Matskiftet är en podd om proteinskiftet och hållbar kost från Chalmers Livsmedelsvetenskap.

Växtbaserade livsmedel är fördelaktigt för både hälsan och miljön, men kan öka risken för brist på järn och zink.

Ernæringsmessige oppfølgingen av barna med melkefri kost bør forbedres, med spesielt oppmerksomhet på vekst, jod, B12, jern, sink og vitamin D.

Varje hållbarhetsdiskussion om mat måste ha ett nutritionsperspektiv.

I de nya svenska kostråden rekommenderas en begränsning av konsumtionen av rött kött eftersom det finns samband mellan en hög konsumtion och ökad risk för cancer i tjock- och ändtarmen. Samtidigt innehåller kött värdefulla näringsämnen som är viktiga för många. Vilken plats köttet har i kosten för olika grupper och vilka mekanismer som kan ligga bakom den ökade cancerrisken diskuterades vid en workshop i Stockholm den 29 april, arrangerad av Svenskt Kött.

Järn är en livsnödvändig beståndsdel i kroppens alla celler och tillgång till järn är en förutsättning för normal utveckling hos ett nyfött barn. Samtidigt är järn en potentiellt farlig substans som både kan skada celler och ge bakterier näring för tillväxt. På grund av denna paradox har frågan om nyfödda barns behov av järn i decennier varit uppslag för studier och diskussion om hur vi på bästa sätt ska tillgodose barns järnbehov.

Det vetenskapliga underlaget för livsmedelsbaserade kostråd har utvärderats i en omfattande litteraturgenomgång i samband med framtagandet av den femte upplagan av de nordiska näringsrekommendationerna (NNR5). En systematisk genomgång av det vetenskapliga underlaget genomfördes för sambandet mellan fem livsmedelsgrupper med nordisk koppling och ett urval av sjukdomar som är vanligt förekommande i de nordiska länderna. Metoden för genomgången baserades på väl utarbetade regler för genomförande av systematiska litteraturöversikter och evidensgradering – allt på ett transparent sätt.

Risken för brist på D-vitamin är alarmerande hög bland invandrare av icke-västerländskt ursprung, särskilt bland kvinnor, inte minst gravida. Risken för karies är hög bland invandrarbarn i åldern 0–7 år, kopplat till ett högt intag av sockerhaltiga produkter. Därtill är övervikt och fetma vanligt i många invandrargrupper.

Risken för brist på D-vitamin är alarmerande hög bland invandrare av icke-västerländskt ursprung, särskilt bland kvinnor, inte minst gravida. Risken för karies är hög bland invandrarbarn i åldern 0–7 år, kopplat till ett högt intag av sockerhaltiga produkter. Därtill är övervikt och fetma vanligt i många invandrargrupper.

Som underlagsmateriale i arbeidet med de femte nordiske ernæringsanbefalingene, ble det gjennomført en rekke systematiske litteraturstudier. Én av disse tok for seg inntak av jern fra kosten. Det overordnede målet med studien var å gjennomgå de siste ti års vitenskapelige data om helseeffekter av jerninntak fra kosten gjennom livets ulike stadier (spedbarn, barn, ungdom, voksne, eldre, samt under graviditet og amming), for å anslå hvor mye jern som kreves for å oppnå tilfredsstillende vekst, utvikling og opprettholdelse av helse.

Förändringar i total amningstid i Finland 1990–2010, användning av proteintillskott hos ungdomar på Island, förbättrad mat i förskolan i Norge och nya rön om den komplexa järnmetabolismen var några av de områden som presenterades i sessionen om nutrition för barn och ungdomar. Sessionen, som omfattade totalt elva föreläsningar, leddes av Agneta Yngve, Högskolan i Oslo och Akershus, Norge, och Hanna Lagström, Åbo center för barn- och ungdomsforskning, Finland. Hanna Lagström, Åbo center för barn- och ungdomsforskning, Finland, beskrev skillnader i spädbarnsnutrition och tillväxt de första 13 månaderna i Finland mellan början av 1990-talet respektive 2010, baserat på data från två studier; en interventionsstudie mot hjärt-kärlsjukdom som startade 1990 (Special Turku Coronary Risk Factor Inte