Ett högt intag av grönsaker, frukt och bär skyddar mot flera sjukdomar som hjärt-och kärlsjukdom och vissa cancertyper.

Ta del av det inspelade seminariet ”What is a sustainable diet? The protein shift – challenges and opportunities” här.

Kolin räknas som ett essentiellt näringsämne med många funktioner i kroppen. Kolin finns t ex i kött, ägg och spannmål.

Jodering av salt har varit en framgångsrik strategi mot jodbrist i Sverige.

Rödbetor och flera grönbladiga grönsaker innehåller nitrat som kan bilda kväveoxid.

Spädbarn är mottagliga för olika smaker, även bittra och sura smaker som finns i frukt, bär och grönsaker.

Ny avhandling från Lunds universitet av Stina Ramne.

Matskiftet är en podd om proteinskiftet och hållbar kost från Chalmers Livsmedelsvetenskap.

Forskning pågår för att ta reda på om det finns ett samband mellan gluten i kosten – och utvecklingen av celiaki och typ 1-diabetes hos barn, men samspelet är komplext.

Vart femte år uppdateras de amerikanska kostråden och nyligen publicerades ”Dietary Guidelines for Americans, 2020-2025”.

Växtbaserade livsmedel är fördelaktigt för både hälsan och miljön, men kan öka risken för brist på järn och zink.

Majoriteten av reklambudskapen för mat är inte samstämmiga med näringsrekommen­dationerna utan motarbetar hälsosamt ätande.

Feta mejeriprodukter bör bytas ut mot magra, men ett livsmedel är mer än sin fettsammansättning och därför kan rådet vara alltför förenklat.

Hälsoeffekter av mejeriprodukter är en ständigt aktuell fråga. Mjölkfett består huvudsakligen av mättade fettsyror som har en erkänt kolesterolhöjande effekt. Enligt officiella rekommendationer bör vi byta ut feta mejeriprodukter mot magra för att sänka intaget av mättat fett och på sikt minskarisken för hjärt-kärlsjukdom. Frågan är om detta råd är allt för förenklat och gör … Fortsätt läsa Feta mejeriprodukter – avstå eller avnjuta? →

– en kommentar till Livsmedelsverkets broschyr ”Råd om bra mat för äldre” Livsmedelsverkets broschyr ”Råd om bra mat för äldre” handlar om vad man kan göra när aptiten minskar och man oavsiktligt börjar tappa vikt. I broschyren rekommenderas smör som ett sätt att energiberika maten vilket går emot Livsmedelsverkets generella råd om att välja enkel- och … Fortsätt läsa Det finns bättre sätt än smör för att energiberika maten för äldre →

Ursula Kehlet skrev tidigare i år om hur mättnadskänslan påverkas av olika typer av protein. Den danska originalartikeln har nu översatts och sammanfattas här av Nutritionsfaktas redaktion.  >> text: Sammanfattning av Kajsa Asp Jonson, leg. dietist, journalist, Nutritionsfakta.se Fibrer och proteinhalt viktigare än proteinets ursprung Proteinrika livsmedel, oavsett ursprung, bidrar med mättnad och näring. Högt … Fortsätt läsa Protein och mättnad – sammanfattning →

Tidigare publicerat på danska, 2019-02-27  Dagens kostrekommendationer innebär att äta mer växtbaserad kost med mer vegetabiliska proteinkällor och mindre av de animaliska. Proteinet i kosten bidrar med mättnadskänsla och ökad ämnesomsättning. Eftersom övervikt och fetma är en central fråga för många friska vuxna är det positivt ur ett viktperspektiv att maten är mättande, medan det för … Fortsätt läsa Protein och mättnad – olika proteinkällor →

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 4, 2018 I et livsløpsperspektiv er hjemmemiljøet det først miljøet som bidrar til å forme barnets matvaner og utvikling av preferanser for ulik mat. Den norske BRA-studien viser at det er viktige modifiserbare faktorer i det sosiokulturelle hjemmemiljøet som både fremmer og hemmer barns inntak av grønnsaker. >> text: … Fortsätt läsa Sammenheng mellom sosiokulturelle faktorer i hjemmemiljøet og grønnsaksinntak blant norske 3-5 åringer: Resultater fra BRA-studien →

Kunskap inom vården hur testresultat och allergiska reaktioner på mat ska tolkas och riskgraderas bör förbättras.

