Denna text är en sammanfattning av en artikel av Fredrik Rosqvist. Feta mejeriprodukter höjer kolesterolet och bör bytas ut mot magra, enligt de officiella rekommendationerna. Men det rådet är allt för förenklat, menar Fredrik Rosqvist i denna artikel. Vilka livsmedel du väljer och hur kosten ser ut i sin helhet är viktigare än mängden mättat … Fortsätt läsa Feta mejeriprodukter – avstå eller avnjuta? Kortversion →

– en kommentar till Livsmedelsverkets broschyr ”Råd om bra mat för äldre” Livsmedelsverkets broschyr ”Råd om bra mat för äldre” handlar om vad man kan göra när aptiten minskar och man oavsiktligt börjar tappa vikt. I broschyren rekommenderas smör som ett sätt att energiberika maten vilket går emot Livsmedelsverkets generella råd om att välja enkel- och … Fortsätt läsa Det finns bättre sätt än smör för att energiberika maten för äldre →

Referat EAT-Lancet-rapporten är ett unikt bidrag till utvecklingen inom mat- hälsa- och hållbarhetsområdet, men hur bokstavligt bör den tolkas? Definitionen av en hälsosam kost inom ett hållbart livsmedelssystem på nordisk nivå måste utgå från våra nordiska förhållanden, där de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) som är baserade på den samlade vetenskapen kring kost och hälsa utgör utgångspunkten. … Fortsätt läsa Mat, hälsa och hållbarhet – EAT-Lancet i nordiskt perspektiv →

Välkommen till Dairy in a modern and sustainable diet Detta pre-symposium äger rum i anslutning till Nordic Nutrition Conference (före konferensens start). Plats: Helsingfors, samma konferensanläggning som Nordic Nutrition Conference Tid: 8 juni kl 14.30-16.30   Vi diskuterar mjölkens och mjölkprodukternas roll i vår nordiska matkultur och för hälsa och hållbarhet. Pre-symposiet sker på engelska … Fortsätt läsa Pre-symposium vid NNC 2020: Dairy in a modern and sustainable diet →

God jul och gott nytt år! Vi ser fram emot 2020 som ett spännande år med nya forskningsprojekt och utvecklande samverkan. Julen är ett perfekt tillfälle att äta mer av lax och sill som bidrar med hälsosamma fetter och D-vitamin, kål av alla de slag och nötter som är klimatsmart godis med fibrer, mineraler och … Fortsätt läsa God jul och gott nytt år! →

Bakterier som vi under decennier har gjort allt vi kan för att bli av med, har nu seglat upp på hitlistan över nya intresseområden. Allt från hudvårdsföretag till livsmedelsbutiker vill marknadsföra olika produkter som ”bra för din bakterieflora”. Hur blev det så? >>text: Louise Brunkwall, PhD, nutritionist och forskare vid Medicinska fakulteten, forskargruppen Diabetes, kardiovaskulärsjukdom och genetisk … Fortsätt läsa Jakten på hälsosamma tarmbakterier pågår – och många frågor kvarstår →

Chefredaktör, för drift och utveckling av Nutritionsfakta.se – Kunskapsportalen om mat och hälsa (50%) Nutritionsfakta.se är en webbaserad partsneutral kunskapsportal med forskarskribenter för saklig samhällsdiskussion om nutrition, mat och hälsa för att förbättra förutsättningarna för en god folkhälsa samt att underlätta för innovationer inom mat-hälsaområdet. Portalen vänder sig i första hand till personer verksamma inom och … Fortsätt läsa Nutritionsfakta söker ny chefredaktör →

En tidigare publicerad artikel i Nutritionsfakta har visat på hälso- och hållbarhetsfördelar med att äta insekter. Finns det då några hälsorisker med att äta insekter? När det gäller kemiska risker är dessa små, förutsatt att producenten har kontroll på fodrets tungmetallinnehåll. Bakterier och andra mikroorganismer behöver kontrolleras noga, men inga tydliga risker finns här heller. … Fortsätt läsa Äta insekter – finns det några hälsorisker? →

