Jodering av salt har varit en framgångsrik strategi mot jodbrist i Sverige.

Matskiftet är en podd om proteinskiftet och hållbar kost från Chalmers Livsmedelsvetenskap.

Vart femte år uppdateras de amerikanska kostråden och nyligen publicerades ”Dietary Guidelines for Americans, 2020-2025”.

Växtbaserade livsmedel är fördelaktigt för både hälsan och miljön, men kan öka risken för brist på järn och zink.

Kostbehandling är central i behandlingen av patienter med kronisk njursjukdom. Några av de viktigaste faktorerna för att få ett bra liv och öka möjligheten till överlevnad är att förhindra undernäring och förlust av muskelmassa.

Järn är en livsnödvändig beståndsdel i kroppens alla celler och tillgång till järn är en förutsättning för normal utveckling hos ett nyfött barn. Samtidigt är järn en potentiellt farlig substans som både kan skada celler och ge bakterier näring för tillväxt. På grund av denna paradox har frågan om nyfödda barns behov av järn i decennier varit uppslag för studier och diskussion om hur vi på bästa sätt ska tillgodose barns järnbehov.

Kalcium och D-vitamin är viktiga mikronutrienter för skelettet. Nästan allt kalcium i kroppen är lagrat i skelettet och i tänderna. Hos en vuxen kvinna finns ett drygt kilo kalcium i skelettet, och det utgör därför en stor kalciumreserv.

Som underlagsmateriale i arbeidet med de femte nordiske ernæringsanbefalingene, ble det gjennomført en rekke systematiske litteraturstudier. Én av disse tok for seg inntak av jern fra kosten. Det overordnede målet med studien var å gjennomgå de siste ti års vitenskapelige data om helseeffekter av jerninntak fra kosten gjennom livets ulike stadier (spedbarn, barn, ungdom, voksne, eldre, samt under graviditet og amming), for å anslå hvor mye jern som kreves for å oppnå tilfredsstillende vekst, utvikling og opprettholdelse av helse.

Den systematiska litteraturöversikt avseende kalcium, som gjordes inför den femte versionen av nordiska näringsrekommendationer (NNR5), inriktades på hälsotillstånd och sjukdomar såsom skeletthälsa, benfrakturer, övervikt och fetma, cancer, kardiovaskulära sjukdomar, autoimmuna sjukdomar och dödlighet. Här sammanfattas de huvudsakliga resultaten. Under början av 1990-talet introducerades nya metoder för bestämning av benmineraltäthet.

På WHO:s prioriteringslista över åtgärder för att förebygga icke smittsamma sjukdomar ligger minskat saltintag bland de översta. Ett sänkt saltintag är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna – lika kostnadseffektivt som att minska rökning. Även för personer med normalt blodtryck är ett minskat saltintag fördelaktigt.

I forbindelse med utgivelse av femte utgave av Nordiske næringsstoffanbefalinger (NNR5) har vi utarbeidet en systematisk litteraturoppsummering av publiserte artikler om jod i perioden januar 2000 til september 2010 for å oppdatere det vitenskaplige grunnlaget for anbefalinger på jodinntak. Hovedhensikten har vært å undersøke om jodinntaket hos spedbarn, barn, ungdom, voksne og eldre, samt hos gravide og ammende er tilstrekkelig for vekst, utvikling og opprettholdelse av helsen. Vi skulle i tillegg se på det nordiske datagrunnlaget for å øke jodinntaket til gravide og ammende.