Under augusti och september är flera kapitel och en artikel ute på remiss.

Vartannat år anordnar Dietisternas Riksförbund (DRF) kongresser med olika teman. Se här referat från DRF:s kongress 2022.

I ett pågående projekt undersöker forskare matdonationer utifrån flera perspektiv.

Fram till den 9 juni 2022 kan forskare och andra intresserade lämna synpunkter på kapitlet om kolin i de nordiska näringsrekommendationerna.

Fram till den 9 juni 2022 kan forskare och andra intresserade lämna synpunkter på kapitlet i de nordiska närings-
rekommendationerna.

Det finns flera orsaker till att personer tar till sig icke vedertagna diagnoser och olika strategier för att bemöta dem.

Fram till den 21 april 2022 kan forskare och andra intresserade lämna synpunkter på kapitlet i de nordiska näringsrekommendationerna.

Nyligen publicerade SBU en utvärdering om olika kostfaktorer och typ 1-, typ 2- och graviditetsdiabetes.

Nyligen publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

EAT-Lancetkosten lanserades som en modell för en referenskost med syfte att vara både hälsosam och miljömässigt hållbar.

Just nu pågår arbetet med uppdateringen av de nordiska närings-
rekommendationerna, NNR2022.

Tack alla läsare och alla forskare som skrivit på Nutritionsfakta för det gångna året. Vi hoppas ni får en fin ledighet!

Ny avhandling från Lunds universitet av Stina Ramne.

Matskiftet är en podd om proteinskiftet och hållbar kost från Chalmers Livsmedelsvetenskap.

Den sjunde utgåvan av Näringslära för högskolan har nyligen släppts.

Nyligen publicerades vilka områden de ytterligare fyra systematiska litteraturöversikterna kommer att omfatta i uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2022.

Skolluncher har stor potential att introducera barn till hållbara matvanor som kan bestå till vuxen ålder. Patricia Eustachio Colombos forskning visar hur skolluncher kan bli mer hållbara, utan påverkan på intag, matsvinn eller kostnader.

Revideringen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2022, pågår. För att sammanställa den vetenskapliga litteraturen används olika typer av litteraturöversikter i revideringsprocessen. Nya systematiska litteraturöversikter genomförs också inom projektet.

Nyligen arrangerade NEON, KVA och EpiHealth ett webbinarium om biomarkörer där både nationella och internationella forskare presentade forskning inom området.

Nyckelhålsmärkningen har funnits i över 30 år och revideras regelbundet. Nyligen kom nya Nyckelhålskriterier, som innebär att fler växtbaserade rätter kan märkas med Nyckelhålet.

Hållbar motivation över tid kan skapas med hjälp av den så kallade självbestämmandeteorin.

En samlad bedömning av kunskapsläget kan göras genom att resultat från enskilda studier vägs samman.

SBU skriver om svårigheter som kan finnas vid tolkning av vetenskapliga studier.

Nyligen publicerades vilka områden de första fem systematiska litteraturöversikterna kommer att omfatta i uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2022.

Vi önskar alla läsare och forskare som skrivit på Nutritionsfakta en riktigt god jul och ett gott nytt 2021. Vi ser fram emot ett nytt år med intressanta artiklar inom mat och hälsa!

Nyligen arrangerades ett webbinarium med fokus på att integrera hållbarhet i de kommande nordiska näringsrekommendationerna, NNR2022.

Uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR pågår. NNR baseras på en samlad bedömning av den vetenskapliga litteraturen.

Växtbaserade livsmedel är fördelaktigt för både hälsan och miljön, men kan öka risken för brist på järn och zink.

Majoriteten av reklambudskapen för mat är inte samstämmiga med näringsrekommen­dationerna utan motarbetar hälsosamt ätande.

Feta mejeriprodukter bör bytas ut mot magra, men ett livsmedel är mer än sin fettsammansättning och därför kan rådet vara alltför förenklat.

– en kommentar till Livsmedelsverkets broschyr ”Råd om bra mat för äldre” Livsmedelsverkets broschyr ”Råd om bra mat för äldre” handlar om vad man kan göra när aptiten minskar och man oavsiktligt börjar tappa vikt. I broschyren rekommenderas smör som ett sätt att energiberika maten vilket går emot Livsmedelsverkets generella råd om att välja enkel- och … Fortsätt läsa Det finns bättre sätt än smör för att energiberika maten för äldre →

Referat EAT-Lancet-rapporten är ett unikt bidrag till utvecklingen inom mat- hälsa- och hållbarhetsområdet, men hur bokstavligt bör den tolkas? Definitionen av en hälsosam kost inom ett hållbart livsmedelssystem på nordisk nivå måste utgå från våra nordiska förhållanden, där de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) som är baserade på den samlade vetenskapen kring kost och hälsa utgör utgångspunkten. … Fortsätt läsa Mat, hälsa och hållbarhet – EAT-Lancet i nordiskt perspektiv →

