Kokosolja – en koko idé?

Kokosolja har under de senaste åren ökat i popularitet och framhålls ofta som ett hälsosamt alternativ till andra oljor, avseende till exempel risken för hjärt-kärlsjukdom, vikt, immunsystemet och kognitiva funktioner. Det saknas dock humanstudier som styrker de påstådda hälsofördelarna av kokosolja. Här sammanfattas de vetenskapliga beläggen för dessa påståenden, baserat på artikeln ”Coconut oil – a nutty idea” publicerad i tidskriften Nutrition Bulletin. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det saknas humanstudier som styrker de påstådda hälsofördelarna av kokosolja.

Kokosolja har historiskt sett ansetts vara ett av de allra mest potenta kolesterolhöjande livsmedlen, eftersom den innehåller hela 92 gram mättat fett per 100 gram. Detta kan jämföras med till exempel smör, som innehåller cirka 52 gram mättat fett per 100 gram. Trots detta har kokosolja på senare tid fått rykte om sig att ge många positiva hälsoeffekter; viktnedgång, kolesterolsänkning, starkare immunförsvar och förbättrat minne är några exempel. Kokosolja påstås ibland också kunna behandla sjukdomar som Crohn’s sjukdom, IBS, sköldkörtelproblem, diabetes, Parkinsons och Alzheimers sjukdom.

Vad är kokosolja?

Kokosolja, eller kokosfett, produceras vanligtvis genom att torka frövitan i kokosnötskärnan, för att få fram en produkt kallad kopra, och därefter raffinera, bleka och deodorisera oljan. Kallpressad kokosolja är istället gjort av kokosmjölk eller den färska kokosnötskärnan, utan torkning och kemisk raffinering. Kokosolja ska inte förväxlas med kokosvatten, som är den klara vätska som finns inuti en ung, grön kokoskärna. Kokosvatten är fritt från fett, och innehåller endast cirka 20 kcal per 100 gram.

Kokosolja består till 99,9 procent av fett varav 91,9 procent mättade, 6,4 procent enkelomättade, 1,5 procent fleromättade fettsyror, och inget kolesterol. De mest förekommande fettsyrorna är laurinsyra (C12:0), myristinsyra (C14:0) och palmitinsyra (C16:0) (se tabell 1).

Tabell 1. Fettsyresammansättning i kokosolja, enligt Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas.

Polyfenoler

Flera biologiska effekter av kokosolja, så som blodtrycks- och kolesterolsänkande effekt, och minskad oxidation av LDL-kolesterol har rapporterats från djur- och cellstudier och anses bero på polyfenoler i kokosoljan. Kallpressad kokosolja har setts innehålla sju gånger mer polyfenoler än raffinierad kokosolja, även om det kan variera med kokosnötssort. Polyfenolerna i kokosolja och mängden av dessa har dock endast blivit karakteriserade i ett fåtal studier. De polyfenoler som hittills identifierats i kokosolja förekommer även i andra vegetabiliska livsmedel. Till exempel, ferulasyra förekommer i mycket högre koncentration i fullkornsmjöl jämfört med kallpressad kokosolja (72 milligram respektive 0,3 milligram per 100 gram) och koncentrationen av katechin är avsevärt högre i kakao jämfört med kallpressad kokosnötsolja (108 milligram respektive 0,3 milligram per 100 gram).