Intresset för insekter som livsmedel ökar och de förväntas bli en viktig näringskälla – inte minst med tanke på klimat och miljö. Studier visar att riskerna när det gäller kemikalier och bakterier är små men att insekter kan vara allergiframkallande – men det krävs mer forskning. Kött från nöt, svin och fågel har studerats under … Fortsätt läsa Hälsorisker med att äta insekter →

Konferensrapport: Livsmedelsforum i Örebro, oktober 2019 Hälsa, miljö och klimat är ett brett kunskapsområde med många dimensioner. För att nå målen och skapa ett matsystem som bidrar till hälsa och hållbarhet behövs mer kunskap, bättre kommunikation och en ökad samverkan mellan akademi och industri, producent och konsument. Vid Livsmedelsforum som arrangerades i oktober 2019 konstaterades … Fortsätt läsa Kunskap och tillgänglighet – grund för mer hållbara matvanor →

Ursula Kehlet skrev tidigare i år om hur mättnadskänslan påverkas av olika typer av protein. Den danska originalartikeln har nu översatts och sammanfattas här av Nutritionsfaktas redaktion.  >> text: Sammanfattning av Kajsa Asp Jonson, leg. dietist, journalist, Nutritionsfakta.se Fibrer och proteinhalt viktigare än proteinets ursprung Proteinrika livsmedel, oavsett ursprung, bidrar med mättnad och näring. Högt … Fortsätt läsa Protein och mättnad – sammanfattning →

Tidigare publicerat på danska, 2019-02-27  Dagens kostrekommendationer innebär att äta mer växtbaserad kost med mer vegetabiliska proteinkällor och mindre av de animaliska. Proteinet i kosten bidrar med mättnadskänsla och ökad ämnesomsättning. Eftersom övervikt och fetma är en central fråga för många friska vuxna är det positivt ur ett viktperspektiv att maten är mättande, medan det för … Fortsätt läsa Protein och mättnad – olika proteinkällor →

I maj för tre år sedan laddade vi inför lanseringen av nutritionsfakta.se. Med stor spänning och viss vånda bestämde vi oss till slut för att tryckta på ”publicera”. Och vilken tur att vi vågade! Sedan dess har vi haft tre fantastiskt roliga år i nutritionsfakta.se:s tjänst. Det har varit en stor förmån att tillsammans med … Fortsätt läsa Tack för oss! →

Omfattande forskning visar att fullkorn är en av de viktigaste kostfaktorerna för prevention av vällevnadssjukdomar. En ökad fullkornskonsumtion bör kunna förbättra folkhälsa och för att öka intaget krävs nytänkande och genomgripande åtgärder där olika samhällsaktörer bidrar.

Har vegetabilske og animalske proteinkilder samme mæthedseffekt?

Kunskap finns men goda rutiner i vården behöver öka.

I Norge tilbringer de fleste barn mellom 1-5 år mesteparten av dagen i barnehagen. Barnehagen kan derfor ha stor innvirkning på matvanene barna etablerer. Den norske BRA-studien viste at det er faktorer i barnehagemiljøet som henger sammen med hvor ofte grønnsaker ble servert i barnehagen og hvor stor mengde grønnsaker som ble spist i barnehagen. … Fortsätt läsa Er det en sammenheng mellom barnehagemiljøet og grønnsaker servert og spist? Resultater fra BRA-studien. →

Nutritionskunskap är av yttersta vikt för att ge patienten bästa förutsättningar att klara behandling, återhämtning och läkning.

Normalkost räcker vid lindrig leversjukdom men vid svårare sjukdom behövs en relativt hög tillförsel av energi och protein.

Tema: Barn och ungdommar

Insekter har potential att utgöra en viktig del i en framtida hållbar, nyttig och god kost .

Det finns många positiva effekter av nutritionsbehandling vid cancer, bl.a förbättrad kroppsvikt, mindre undernäring och bättre immunfunktion.

Dietist bör ingå som en självklar del i behandlingsteamet.

