Läkemedel vid obesitas kan ges som tillägg till energireducerad kost. Läkemedelsbehandling ska ordineras och följas upp av läkare.

Trots effektiv läkemedelsbehandling har många patienter kvarvarande symtom. Därför finns behov av att hitta ett komplement till dessa läkemedel.

Obesitas kräver en strukturerad behandling som i grunden handlar om att minska intaget av energi vilket gör flera förändringar nödvändiga.

Många kvinnor har övervikt eller obesitas vid graviditetens start och ungefär hälften av gravida kvinnor i Sverige går upp för mycket i vikt.
Resultat från en forskningsstudie visade att en livsstilsintervention via en app – HealthyMoms kan vara ett stöd för bra kostvanor och en hälsosam viktuppgång under graviditeten.

Risken för undernäring ökar med stigande ålder beroende på ett försämrat immunförsvar och ökad förekomst av sjuklighet.

Kolin räknas som ett essentiellt näringsämne med många funktioner i kroppen. Kolin finns t ex i kött, ägg och spannmål.

Jodering av salt har varit en framgångsrik strategi mot jodbrist i Sverige.

Rödbetor och flera grönbladiga grönsaker innehåller nitrat som kan bilda kväveoxid.

Vartannat år anordnar Dietisternas Riksförbund (DRF) kongresser med olika teman.

Flera studier pågår, men vissa studier tyder på att det kan finnas risk för försämrad munhälsa efter överviktskirurgi.

Nyligen publicerade SBU en utvärdering om olika kostfaktorer och typ 1-, typ 2- och graviditetsdiabetes.

Avhandling från Umeå universitet av Stina Bodén.

Hållbar motivation över tid kan skapas med hjälp av den så kallade självbestämmandeteorin.

Forskning pågår för att ta reda på om det finns ett samband mellan gluten i kosten – och utvecklingen av celiaki och typ 1-diabetes hos barn, men samspelet är komplext.

Mag- och tarmproblem är vanligt hos äldre. Studier visar att kostfibrer kan stärka tarmbarriären, men mer forskning krävs för att ta reda på hur kostfibrer exakt påverkar tarmen.

Personer med fetma har identifierats som en riskgrupp vid covid-19. Det finns flera faktorer som visar på varför personer med fetma är särskilt sårbara.

Växtbaserade livsmedel är fördelaktigt för både hälsan och miljön, men kan öka risken för brist på järn och zink.

Majoriteten av reklambudskapen för mat är inte samstämmiga med näringsrekommen­dationerna utan motarbetar hälsosamt ätande.

– en kommentar till Livsmedelsverkets broschyr ”Råd om bra mat för äldre” Livsmedelsverkets broschyr ”Råd om bra mat för äldre” handlar om vad man kan göra när aptiten minskar och man oavsiktligt börjar tappa vikt. I broschyren rekommenderas smör som ett sätt att energiberika maten vilket går emot Livsmedelsverkets generella råd om att välja enkel- och … Fortsätt läsa Det finns bättre sätt än smör för att energiberika maten för äldre →

Kemiska eller mikrobiologiska risker med insekter som mat är små, men insekter kan vara allergiframkallande.

Konferensrapport: Livsmedelsforum i Örebro, oktober 2019 Hälsa, miljö och klimat är ett brett kunskapsområde med många dimensioner. För att nå målen och skapa ett matsystem som bidrar till hälsa och hållbarhet behövs mer kunskap, bättre kommunikation och en ökad samverkan mellan akademi och industri, producent och konsument. Vid Livsmedelsforum som arrangerades i oktober 2019 konstaterades … Fortsätt läsa Kunskap och tillgänglighet – grund för mer hållbara matvanor →

Tidigare publicerat på danska, 2019-02-27  Dagens kostrekommendationer innebär att äta mer växtbaserad kost med mer vegetabiliska proteinkällor och mindre av de animaliska. Proteinet i kosten bidrar med mättnadskänsla och ökad ämnesomsättning. Eftersom övervikt och fetma är en central fråga för många friska vuxna är det positivt ur ett viktperspektiv att maten är mättande, medan det för … Fortsätt läsa Protein och mättnad – olika proteinkällor →

En hälsosam kost och bra rutiner för tandborstning, en gyllene möjlighet – från start!

En Frisk Skolstart Plus har utvecklats i resurssvaga områden och integrerats i skolans verksamhet.

Kunskap inom vården hur testresultat och allergiska reaktioner på mat ska tolkas och riskgraderas bör förbättras.

När kosten i sin helhet är bra kan ägg bidra till förbättrad viktkontroll, glukostolerans och mindre leverpåverkan.

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2018 Ett 50-tal deltagare samlades i december 2017 på Tändstickspalatset i Stockholm för att diskutera gränsvärden för allergener (allergiframkallande ämnen) i mat, och hur gränsvärden skulle kunna samordnas med märkningarna ”fri från” och ”kan innehålla spår av”. Vid mötet medverkade representanter från patientförening, analysföretag, livsmedelsbransch och myndighet. Temadagen … Fortsätt läsa Temadag om allergimärkning – med fokus på gränsvärden →

Att exponeras för jordnötter eller nötter i luften innebär inte någon risk för allvarliga reaktioner.