Mättat fett och kolesterol

Det är sedan länge väl etablerat i den vetenskapliga litteraturen att ett högt intag av mättat fett via kosten ger höga blodfettsnivåer och att höga kolesterolnivåer i blodet ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Sambandet mellan mättat fett och hjärt-kärlsjukdom har dock under senare tid blivit omdebatterat, bland annat eftersom några nyare observationsstudier inte påvisat detta samband. Dessa ”noll-fynd” används som argument för att kokosolja inte är skadligt för hälsan. Det finns dock flera möjliga förklaringar till att sambandet inte påvisats. Effekten av ett minskat intag av mättat fett kan till exempel bero på vad det mättade fettet ersätts med, vilket inte beaktats i meta-analyser med slutsatser att det saknas samband mellan mättat fett och risk för hjärt-kärlsjukdomar. När mättat fett ersätts med omättat fett får man en mer uttalad positiv effekt på blodlipider, jämfört med om mättat fett ersätts med kolhydrater. Det är också viktigt att beakta att inte alla mättade fettsyror har samma effekt på kolesterolnivåerna. Stearinsyra (C18:0) anses till exempel vara relativt neutral, det vill säga inte ha någon uttalad kolesterolhöjande effekt. Däremot finns det stort vetenskapligt stöd för att de i kokosolja dominerande fettsyrorna (laurinsyra, myristinsyra och palmitinsyra) höjer totalt kolesterol och LDL-kolesterol.

Blodlipider – observationsstudier

Majoriteten av de studier som påvisar positiva effekter av kokosolja är experimentella studier (in vitro) eller djurstudier, medan humanstudierna ofta endast studerat effekter av vissa komponenter som finns i kokosolja, inte av kokosolja i sin helhet.

De fåtal observationsstudier som undersökt intag av kokosolja och förekomsten av riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom är framför allt gjorda i populationer där kokosnötter är en framträdande del av kosten. En studie av 1839 filippinska kvinnor visade inget samband mellan intaget av kokosolja, mätt med en 24-timmars recall, och högre nivåer av triglycerider eller LDL-kolesterol eller högre kvot mellan totalt kolesterol och HDL-kolesterol. En omfattande studie gjordes 1964-71 på öarna Pukapuka (436 individer) och Tokelau (939 individer) i Polynesien, där kokosnötter är en del av basfödan. Under sju dagar vägdes och registrerades deras mat och fettsammansättningen analyserades. Av dessa individer fyllde 165 individer från Pukapuka och 77 individer från Tokelau i åldern 25-54 år i en 24-timmars recall. I Tokelau-gruppen kom 63 procent av energiintaget från kokosnötter, 54 procent av energin kom från fett varav 48 procent var mättat fett. Hos Pukapuka-gruppen bidrog kokosnötter med 34 procent av energin, där 37 procent av energin kom från fett varav 28 procent från mättat fett. Medelvärdena av totalt kolesterol var hos kvinnor och män från Tokelau 6,4 respektive 5,7 millimol per liter. Hos kvinnor och män från Pukapuka var värdena 5,0 respektive 4,7 millimol per liter. Kolesterolvärden under 5.0 millimol per liter är normalt, medan värden mellan 5,0-6,4 är lätt förhöjt. Att kolesterolnivån var högre i Tokelau jämfört med Pukapuka kan indikera att en högre konsumtion av kokosnötter bidrar till ett högre totalt kolesterolvärde. Svagheter med studien är att 24-timmars recall bara utfördes av en mindre del av deltagarna och att blodproven inte togs samma år som kostdata samlades in. Det är därför svårt att dra några säkra slutsatser från studien.

En annan studie på diabetespatienter och kontroller från södra Indien visade inga statistiska skillnader på blodfettsprofil eller antioxidantenzym mellan individer som använde kokosolja vid matlagning (motsvarande 13-20 procent av deras totala energiintag), jämfört med de som konsumerade liknande mängd solrosolja.

Hjärt-kärlsjukdom och plack

En fall-kontroll studie från södra Indien hittade inga skillnader i konsumtionen av kokosolja mellan patienter med hjärt-kärlsjukdom jämfört med friska, matchade kontroller (medelålder 57 år). Det dagliga intaget av kokosolja var 13,7 milliliter hos patienterna och 12,5 milliliter hos de friska kontrollerna, vilket motsvarar cirka två till tre teskedar. Intagsdata baseras dock på vad försökspersonerna uppgett att de har ätit från 15-års ålder och framåt, vilket gör att validiteten kan ifrågasättas.