Kostbehandling är central i behandlingen av patienter med kronisk njursjukdom. Några av de viktigaste faktorerna för att få ett bra liv och öka möjligheten till överlevnad är att förhindra undernäring och förlust av muskelmassa.

Redaktionell sammanfattning av Läsk, genetik och fetma>> Övervikt och fetma ökar och samband mellan läskdrickande och kroppsvikt har konstaterats. Forskning tyder på att det finns genetiska skillnader som gör att söta drycker innebär större risk för viktuppgång hos vissa individer. Hittills har man funnit ett hundratal olika genvarianter som ökar risken för övervikt och fetma. … Fortsätt läsa Sammanfattning: Läsk, genetik och fetma →

Metoddelen för Riksmaten ungdom 2016-17 finns nu publicerad i en vetenskaplig artikel.

I en värld där fakta och vetenskap alltmer relativiseras kan det vara svårt att navigera för den som söker kunskap.

Vid hög ålder tycks god fysisk funktion vara viktigare för att minska risken för funktionshinder och död än att vara utan sjukdom. Styrketräning och proteinintag är två viktiga faktorer för bibehållen fysisk funktion

11 oktober 2018, Stockholm.

Hållbar nutrition ett snabbt växande forskningsområde där kunskap, metoder och evidens från både nutritions- och miljöområdet vägs samman.

Tema: Klinisk nutrition

Ladda ner rapporten här >>

Reflektion >> text: Susanne Bryngelsson, fil dr, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund.   Få begrepp inom livsmedelsområdet har fått en så negativ klang de senaste åren som ”processade livsmedel”. Möjligen med undantag för ”ultraprocessade livsmedel”. Generella och svepande påståenden om att processade livsmedel har negativa hälsoeffekter och att intaget av sådana livsmedel därför bör undvikas, … Fortsätt läsa Processade livsmedel missar målet →

De som har matintag med lägre växthusgasutsläpp följer generellt näringsrekommendationerna bättre än de med matintag med högre utsläpp.

Studier av hur råd både ges och tas emot ger nytt ljus åt hur kostrådgivning fungerar och inte fungerar.

Varken vikingatiden, medeltiden, industrialismen eller ”IT-ismen” tycks nämnvärt ha rubbat måltidsordningen.

Geografiska skillnader i måltidsmönster bl.a avseende intagsfrekvens och andelen energi från huvudmål och mellanmål i norra och södra Europa.

Seminarium om samverkan för kunskap om mat-hälsa. 26 april 2018 i Lund.

Ny forskning undersøger, om dette fænomen også er til stede hos mennesker.

Varje hållbarhetsdiskussion om mat måste ha ett nutritionsperspektiv.

Att utnyttja tarmflorans stora modifierbarhet i hälsofrämjande syfte är en stor utmaning och möjlighet i utveckling av individanpassade kostråd.

Nya studier tyder på att de som bär på genetiska riskvarianter för fetma löper större risk att utveckla övervikt vid ett högt intag av läsk.

Kan en gynnsam livsstilsförändring minska risken om man har en hög genetisk risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom?

Kommer vi snart att kunna ge individuella råd för att minska insjuknandet i typ 2-diabetes?

Det finns visst stöd för att den tidiga koloniseringen av tarmen kan påverka allergirisk och att detta kan modifieras av pre- och probiotika.

Personligt anpassade kostråd är kontroversiellt och omdiskuterat och vi bör avvakta mer kunskap innan de baseras på genetisk information.

Inget som tyder på att resultaten skulle föranleda en förändring av gällande nordiska rekommendationer.

Tema: Mat, måltider och dieter – sociologiska och kulturella perspektiv.

Nordiska forskare sammanfattar kunskapsläget avseende vad är bra mat vid träning och för bästa möjliga fysiska prestation.

På nutritionsfakta.se bygger vi en vetenskaplig kunskapsbas, en motpol till dagens faktaresistens och självutnämnda experter inom mat- och hälsaområdet.

Olika perspektiv på betydelsen av fettkvalitet för hälsa och sjukdom.

