ”Östersjökost” (eng. ”Baltic Sea diet”) sedan några år tillbaka är vanligt använt i Finland. Andra benämningar är det svenska ”Nordiet” och Nordisk kost (eng. ”Nordic diet”). Hälsosamma nordiska kostvanor erbjuder ett utmärkt alternativ för den traditionella medelhavskosten och bör undersökas vidare, men kan redan idag utan tvekan rekommenderas. För detta behövs dock en överenskommelse kring ett gemensamt namn, inte minst i marknadsföringssyfte.
Författaren uppger inga jävsförhållanden.
Tack till Susanne Bryngelsson, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund för svensk översättning och till Ulf Risérus, Uppsala universitet, för granskning.
Referenser
1. Salas-Salvadó J, et al. Protective Effects of the Mediterranean Diet on Type 2 Diabetes and Metabolic Syndrome. J Nutr 2016; 146: 920S-927S.
2. Olsen A, et al. Healthy aspects of the Nordic diet are related to lower total mortality. J Nutr 2011; 141: 639-44.
3. Lacoppidan SA, et al. Adherence to a Healthy Nordic Food Index Is Associated with a Lower Risk of Type-2 Diabetes–The Danish Diet, Cancer and Health Cohort Study. Nutrients 201; 57: 8633-44.
4. Kanerva N, et al. The healthy Nordic diet and incidence of Type 2 Diabetes–10-year follow-up. Diabetes Res Clin Pract 2014; 106: e34-7.
5. Roswall N, et al. No association between adherence to the healthy Nordic food index and cardiovascular disease amongst Swedish women: a cohort study. J Intern Med. 2015; 278: 531-41.
6. Roswall N, et al. Adherence to the healthy Nordic food index and total and cause-specific mortality among Swedish women. Eur J Epidemiol 2015; 30: 509-17.
7. Roswall N, et al. Association between Mediterranean and Nordic diet scores and changes in weight and waist circumference: influence of FTO and TCF7L2 loci. Am J Clin Nutr 2014; 100: 1188-97.
8. Li Y, et al. Mediterranean and Nordic diet scores and long-term changes in body weight and waist circumference: results from a large cohort study. Br J Nutr 2015;114: 2093-102.
9. Adamsson V, et al. Effects of a healthy Nordic diet on cardiovascular risk factors in hypercholesterolaemic subjects: a randomized controlled trial (NORDIET). J Intern Med 2011; 269: 150-9.
10. de Mello VD, et al. A diet high in fatty fish, bilberries and wholegrain products improves markers of endothelial function and inflammation in individuals with impaired glucose metabolism in a randomised controlled trial: the Sysdimet study. Diabetologia 2011; 54: 2755-67.
11. Poulsen SK, et al. Health effect of the New Nordic Diet in adults with increased waist circumference: a 6-mo randomized controlled trial. Am J Clin Nutr 2014; 99: 35-45.
12. Poulsen SK, et al. Long-term adherence to the New Nordic Diet and the effects on body weight, anthropometry and blood pressure: a 12-month follow-up study. Eur J Nutr 2015; 54: 67-76.
13. Uusitupa M, et al. Effects of an isocaloric healthy Nordic diet on insulin sensitivity, lipid profile and inflammation markers in metabolic syndrome – a randomized study (SYSDIET). J Intern Med 2013; 274: 52-66.
14. Brader L, et al. Effects of an isocaloric healthy Nordic diet on ambulatory blood pressure in metabolic syndrome: a randomized SYSDIET sub-study. Eur J Clin Nutr. 2014; 68: 57-63.
15. Marklund M, et al. A dietary biomarker approach captures compliance and cardiometabolic effects of a healthy Nordic diet in individuals with metabolic syndrome. J Nutr 2014; 144: 1642-9.
16. Kolehmainen M, et al. Healthy Nordic diet downregulates the expression of genes involved in inflammation in subcutaneous adipose tissue in individuals with features of the metabolic syndrome. Am J Clin Nutr 2015; 101: 228-39.
17. Magnusdottir OK, et al. Plasma alkylresorcinols C17:0/C21:0 ratio, a biomarker of relative whole-grain rye intake, is associated to insulin sensitivity: a randomized study. Eur J Clin Nutr 2014; 68: 453-8.