Välkommen till symposiet Dairy in a modern and sustainable diet Detta pre-symposium äger rum i anslutning till Nordic Nutrition Conference Plats: Digitalt Tid: 16 dec kl 9-10.30 Vi diskuterar mjölkens och mjölkprodukternas roll i vår nordiska matkultur och för hälsa och hållbarhet. Pre-symposiet sker på engelska och ingår i NNC-konferensavgiften. Det finns även möjlighet att … Fortsätt läsa Pre-symposium vid NNC 2020: Dairy in a modern and sustainable diet →

God jul och gott nytt år! Vi ser fram emot 2020 som ett spännande år med nya forskningsprojekt och utvecklande samverkan. Julen är ett perfekt tillfälle att äta mer av lax och sill som bidrar med hälsosamma fetter och D-vitamin, kål av alla de slag och nötter som är klimatsmart godis med fibrer, mineraler och … Fortsätt läsa God jul och gott nytt år! →

Bakterier som vi under decennier har gjort allt vi kan för att bli av med, har nu seglat upp på hitlistan över nya intresseområden. Allt från hudvårdsföretag till livsmedelsbutiker vill marknadsföra olika produkter som ”bra för din bakterieflora”. Hur blev det så? >>text: Louise Brunkwall, PhD, nutritionist och forskare vid Medicinska fakulteten, forskargruppen Diabetes, kardiovaskulärsjukdom och genetisk … Fortsätt läsa Jakten på hälsosamma tarmbakterier pågår – och många frågor kvarstår →

Chefredaktör, för drift och utveckling av Nutritionsfakta.se – Kunskapsportalen om mat och hälsa (50%) Nutritionsfakta.se är en webbaserad partsneutral kunskapsportal med forskarskribenter för saklig samhällsdiskussion om nutrition, mat och hälsa för att förbättra förutsättningarna för en god folkhälsa samt att underlätta för innovationer inom mat-hälsaområdet. Portalen vänder sig i första hand till personer verksamma inom och … Fortsätt läsa Nutritionsfakta söker ny chefredaktör →

En tidigare publicerad artikel i Nutritionsfakta har visat på hälso- och hållbarhetsfördelar med att äta insekter. Finns det då några hälsorisker med att äta insekter? När det gäller kemiska risker är dessa små, förutsatt att producenten har kontroll på fodrets tungmetallinnehåll. Bakterier och andra mikroorganismer behöver kontrolleras noga, men inga tydliga risker finns här heller. … Fortsätt läsa Äta insekter – finns det några hälsorisker? →

Kemiska eller mikrobiologiska risker med insekter som mat är små, men insekter kan vara allergiframkallande.

Konferensrapport: Livsmedelsforum i Örebro, oktober 2019 Hälsa, miljö och klimat är ett brett kunskapsområde med många dimensioner. För att nå målen och skapa ett matsystem som bidrar till hälsa och hållbarhet behövs mer kunskap, bättre kommunikation och en ökad samverkan mellan akademi och industri, producent och konsument. Vid Livsmedelsforum som arrangerades i oktober 2019 konstaterades … Fortsätt läsa Kunskap och tillgänglighet – grund för mer hållbara matvanor →

Ursula Kehlet skrev tidigare i år om hur mättnadskänslan påverkas av olika typer av protein. Den danska originalartikeln har nu översatts och sammanfattas här av Nutritionsfaktas redaktion.  >> text: Sammanfattning av Kajsa Asp Jonson, leg. dietist, journalist, Nutritionsfakta.se Fibrer och proteinhalt viktigare än proteinets ursprung Proteinrika livsmedel, oavsett ursprung, bidrar med mättnad och näring. Högt … Fortsätt läsa Protein och mättnad – sammanfattning →

Tidigare publicerat på danska, 2019-02-27  Dagens kostrekommendationer innebär att äta mer växtbaserad kost med mer vegetabiliska proteinkällor och mindre av de animaliska. Proteinet i kosten bidrar med mättnadskänsla och ökad ämnesomsättning. Eftersom övervikt och fetma är en central fråga för många friska vuxna är det positivt ur ett viktperspektiv att maten är mättande, medan det för … Fortsätt läsa Protein och mättnad – olika proteinkällor →

I maj för tre år sedan laddade vi inför lanseringen av nutritionsfakta.se. Med stor spänning och viss vånda bestämde vi oss till slut för att tryckta på ”publicera”. Och vilken tur att vi vågade! Sedan dess har vi haft tre fantastiskt roliga år i nutritionsfakta.se:s tjänst. Det har varit en stor förmån att tillsammans med … Fortsätt läsa Tack för oss! →

Omfattande forskning visar att fullkorn är en av de viktigaste kostfaktorerna för prevention av vällevnadssjukdomar. En ökad fullkornskonsumtion bör kunna förbättra folkhälsa och för att öka intaget krävs nytänkande och genomgripande åtgärder där olika samhällsaktörer bidrar.

