Läkemedel vid obesitas kan ges som tillägg till energireducerad kost. Läkemedelsbehandling ska ordineras och följas upp av läkare.

Obesitas kräver en strukturerad behandling som i grunden handlar om att minska intaget av energi vilket gör flera förändringar nödvändiga.

Många kvinnor har övervikt eller obesitas vid graviditetens start och ungefär hälften av gravida kvinnor i Sverige går upp för mycket i vikt.
Resultat från en forskningsstudie visade att en livsstilsintervention via en app – HealthyMoms kan vara ett stöd för bra kostvanor och en hälsosam viktuppgång under graviditeten.

Flera studier pågår, men vissa studier tyder på att det kan finnas risk för försämrad munhälsa efter överviktskirurgi.

Nyligen publicerade SBU en utvärdering om olika kostfaktorer och typ 1-, typ 2- och graviditetsdiabetes.

Hållbar motivation över tid kan skapas med hjälp av den så kallade självbestämmandeteorin.

Personer med fetma har identifierats som en riskgrupp vid covid-19. Det finns flera faktorer som visar på varför personer med fetma är särskilt sårbara.

Majoriteten av reklambudskapen för mat är inte samstämmiga med näringsrekommen­dationerna utan motarbetar hälsosamt ätande.

Tidigare publicerat på danska, 2019-02-27  Dagens kostrekommendationer innebär att äta mer växtbaserad kost med mer vegetabiliska proteinkällor och mindre av de animaliska. Proteinet i kosten bidrar med mättnadskänsla och ökad ämnesomsättning. Eftersom övervikt och fetma är en central fråga för många friska vuxna är det positivt ur ett viktperspektiv att maten är mättande, medan det för … Fortsätt läsa Protein och mättnad – olika proteinkällor →

En Frisk Skolstart Plus har utvecklats i resurssvaga områden och integrerats i skolans verksamhet.

När kosten i sin helhet är bra kan ägg bidra till förbättrad viktkontroll, glukostolerans och mindre leverpåverkan.

Ketogen kost och dess påstådda hälsobringande effekter överskrider med råge det vetenskapliga kunskapsunderlaget.

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 4, 2017 Fetma under barndomen ökar risken för vuxenfetma, som är svår att bli av med. Det är därför angeläget att identifiera vilka åtgärder som kan ha störst effekt på minskad förekomst av barnfetma. En stor internationell studie tyder på att barn i Norden har tillfredsställande fysisk aktivitet, men … Fortsätt läsa Mat och fysisk aktivitet för att minska fetma hos barn – resultat från ISCOLE →

Redaktionell sammanfattning av Läsk, genetik och fetma>> Övervikt och fetma ökar och samband mellan läskdrickande och kroppsvikt har konstaterats. Forskning tyder på att det finns genetiska skillnader som gör att söta drycker innebär större risk för viktuppgång hos vissa individer. Hittills har man funnit ett hundratal olika genvarianter som ökar risken för övervikt och fetma. … Fortsätt läsa Sammanfattning: Läsk, genetik och fetma →

Fruktos ger inga negativa hälsoeffekter, så länge vi följer de aktuella rekommendationerna för hälsosamma matvanor.

Sammanfattning av ny publikation från svenska SOS-studien.

Digitaliseringen har stor potential att bidra till bättre hälsa, så kallad e-Hälsa.

Ny forskning undersøger, om dette fænomen også er til stede hos mennesker.

Nyckeln till viktminskning är inte valet av diet utan hur stor energirestriktionen är och i vilken mån man kan upprätthålla denna över tid.

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2016 Nordiska Nutritionskonferensen 2016 Intresset för olika hälsofrämjande kostmönster har ökat under de senaste tio till femton åren. Mest studerad är den traditionella medelhavskosten, men även en hälsosam nordisk kost har visat sig medföra flera positiva effekter på hälsan. I dagsläget används flera begrepp för detta kostmönster, till … Fortsätt läsa Hälsofrämjande nordiska kostvanor – senaste framstegen och framtida forskningsutmaningar →

Paradokserne er en stor udfordring for forskningen i fedme og som følge deraf også i forebyggelse og behandling af fedme.

Aktuellt kunskapsläge avseende mjölkens betydelse för hälsa, sjukdomsrisk och dödlighet.

Fetma är en komplex sjukdom som måste behandlas med strategier som innehåller flera delar.

Aktuell avhandling I Sverige är förekomsten av övervikt och fetma ojämnt fördelat, där vuxna och barn med låg socioekonomisk position är värst drabbade. Det är viktigt att satsa på hälsofrämjande insatser för att förebygga övervikt och fetma tidigt i livet. Föräldrastödsprogrammet En frisk skolstart genomfördes mellan 2012-2013 i utsatta områden i Stockholms län och visade … Fortsätt läsa Skolbaserat föräldrastöd delvis effektivt för hälsosamma vanor hos barn i utsatta områden →

Kommentar: Råttstudie om effekter av fruktos och glukos på metabolism och kärl. Studieresultat kan inte överföras direkt till människa.

