Ta del av förslaget till nya kostråd och lämna synpunkter senast den 22 oktober.

Trots effektiv läkemedelsbehandling har många patienter kvarvarande symtom. Därför finns behov av att hitta ett komplement till dessa läkemedel.

Den globala migrationen startade för flera hundra år sedan och har inte avstannat.

En samlad bedömning av kunskapsläget kan göras genom att resultat från enskilda studier vägs samman.

Vart femte år uppdateras de amerikanska kostråden och nyligen publicerades ”Dietary Guidelines for Americans, 2020-2025”.

Personer med fetma har identifierats som en riskgrupp vid covid-19. Det finns flera faktorer som visar på varför personer med fetma är särskilt sårbara.

En reflektion!

Studier av hur råd både ges och tas emot ger nytt ljus åt hur kostrådgivning fungerar och inte fungerar.

Personligt anpassade kostråd är kontroversiellt och omdiskuterat och vi bör avvakta mer kunskap innan de baseras på genetisk information.

Västerbottens hälsoundersökningar banade vägen för Nyckelhålet och Medicinska biobanken. Unik resurs för dagens och framtidens forskning

Den 28 juni 2016 publicerade Livsmedelsverket information om hur Livsmedelsverkets kostråd får användas i märkning och marknadsföring av livsmedel. Ett grundläggande krav är att användningen av kostråden inte får ske på ett sådant sätt som riskerar att vilseleda konsumenterna.

Tallriksmodellen är ett pedagogiskt sätt att visa hur maten kan fördelas på tallriken för att öka på mängden grönsaker och få en bra balans i måltiden. Nyligen lanserade Livsmedelsverket två uppdaterade versioner av tallriksmodellen – en anpassad för den som rör på sig enligt rekommendationerna och en annan för den som inte rör på sig så mycket, och som därmed har ett lägre energibehov.

Äta grönare, lagom mycket och röra på sig i vardagen är grundbudskapen i Livsmedelsverkets nya råd om bra matvanor. De uppdaterade råden handlar om hur man äter hälsosamt och samtidigt tar hänsyn till miljön. Att integrera hälsa och miljö i kostrådsarbetet är ett nytt och viktigt steg för en hållbar framtida livsmedelskonsumtion.

Enligt den senaste rapporten från ”Global burden of disease” rankas kostfaktorer som den enskilt största riskfaktorn för ohälsa i Sverige. För att minska andelen kostrelaterade sjukdomar i befolkningen krävs vetenskapligt grundade näringsrekommendationer, samt att dessa på bästa sätt kommuniceras till allmänheten. I november 2014 anordnade Kungl.

Nils-Georg Asp var en av författarna till den första artikeln om kostfiber i tidskriften Näringsforskning, numera ”Food and Nutrition Research”.. Artikeln med titeln ”Dietary fiber in Swedish food” presenterades på den första nordiska kongressen i näringslära i Uppsala 1976. Den första artikeln om kostfiber i Vår Föda är en sammanfattning från symposiet ”Kostfiber och dess kliniska betydelse”, skriven av Nils-Georg Asp.

Den 23 september publicerades den uppmärksammade rapporten ”Mat vid fetma” från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Ett par dagar senare anordnade SNF Swedish Nutrition Foundation tillsammans med Institutionen för kost- och idrottsvetenskap och Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition, Göteborgs universitet, ett seminarium i Göteborg, där rapportens slutsatser belystes och diskuterades. Seminariet inleddes av arbetsgruppens projektledare Jonas Lindblom, tidigare SBU, som presenterade rapportens bakgrund och gav en översikt kring det systematiska arbetssätt som använts vid arbetet med rapporten.