En av de stora utmaningarna inom forskningsområdet nutrigenomics är att finna biologiska markörer med vilka man kan identifiera tidig sjukdomsstart. En annan av utmaningarna är att finna mekanismerna bakom effekter av näringsämnen och andra biologiska substanser på hur gener uttrycks i arvsmassan.

Cancer har tidigare betraktats som resultatet av genetiska defekter i en cell. På senare år har andra faktorer, som epigenetik, visats spela en lika viktig roll i cancerutveckling. Kanske kan en del av kostens roll i utvecklingen av en cancer förklaras av epigenetik? Epigenetik är forskningsfältet som berör förändringar i genuttryck som inte innefattar ändringar i DNA-sekvensen.

Mikrobiota avser hela ekosystemet av levande arter som lever i en särskild miljö, exempelvis tarmen. Tarmens mikrobiota, det vill säga den uppsättning av bakterier som finns i tarmen, har visat sig spela viktiga roller i påverkan av hälsa och utveckling av sjukdom, vilket Robert Caesar, Wallenberglaboratoriet, Göteborgs universitet, belyste vid konferensen ”Mat och gener” i november 2012. Ny forskning visar att det finns stora skillnader mellan olika människor i sammansättningen av tarmens bakteriekultur, och att detta har betydelse för hälsan och utveckling av sjukdom.

I revideringen av de nordiska näringsrekommendationerna har expertgruppen för barn och ungdomar bland annat haft i uppdrag att granska nya vetenskapliga rön om kort- och långsiktiga hälsoeffekter av amning och introduktionen av andra livsmedel i ett nordiskt perspektiv. Jämfört med många andra länder i västvärlden ammas det mycket i de nordiska länderna. Samtliga nordiska länder rekommenderar också exklusiv amning i sex månader, följt av fortsatt amning i kombination med annan mat.

I revideringen av de nordiska näringsrekommendationerna har expertgruppen för barn och ungdomar bland annat haft i uppdrag att granska nya vetenskapliga rön om kort- och långsiktiga hälsoeffekter av proteinintag i barndomen. I ett nordiskt perspektiv är sällan proteinkvaliteten ett problem medan mängden protein kan vara väl hög. I mitten av 90-talet framställdes en hypotes om att högt proteinintag under spädbarnsåret kunde stimulera tillväxt och att det kunde öka risken för övervikt och fetma senare i livet.

Livsmedel har en komplex sammansättning och i ämnesomsättningen samverkar många näringsämnen med varandra, och med andra ämnen. Även livsmedlets struktur påverkar hur näringsämnena utnyttjas. Därför kan det vara förvirrande att i epidemiologiska studier söka efter statistiska samband mellan enstaka näringsämnen och kronisk sjukdom, speciellt som kostrelaterade kroniska sjukdomar inte är bristsjukdomar för enstaka näringsämnen.

Det är inte svårt att utveckla ett näst intill passionerat intresse för att söka efter förklaringar och lösningar på fetmans gåtor. Övertygelserna kan ibland vara så starka att dessa kan framställas som sanningar, trots att evidens saknas eller står motsagda av den rådande vetenskapliga evidensen. Det förra kallas antaganden, det senare kallas myter.

På WHO:s prioriteringslista över åtgärder för att förebygga icke smittsamma sjukdomar ligger minskat saltintag bland de översta. Ett sänkt saltintag är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna – lika kostnadseffektivt som att minska rökning. Även för personer med normalt blodtryck är ett minskat saltintag fördelaktigt.