När kosten i sin helhet är bra kan ägg bidra till förbättrad viktkontroll, glukostolerans och mindre leverpåverkan.

Att exponeras för jordnötter eller nötter i luften innebär inte någon risk för allvarliga reaktioner.

Omfattande forskning visar att fullkorn är en av de viktigaste kostfaktorerna för prevention av vällevnadssjukdomar. En ökad fullkornskonsumtion bör kunna förbättra folkhälsa och för att öka intaget krävs nytänkande och genomgripande åtgärder där olika samhällsaktörer bidrar.

Har vegetabilske og animalske proteinkilder samme mæthedseffekt?

I Norge tilbringer de fleste barn mellom 1-5 år mesteparten av dagen i barnehagen. Barnehagen kan derfor ha stor innvirkning på matvanene barna etablerer. Den norske BRA-studien viste at det er faktorer i barnehagemiljøet som henger sammen med hvor ofte grønnsaker ble servert i barnehagen og hvor stor mengde grønnsaker som ble spist i barnehagen. … Fortsätt läsa Er det en sammenheng mellom barnehagemiljøet og grønnsaker servert og spist? Resultater fra BRA-studien. →

De tidigare bedömda säkra nivåerna behöver inte förändras väsentligt, för någon av de utvärderade substanserna.

Redaktionell sammanfattning av Läsk, genetik och fetma>> Övervikt och fetma ökar och samband mellan läskdrickande och kroppsvikt har konstaterats. Forskning tyder på att det finns genetiska skillnader som gör att söta drycker innebär större risk för viktuppgång hos vissa individer. Hittills har man funnit ett hundratal olika genvarianter som ökar risken för övervikt och fetma. … Fortsätt läsa Sammanfattning: Läsk, genetik och fetma →

Redaktionell sammanfattning av Köttintag och utveckling av tjock- och ändtarmscancer i Malmö Kost Cancer-studien >> Förekomsten av tjock- och ändtarmscancer ökar i Sverige, och i internationella kartläggningar har samband konstaterats mellan högre köttkonsumtion och högre risk för dessa cancerformer. Livsmedelsverket rekommenderar att mängden rött kött och charkuterier i kosten begränsas till maximalt 500 gram per … Fortsätt läsa Sammanfattning: Köttintag och utveckling av tjock- och ändtarmscancer i Malmö Kost Cancer-studien →

Försäljningen av energidrycker har ökat de senaste åren, med åtföljande diskussion om vilka effekter dessa produkter har på hälsan.

Resultat från Malmö Kost Cancer-studien -beror på köttslag, kön och var i tarmen cancertumören uppstår.

Läs om kvinnors och mäns matpreferenser – vad styrs de av?

Mat och ätande är en central del i såväl vardagsliv som vid högtider och ritualer inom flera världsreligioner.

Här diskuteras möjliga orsaker till varför vissa förändringar av kosten upplevs som omvälvande, medan andra sker omärkligt.

Varje hållbarhetsdiskussion om mat måste ha ett nutritionsperspektiv.

Nya studier tyder på att de som bär på genetiska riskvarianter för fetma löper större risk att utveckla övervikt vid ett högt intag av läsk.

Skillnader i kostfibrers egenskaper påverkar tarmflorans tillväxt och sammansättning och därmed även potentiella hälsoeffekter utanför tarmen.

Ny avhandling som styrker betydelsen av uppföljningar efter födoämnesprovokation hos barn för att ge stöd till barnet och familjen.

Referat från seminarium anordnat av SNF Swedish Nutrition Foundation 27 april 2017.

Aktuellt kunskapsläge avseende mjölkens betydelse för hälsa, sjukdomsrisk och dödlighet.