Det finns ett ökat intresse för hur och om maten kan påverka balansen mellan ett fungerande och ett överaktivt immunförsvar.

Här sammanfattas några av de presentationer som framfördes vid Uppsala Health Summit 2016 som tar avstamp i rapporten Ending Childhood Obesity.

Kommentar: Effekter av koster med radikalt olika fördelning mellan fett och kolhydrater drunknar i effekterna orsakade av drastisk viktnedgång.

Forskningen visar att stora portioner stimulerar överkonsumtion. Att undvika stora portioner av energitäta livsmedel och sockerrika drycker kan därför göra det enklare att hålla kroppsvikten. Att istället äta stora portioner av mat som inte innehåller så mycket energi per gram kan däremot vara en bra strategi.

Inom IDEFICS har kostvanor, sociala faktorer och livsstil hos barn studerats för att kunna utveckla nya förhållningssätt som främjar bättre kost- och motionsvanor bland unga.

D-vitaminbrist är vanligt förekommande hos överviktsopererade patienter. De tillskott som regelmässigt ges verkar inte vara tillräckligt.

Vid fetma krävs individuella strategier för behandling och förändrade miljöer för att minska förekomsten i samhället.

Viktutvecklingen ser ut att ha stabiliserats, men midjeomfånget fortsätter öka hos unga.

Är det bättre att vara överviktig och vältränad än normalviktig och otränad?

Ojämlikheten i hälsa är globalt utbredd och socialt betingade skillnader när det gäller barnfetma består. I en värld där många av oss förfogar över mer mat, vatten och utrymme än vad vi behöver är det fortfarande många som inte får sina grundläggande behov av mat, skydd för väder och vind, vila och fysisk säkerhet tillgodosedda.

Förekomst av fetma skiljer sig mellan grupper med hög och låg socioekonomisk status. Breda hälsofrämjande interventioner, som utvecklas och implementeras i tätt samarbete med de grupper som är föremål för dem, kan troligen påverka förekomsten av barnfetma.

Sötningsmedel är en grupp av tillsatser som regelbundet är föremål för diskussion i samhällsdebatten om mat och hälsa, inte minst mot bakgrund av den ökande förekomsten av övervikt och fetma. Vanliga frågeställningar avser sötningsmedels betydelse för kroppsvikt, aptit och energiintag. En annan återkommande diskussion är hur sötningsmedel påverkar blodsocker- och insulinnivåer efter måltid.

Socker är ett omdebatterat livsmedel – en debatt som tidvis är onyanserad och bygger på myter och faktafel. Kunskap om hur socker metaboliseras är grundläggande för att kunna värdera olika påståenden om samband mellan socker och hälsa. I saliven och i tunntarmen finns enzym (amylas) som bryter ner vanlig stärkelse till kortare kedjor.

Trots vissa meningsskiljaktigheter i den pågående diskussionen om sockrets hälsoeffekter råder det stor samsyn i flera aktuella publikationer, där det totala vetenskapliga läget avseende sockrets hälsomässiga effekter har sammanställts och bedömts. Här sammanfattas kunskapsläget avseende sockrets betydelse för vanliga kostrelaterade sjukdomar, till exempel övervikt/fetma, hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Frågan om sockrets betydelse för hälsa och sjukdomsrisk är inte enkel att besvara.

I april 2014 anordnade British Nutrition Foundation ett symposium i London med titeln ”Food taxes – what role might they have in the battle against obestiy?”. Syftet med symposiet var att belysa det vetenskapliga läget gällande punktskatter på utvalda livsmedel, samt att samla argument både för och emot en sådan skatt. Symposiet syftade även till att diskutera bevisen för effektiviteten i en punktskatt, både för hypotetiska modeller och faktiska genomföranden, och sedan sätta dessa bevis i ett större sammanhang med andra potentiella lösningar till fetmaepidemin.

Sverige upplever likt många andra länder en fetmaepidemi i befolkningen. Speciellt bland unga kvinnor ses en ökning av övervikt och fetma och behovet av behandling är stort. Därför behöver möjligheterna till effektiv och hållbar behandling av övervikt och fetma undersökas.

Trots det stora antal koststudier som görs med koppling till vikt och viktkontroll är det endast en bråkdel av dem som screenades i SBU-studien ”Mat vid fetma” som bedömdes kunna användas som underlag. En förklaring till detta var att studien fokuserade på vad man ska äta och inte hur mycket. En annan förklaring var bristen på studier som oavsett studiens längd kunde svara på frågor om risk för insjuknande och död kopplade till fetma.

