Protein och mättnad – sammanfattning
Publicerat i:- Grönsaker & baljväxter
- Kost
- Kostmönster
- Medelhavskost
- Nordisk kost
- Nordiska näringsrekommendationer
- Populära dieter
- Vegetarisk kost
- Livsmedel
- Drycker
- Fisk & skaldjur
- Grönsaker & baljväxter
- Kött, fågel & ägg
- Mejeriprodukter
- Nötter & frön
- Oljor & fetter
- Spannmålsprodukter
- Näringsämnen
- Fett
- Kolhydrater & fiber
- Mineraler
- Protein
- Vitaminer
- Övrigt
- Bioaktiva substanser
- Probiotika
- Tillsatser
- Kött, fågel & ägg
- Livsmedel
- Nutrition & klimat
- Näringsämnen
- Protein
- Övriga
Publicerat 2019-11-08
Ursula Kehlet skrev tidigare i år om hur mättnadskänslan påverkas av olika typer av protein.
Den danska originalartikeln har nu översatts och sammanfattas här av Nutritionsfaktas redaktion.
>> text: Sammanfattning av Kajsa Asp Jonson, leg. dietist, journalist, Nutritionsfakta.se
Fibrer och proteinhalt viktigare än proteinets ursprung
Proteinrika livsmedel, oavsett ursprung, bidrar med mättnad och näring. Högt fiberinnehåll och hög proteinhalt är de faktorer som har störst betydelse för hur mätta vi blir av en måltid och hur länge mättnaden varar.
Via aptitregleringen styr kroppen hur mycket vi äter, vad vi äter och när vi slutar äta. Mat- och energiintag påverkas av ett komplext samspel av fysiologiska, kognitiva, sociala och kulturella faktorer.
Vi uppfattar och känner mättnad på olika sätt och det finns olika sätt att studera detta. GLP-1 och PYY är hormoner som signalerar mättnad, medan ghrelin ökar hungern. Den subjektiva upplevelsen av hunger och mättnad kan anges på en VAS-skala. Vid en ad libitum-måltid (då man får äta tills man är lagom mätt) blir energiintaget ett mått på hur hungrig man var innan måltiden.
Under de senaste tio åren har ett antal studier publicerats då man undersökt olika proteinkällors påverkan på aptiten. Den sammantagna evidensen tyder på att måltider mättar lika bra oavsett om de baseras på växtbaserade livsmedel, fisk eller kött, förutsatt att innehållet av energi, kolhydrater, protein, fett och fibrer är detsamma.
I praktiken är det inte relevant att fokusera på näringsämnen eller enskilda livsmedel, eftersom det vi äter består av många komponenter och ingår i en varierad kost. Dessutom bidrar proteinkällorna även med en bredd av andra viktiga näringsämnen såsom järn, zink, D-vitamin och fettsyror. Författaren diskuterar även olika proteinkällors påverkan på miljö, klimat och andra perspektiv på hållbarhet.
För mer information, läs gärna hela artikeln på svenska samt originalartikeln på danska.
[…] >> text: Ursula Kehlet, PhD, Teknologisk Institut, Danmark. Svensk översättning av Kajsa Asp Jonson >> länkar: Originalartikel på danska av Ursula Kehlet (inklusive referenslista) Sammanfattning på svenska […]