En ytterligare studie på 71 patienter som tagit bort plack från blodkärlen genom kirurgiskt ingrepp, visade att de patienter som konsumerade kokosolja hade högre myristinsyra (C14:0) i blodet jämfört med de som konsumerade solrosolja, utan att detta reflekterades i plackens fettsammansättning. Effekten av kokosolja på plackbildning är en relevant parameter att studera, men studien har flera svagheter. Dels var den inte kontrollerad och dels fanns variation avseende både mängd konsumerad kokosolja och hur länge patienterna konsumerat kokosolja mellan individerna. Man måste också beakta att plackbildning är en komplex process, att fettsyror kan omvandlas innan de packas in i placken och att fettsammansättningen i placken inte bara bestäms av kosten.

Blodlipider – kontrollerade studier

Majoriteten av de randomiserade kontrollerade studier som finns angående hälsoeffekterna av kokosolja har fokuserat på den lipidmodifierande effekten, i jämförelse med intaget av andra oljor. Vanligtvis är dessa studier mellan sju dagar till tolv månader långa, där majoriteten undersöker effekten av intaget av kokosolja efter fyra veckor. Sammantaget visar de flesta randomiserade kontrollerade studier att kokosolja ökar totalt kolesterol, LDL- och HDL-kolesterol. Om kokosolja tas bort från kosten minskar totalt kolesterol och LDL-kolesterol medan effekten på HDL-kolesterol varierar i olika studier. Studierna varierar även med tanke på dos, längd och med vilken olja effekten jämförs. Det finns även randomiserade studier som har fokus på andra biomarkörer, till exempel kärlfunktion, blodtryck och inflammation. En studie tyder på att kokosolja kan minska blodkärlens elasticitet, jämfört med safflorolja, även om skillnaden var strax över vad som räknas som statistiskt signifikant. Två studier visade dock ingen skillnad på blodtryck efter sju dagars intag av kokosolja jämfört med sojaolja. Däremot visade två studier gjorda på njurtransplanterade patienter, som antingen fick tillskott av sex gram kokosolja per dag i tre månader eller samma mängd fiskolja, delvis motsägelsefulla resultat. I den ena studien ökade blodtrycket hos de patienter som fick kokosolja, vilket man inte fann i den andra studien. Fettsammansättningen av kokosoljan som användes i båda dessa studier var dock modifierad, så att den innehöll 63 procent kaprylsyra (C8:0) och 36 procent kaprinsyra (C10:0). Detta avviker från det naturliga innehållet i kokosolja och resultaten är därför inte direkt överförbara till kokosolja.

En annan studie på 45 individer visade ingen skillnad på inflammationsmarkörer så som TNF-alfa, IL-1beta, IL-6, IL-8 och h-CRP i plasma efter fem veckors intag av kokosolja, palmolja eller olivolja motsvarande 20 procent av totala energiintaget. Man fann dock en höjning av prostaglandin GF1α och leukotrien BT4 vid intaget av kokos- och palmolja men inte av olivolja. Det är dock omöjligt att dra några slutsatser angående kokosoljas effekter på inflammation från en enda studie, inte minst eftersom immunförsvarets funktion och dess påverkan på hjärt-kärlsjukdom är väldigt komplex.

Viktminskning?

Ett fåtal humanstudier har tittat på effekten av kokosolja på viktminskning. En randomiserad kontrollerad studie gjordes på 40 kvinnor, 20-40 år, som fick instruktioner att använda 30 milliliter kokosolja eller sojaolja per dag istället för sin vanliga matlagningsolja under 12 veckor. Båda grupperna hade blivit instruerade att promenera 50 minuter per dag och att följa en hälsosam kost. Båda grupperna konsumerade ungefär tio procent mindre kalorier jämfört med vid studiens start vilket återspeglades i lägre BMI (body mass index) i båda grupperna. Däremot fann man ett minskat midjemått (1,4 centimeter) endast i den grupp som konsumerat kokosolja. För att kontrollera följsamheten mättes kostintaget i början och i slutet av studien med en 24-timmars recall, men tyvärr rapporterades inte det exakta intaget av olja.