I Statens beredning för medicinska utvärderings (SBU) rapport ”Mat vid fetma”. En systematisk litteraturöversikt” är ett av de studerade områdena koster. I detta område ingår studier som studerat effekten av olika kostsammansättningar, med hänsyn till de energigivande näringsämnen kolhydrater, fett och protein, på bland annat vikt och markörer för fetmarelaterad sjuklighet.

Det finns stöd för att råd om koster som exempelvis medelhavskosten har effekt på vikt, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och dödlighet. Däremot är stödet för att enskilda livsmedel eller livsmedelsgrupper skulle ha samma effekt otillräckligt eller obefintligt. Två interventionsstudier och en observationsstudie av medelhavskost ingår i SBU:s rapport ”Mat vid Fetma”.

Det finns stöd för att råd om koster som exempelvis medelhavskosten har effekt på vikt, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och dödlighet. Däremot är stödet för att enskilda livsmedel eller livsmedelsgrupper skulle ha samma effekt otillräckligt eller obefintligt. Två interventionsstudier och en observationsstudie av medelhavskost ingår i SBU:s rapport ”Mat vid Fetma”.

Övervikt och fetma hos barn har ökat kraftigt och nyligen publicerade siffror visar att en femtedel av alla tioåringar i Malmö var överviktiga. Trots detta är det vetenskapliga underlaget för att kunna ge kostråd utöver energirestriktion till personer under 18 år otillräckligt, mycket på grund av de särskilda krav som ställs för att genomföra studier på barn. I SBUs utredning om Mat vid fetma finns dock råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost med.

Föräldrars hälsa och levnadsvanor spelar roll för barnets hälsa, från fostertiden ända upp i vuxenlivet. Detta är något man tagit fasta på inom Salut-satsningen som sedan 2005 bedrivs av Västerbottens läns landsting i samarbete med länets 15 kommuner. Satsningen riktar sig till barn i Västerbotten, i åldrarna 0–18 år, samt deras föräldrar, med start redan under graviditeten.

Förekomsten av fetma hos gravida vid inskrivning på mödravården var i Sverige år 2010 dryga tolv procent. Antalet har fördubblats sedan mitten på 90-talet. I skenet av den globala fetmaepedemin är förekomsten i Sverige låg.

Den 23 september publicerades den uppmärksammade rapporten ”Mat vid fetma” från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Ett par dagar senare anordnade SNF Swedish Nutrition Foundation tillsammans med Institutionen för kost- och idrottsvetenskap och Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition, Göteborgs universitet, ett seminarium i Göteborg, där rapportens slutsatser belystes och diskuterades. Seminariet inleddes av arbetsgruppens projektledare Jonas Lindblom, tidigare SBU, som presenterade rapportens bakgrund och gav en översikt kring det systematiska arbetssätt som använts vid arbetet med rapporten.

När det gäller konsumtion av alkohol finns det få påståenden som är så djupt rotade som den om ölmagen. Många människor, framför allt män, med stort midjeomfång har fått frågor om sin ölkonsumtion. Det finns en allmän utbredd övertygelse om att öl ger stort midjeomfång vilket till och med blivit påståenden upptryckta på tröjor.

Protein, fett och kolhydrat är de tre energigivande näringsämnena i mat och dryck. Dessa näringsämnen kan delas in i olika undergrupper med hänsyn till vilket bidrag de ger till det totala energi- och näringsintaget och vilka olika effekter de har på hälsan beroende av hur ofta och hur stor konsumtionen är. Alkohol är det fjärde ämnet som intar en särställning då det har ett högt energivärde.

Ungdomar med utvecklingsstörning utvecklar redan i tonåren riskfaktorer för framtida hjärt- och kärlsjukdom, detta både tidigare och i högre grad än normalbegåvade ungdomar. Som unga vuxna i 24-årsåldern har drygt en tredjedel utvecklat fetma. Efter två års skolintervention hade dock riskfaktorerna minskat och ingen uppvisade längre fetma.

Body mass index (BMI) är det vanligaste måttet för kroppsstorlek och för att avgöra om en individ har normalvikt, övervikt eller fetma. Kunskap om samband mellan kroppsstorlek och risk för sjukdom och död är viktigt, bland annat inför kliniskt relevanta beslut om vem som erbjudas behandling. I en nyligen publicerad studie fann man att dödligheten var lägre bland individer med övervikt och fetma klass I, vilket reser frågor om hur användbart BMI är som mått på sjukdomsrisk och risken att dö i förtid.

Sötningsmedel är ett omdebatterat ämne, som bland annat lett till ”viktlarm”. Det saknas dock vetenskapligt stöd för att icke energigivande artificiellt sötad dryck ger ökade hungerkänslor och/eller ökat energiintag hos människor, jämfört med vatten eller mineralvatten. Aptit och hunger spelar stor roll för när, vad och hur mycket vi äter.