Ketogen kost och dess påstådda hälsobringande effekter överskrider med råge det vetenskapliga kunskapsunderlaget.

Studier har visat kraftigt minskad risk för matallergi om födoämnet introduceras tidigt, men resultaten är inte helt samstämmiga.

Omfattande forskning visar att fullkorn är en av de viktigaste kostfaktorerna för prevention av vällevnadssjukdomar. En ökad fullkornskonsumtion bör kunna förbättra folkhälsa och för att öka intaget krävs nytänkande och genomgripande åtgärder där olika samhällsaktörer bidrar.

Ökade hushållskostnader på 35 000-72 000 kr per år vid matallergi mot ägg, mjölk eller vete.

Ernæringsmessige oppfølgingen av barna med melkefri kost bør forbedres, med spesielt oppmerksomhet på vekst, jod, B12, jern, sink og vitamin D.

Är rådet om eliminationskost till barn verkligen så oskyldigt?

Fler studier bör använda sig av provokationer för att påvisa matallergi.

En översiktlig presentation av olika diagnostiska metoder vid IgE-förmedlad matallergi.

Resultat från den europeiska HELENA-studien indikerar att det finns ett samband mellan kostkvalitet och koncentrationsförmåga hos ungdomar. Fynden är intressanta, men för att styrka ett orsakssamband skulle randomiserade kontrollerade studier behövas. >> text: Pontus Henriksson Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, Stockholm, Hanna Henriksson, Institutionen för medicin och hälsa, Linköping universitet.   En god … Fortsätt läsa Kostkvalitet och koncentrationsförmåga hos europeiska ungdomar – resultat från HELENA-studien →

Ett viktigt område för framtida kostråd när vi har mer forskning inom området.

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 4, 2017 Fetma under barndomen ökar risken för vuxenfetma, som är svår att bli av med. Det är därför angeläget att identifiera vilka åtgärder som kan ha störst effekt på minskad förekomst av barnfetma. En stor internationell studie tyder på att barn i Norden har tillfredsställande fysisk aktivitet, men … Fortsätt läsa Mat och fysisk aktivitet för att minska fetma hos barn – resultat från ISCOLE →

När tarmens förmåga att ta upp näringsämnen och vätska är nedsatt, behövs korrekt nutritionsbehandling för att undvika näringsbrist.

Paradigmskifte – Intensiv forskning för att minska symtom och till och med bota matallergi pågår. Vilka behandlingar kan komma att vara aktuella i framtiden?

Det finns stor potential att påverka hälsan och livslängden genom hälsosamma mat- och levnadsvanor.

Tema: Matallergi

Redaktionell sammanfattning av Läsk, genetik och fetma>> Övervikt och fetma ökar och samband mellan läskdrickande och kroppsvikt har konstaterats. Forskning tyder på att det finns genetiska skillnader som gör att söta drycker innebär större risk för viktuppgång hos vissa individer. Hittills har man funnit ett hundratal olika genvarianter som ökar risken för övervikt och fetma. … Fortsätt läsa Sammanfattning: Läsk, genetik och fetma →

Genom att använda sockerersättningsmedel i ”riskprodukter”, kan man minska kariesrisken med 20-40 procent.

Fruktos ger inga negativa hälsoeffekter, så länge vi följer de aktuella rekommendationerna för hälsosamma matvanor.

Sammanfattning av ny publikation från svenska SOS-studien.

Vid hög ålder tycks god fysisk funktion vara viktigare för att minska risken för funktionshinder och död än att vara utan sjukdom. Styrketräning och proteinintag är två viktiga faktorer för bibehållen fysisk funktion

Digitaliseringen har stor potential att bidra till bättre hälsa, så kallad e-Hälsa.

Här beskrivs fynd som ligger till grund för nuvarande rekommendationer till idrottare för protein och kolhydrater.

Kosttillskott med antioxidanter påstås bidra till bra träningseffekt. Verkligheten är dock snarare den motsatta.

Kontinuerligt intag av mer kolhydrater, och att balansera detta med lämplig dos insulin under aktivitetens gång.

De allmänna kostråden, som riktar sig till den generella befolkningen, kan inte alltid tillämpas för personer som tränar och tävlar på elitnivå.

Ny forskning undersøger, om dette fænomen også er til stede hos mennesker.

Att utnyttja tarmflorans stora modifierbarhet i hälsofrämjande syfte är en stor utmaning och möjlighet i utveckling av individanpassade kostråd.

Kommer vi snart att kunna ge individuella råd för att minska insjuknandet i typ 2-diabetes?

Det finns visst stöd för att den tidiga koloniseringen av tarmen kan påverka allergirisk och att detta kan modifieras av pre- och probiotika.