Har vegetabilske og animalske proteinkilder samme mæthedseffekt?

Kunskap finns men goda rutiner i vården behöver öka.

I Norge tilbringer de fleste barn mellom 1-5 år mesteparten av dagen i barnehagen. Barnehagen kan derfor ha stor innvirkning på matvanene barna etablerer. Den norske BRA-studien viste at det er faktorer i barnehagemiljøet som henger sammen med hvor ofte grønnsaker ble servert i barnehagen og hvor stor mengde grønnsaker som ble spist i barnehagen. … Fortsätt läsa Er det en sammenheng mellom barnehagemiljøet og grønnsaker servert og spist? Resultater fra BRA-studien. →

Nutritionskunskap är av yttersta vikt för att ge patienten bästa förutsättningar att klara behandling, återhämtning och läkning.

Normalkost räcker vid lindrig leversjukdom men vid svårare sjukdom behövs en relativt hög tillförsel av energi och protein.

Tema: Barn och ungdommar

Insekter har potential att utgöra en viktig del i en framtida hållbar, nyttig och god kost .

Dietist bör ingå som en självklar del i behandlingsteamet.

Kostbehandling är central i behandlingen av patienter med kronisk njursjukdom. Några av de viktigaste faktorerna för att få ett bra liv och öka möjligheten till överlevnad är att förhindra undernäring och förlust av muskelmassa.

Redaktionell sammanfattning av Läsk, genetik och fetma>> Övervikt och fetma ökar och samband mellan läskdrickande och kroppsvikt har konstaterats. Forskning tyder på att det finns genetiska skillnader som gör att söta drycker innebär större risk för viktuppgång hos vissa individer. Hittills har man funnit ett hundratal olika genvarianter som ökar risken för övervikt och fetma. … Fortsätt läsa Sammanfattning: Läsk, genetik och fetma →

Det finns många positiva effekter av nutritionsbehandling vid cancer, bl.a förbättrad kroppsvikt, mindre undernäring och bättre immunfunktion.

Metoddelen för Riksmaten ungdom 2016-17 finns nu publicerad i en vetenskaplig artikel.

I en värld där fakta och vetenskap alltmer relativiseras kan det vara svårt att navigera för den som söker kunskap.

Vid hög ålder tycks god fysisk funktion vara viktigare för att minska risken för funktionshinder och död än att vara utan sjukdom. Styrketräning och proteinintag är två viktiga faktorer för bibehållen fysisk funktion

11 oktober 2018, Stockholm.

Hållbar nutrition ett snabbt växande forskningsområde där kunskap, metoder och evidens från både nutritions- och miljöområdet vägs samman.

Tema: Klinisk nutrition

Ladda ner rapporten här >>

Reflektion >> text: Susanne Bryngelsson, fil dr, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund.   Få begrepp inom livsmedelsområdet har fått en så negativ klang de senaste åren som ”processade livsmedel”. Möjligen med undantag för ”ultraprocessade livsmedel”. Generella och svepande påståenden om att processade livsmedel har negativa hälsoeffekter och att intaget av sådana livsmedel därför bör undvikas, … Fortsätt läsa Processade livsmedel missar målet →

De som har matintag med lägre växthusgasutsläpp följer generellt näringsrekommendationerna bättre än de med matintag med högre utsläpp.

Studier av hur råd både ges och tas emot ger nytt ljus åt hur kostrådgivning fungerar och inte fungerar.

Varken vikingatiden, medeltiden, industrialismen eller ”IT-ismen” tycks nämnvärt ha rubbat måltidsordningen.

Geografiska skillnader i måltidsmönster bl.a avseende intagsfrekvens och andelen energi från huvudmål och mellanmål i norra och södra Europa.

Seminarium om samverkan för kunskap om mat-hälsa. 26 april 2018 i Lund.

Ny forskning undersøger, om dette fænomen også er til stede hos mennesker.

Varje hållbarhetsdiskussion om mat måste ha ett nutritionsperspektiv.

Att utnyttja tarmflorans stora modifierbarhet i hälsofrämjande syfte är en stor utmaning och möjlighet i utveckling av individanpassade kostråd.

Nya studier tyder på att de som bär på genetiska riskvarianter för fetma löper större risk att utveckla övervikt vid ett högt intag av läsk.

Kan en gynnsam livsstilsförändring minska risken om man har en hög genetisk risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom?

Kommer vi snart att kunna ge individuella råd för att minska insjuknandet i typ 2-diabetes?