I en nyare studie blev 92 kranskärlspatienter tilldelade att äta 13 milliliter kokosolja per dag och 22 patienter fungerade som kontroller. Båda grupperna följde en generellt hälsosam kost under tre månader innan studiestart samt under interventionsperioden. Grupperna hade samma energiintag eftersom interventionsgruppen ersatte en del av kolhydratsintaget med kokosolja. Vid studiens slut hade gruppen som konsumerat kokosolja minskat midjemåttet med 1,9 centimeter jämfört med kontrollgruppen. Tyvärr har även denna studie flera svagheter, inte minst skillnaden i antal patienter i försöks- respektive kontrollgruppen (92 respektive 22 personer som slutförde studien).

Medellånga fettsyror

Som argument till varför kokosolja skulle kunna leda till viktnedgång framhålls ofta kokosoljans innehåll av medellånga fettsyror. Till medellånga fettsyror räknas vanligen fettsyror med 8-10 kolatomer, till exempel kaprylsyra (C8:0) och kaprinsyra (C10:0). Karaktäristiskt för medellånga fettsyror är att de lätt bryts ner och absorberas. I djur- och enstaka humanstudier har man visat att kaprylsyra och kaprinsyra stimulerar viktminskning, ökar mättnadskänslan och ökar energiförbränningen, jämfört med andra typer av fett. Även kapronsyra (C6:0) och laurinsyra (C12:0) klassas ibland som medellånga fettsyror. Om båda dessa fettsyror skulle klassificeras som medellånga fettsyror skulle kokosolja bestå av cirka 65 procent medellånga fettsyror. Det finns dock en viss oenighet om hur kapronsyra och laurinsyra ska klassas och det verkar osannolikt att laurinsyra bryts ner snabbt, på samma sätt som kaprylsyra och kaprinsyra, med tanke på dess kolesterolhöjande effekt. Med tanke på att laurinsyra utgör 48 procent av fettsyrorna i kokosolja, medan kaprylsyra och kaprinsyra tillsammans endast utgör cirka 14 procent, är sannolikt effekter av kaprylsyra och kaprinsyra av mindre betydelse för effekterna av kokosolja.

I dagsläget finns det inte tillräckligt med evidens av hög kvalitet som talar för att kokosolja ökar mättnad, den basala metabolismen eller minskar fettväven hos människor.

Immunstärkande och kognitiva?

Laurinsyra och monolaurinsyra har i djur- och cellstudier visat sig ha antibakteriell och antiviral aktivitet, vilket gett upphov till påståenden om kokosoljas positiva effekter på immunförsvaret. Monolaurinsyra bildas i kroppen (in vivo) av laurinsyra, efter intag av kokosolja, men det är oklart i vilken grad detta sker och vilken hälsomässig betydelse det har. Hittills har antimikrobiella effekter av kokosolja inte dokumenterats i humanstudier.

Vissa menar också att kokosolja kan användas i behandling av Alzheimers sjukdom. Detta påstående baseras på djurstudier och några få studier på patienter, som studerat effekten av preparat innehållande kaprylsyra (C8:0) på kognitiva funktioner. Kokosolja innehåller dock endast sju procent kaprylsyra. Det saknas studier av kokosoljas effekter på hjärnans funktioner hos friska individer eller hos personer med kognitiv nedsättning.

Intaget bör begränsas

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det saknas stora, välkontrollerade humanstudier publicerade i vetenskapliga tidskrifter angående hälsofördelar av kokosolja. Det finns starka vetenskapliga belägg för att ett högt intag av mättat fett är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Mot bakgrund av kokosoljans höga innehåll av mättat fett bör därför intaget av kokosolja begränsas.

Referens

Lockyer S, Stanner S. Coconut oil – a nutty idea?. Nutrition Bulletin 2016;41:42-54.

// Sophie Hellstrand, nutritionist, med dr, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund och Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, Susanne Bryngelsson, fil dr, SNF Swedish Nutrition Foundation.