Tack vare ny teknik har många kandidater till biomarkörer identifierats, som kan bli användbara inom snar framtid efter validering.

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2016 Nordiska Nutritionskonferensen 2016 Forskellige analysemetoder af D-vitamin måler forskelligt, og selv samme metoder giver forskellige resultater i forskellige laboratorier. Derfor er det nødvendigt at standardisere 25(OH)D data, når man sammenligner data fra forskellige studier. >> text: Rikke Andersen, seniorrådgiver, Inge Tetens, professor, Ida Marie Grønborg, PhD-studerende,Research Group … Fortsätt läsa D-vitamin status i de nordiske lande set i lyset af metode standardisering →

Vi behöver förbättra vår förmåga att definiera och identifiera individer med äkta brist av D-vitamin.

Her oppsummeres kunnskapsstatus om vitamin D og benhelse.

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2016 Nordiska Nutritionskonferensen 2016 Intresset för olika hälsofrämjande kostmönster har ökat under de senaste tio till femton åren. Mest studerad är den traditionella medelhavskosten, men även en hälsosam nordisk kost har visat sig medföra flera positiva effekter på hälsan. I dagsläget används flera begrepp för detta kostmönster, till … Fortsätt läsa Hälsofrämjande nordiska kostvanor – senaste framstegen och framtida forskningsutmaningar →

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2016 Nordiska Nutritionskonferensen 2016 Amning, introduktion av annan mat och matvanor under de första levnadsåren kan påverka hälsan både på kort och lång sikt, vilket framgick av presentationerna i sessionen ”Clinical Nutrition: Pediatrics” vid den 11:e nordiska nutritionskonferensen (NNC 2016) i Göteborg. >> text:Elisabeth Stoltz Sjöström, universitetslektor, med. … Fortsätt läsa Betydelse av tidig nutrition för hälsa hos barn och vuxna →

En sund kost, med et tilfredsstillende indtag af protein, og fysisk aktivitet er to vigtige faktorer for sund aldring.

Paradokserne er en stor udfordring for forskningen i fedme og som følge deraf også i forebyggelse og behandling af fedme.

Referat från seminarium anordnat av SNF Swedish Nutrition Foundation 27 april 2017.

En ny uppdatering och värdering av kunskapsunderlaget för kostråd om fett i Norge.

Tema “Mat, gener och tarmflora”

Regeringen gav den 4 maj 2016 Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram underlag till insatser för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Uppdraget avrapporterades den 2 maj 2017. Här sammanfattas de huvudsakliga slutsatserna i en rapport som utgjort en del av myndigheternas underlag i arbetet med regeringsuppdraget (Läs mer här … Fortsätt läsa Insatser för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet – en kartläggande litteraturöversikt →

Med anledning av den aktualiserade diskussionen om innehåll av glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar i vegetabiliska oljor vill vi göra ett förtydligande, avseende den rapport om palmolja som SNF Swedish Nutrition Foundation publicerade 2014, och som refereras på nutritionsfakta.se. Rapportens titel är ”Hälsomässiga aspekter av palmolja – från vetenskap till folkhälsa”. Titeln är i sig … Fortsätt läsa Hälsomässiga aspekter av palmolja – förtydligande angående SNF:s rapport →

Referat Samband mellan cancer, livsstil och matvanor är komplexa. På internationell nivå arbetar World Cancer Research Fund kontinuerligt med att sammanställa kunskapsläget, som ligger till grund för deras råd och rekommendationer. Budskapen som syftar till att minska risken att drabbas av de vanligaste cancerformerna handlar om vikt och kroppssammansättning, fysisk aktivitet, alkohol samt rött kött … Fortsätt läsa Mat och cancer – aktuella rekommendationer från World Cancer Research Fund →

Frågan om vad som är en hälsosam kost bör besvaras i ljuset av att vår kost är en komplex sammansättning av olika livsmedel.

Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP, förser dietister med ett ramverk som underlättar systematisk problemlösning i nutritionsbehandlingen.

Kl 13.00-16.30, 27 april i Lund