Hälsoeffekter kopplade till livsmedel i nordisk kost

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3-4, 2013

Det vetenskapliga underlaget för livsmedelsbaserade kostråd har utvärderats i en omfattande litteraturgenomgång i samband med framtagandet av den femte upplagan av de nordiska näringsrekommendationerna (NNR5). En systematisk genomgång av det vetenskapliga underlaget genomfördes för sambandet mellan fem livsmedelsgrupper med nordisk koppling och ett urval av sjukdomar som är vanligt förekommande i de nordiska länderna.

>> text: Agneta Åkesson, Enheten för nutritionsepidemiologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm

Metoden för genomgången baserades på väl utarbetade regler för genomförande av systematiska litteraturöversikter och evidensgradering – allt på ett transparent sätt. I korthet innebär detta att forskningsfrågor och urvalskriterier definieras i förväg. Efter genomförd sökning i relevanta databaser sker en initial screening av samtliga artiklars sammanfattning. Därefter selekteras de studier som anses lämpliga enligt de fördefinierade kriterierna och deras metodologiska kvalité värderas av två oberoende granskare och klassificeras i tre nivåer; A (god), B (medelgod), C (inte tillräcklig).

Gemensamt sammanställer de två granskarna resultaten från de studier som håller tillräckligt hög kvalité (A och B) och sammanfattar graden av evidens i fyra nivåer; övertygande (starkt vetenskapligt underlag), trolig (måttligt starkt underlag), möjlig (begränsat vetenskapligt underlag) och bristande (otillräckligt vetenskapligt underlag). Hittills har få publicerade sammanställningar inom nutritionsforskningen använt så strikta och objektiva kriterier för bedömning av vetenskaplig evidens.

Framåtblickande och randomiserade studier

Den systematiska genomgången i föreliggande studie begränsades till vetenskapliga data från framåtblickande (prospektiva) observationsstudier eller randomiserade interventionsstudier baserade på den allmänna vuxna befolkningen, publicerade mellan januari 2000 och september 2010 (med viss uppdatering till och med februari 2012). Studier gällande köttkonsumtion i relation till järnstatus inkluderade barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder.

De fem livsmedelsgrupperna som utvärderades var potatis, bär, fullkornsprodukter, mjölk och mjölkprodukter, samt rött kött och charkuteriprodukter. Fokus låg på risk för att utveckla kostrelaterade folksjukdomar som är vanliga i Norden, såsom vissa cancerformer, hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och frakturer men även vissa förstadier till sjukdom (så kallade intermediära biomarkörer för sjukdom) samt järnbrist. Gällande kopplingen rött kött och charkuterier i relation till tjock- och ändtarmscancer baserades evidensen endast på en tidigare sammanställning utförd av the World Cancer Research Fund/American Institute for Cancer Research från 2011.

Av de totalt 7 282 artikelsammanfattningarna uppfyllde 57 studier de fördefinierade urvals-och kvalitetskriterierna och utgjorde underlaget till gradering av evidens. På grund av det begränsade antalet studier kunde slutsatser endast dras för fullkorn, mjölk och mjölkprodukter samt rött kött och charkuteriprodukter för vissa av sjukdomarna. En sammanställning av evidensen återfinns i tabell 1.

Tabell 1. Översikt över evidensgrad för samband mellan olika livsmedelsgrupper och sjukdom. Följande fyra nivåer av evidensgrad tillämpades: övertygande (starkt vetenskapligt underlag), trolig (måttligt starkt underlag), möjlig (begränsat vetenskapligt underlag) och bristande (otillräckligt vetenskapligt underlag).

Otillräckligt underlag

Det vetenskapliga underlaget bedömdes som otillräckligt för konsumtion av potatis och bär för samtliga sjukdomar. Otillräckligt underlag förelåg också för konsumtion av rött kött och charkuteriprodukter i relation till utveckling av järnbrist och i relation till risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det bör nämnas att även om underlaget sammantaget bedömdes som otillräckligt för kopplingen mellan köttkonsumtion och hjärt-kärlsjukdom rapporterade flera av de utvalda enskilda studierna en statistiskt säkerställd ökad risk. De studerade diagnoserna inom gruppen hjärtkärlsjukdomar varierade dock kraftigt mellan studierna, vilket bidrog till bedömningen att underlaget inte var tillräckligt.

Underlaget bedömdes också som otillräckligt för mjölk och mjölkprodukter i relation till risken att drabbas av bröstcancer och hjärt-kärlsjukdom. Det bedömdes dock som troligt att konsumtion av mjölkprodukter inte ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, då i princip inga enskilda studier rapporterade samband med ökad risk.

Varierande evidens för cancer

Underlaget visade på en trolig skyddande effekt av ett högt intag av fullkorn avseende utveckling av hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Svagare underlag förelåg för fullkornskonsumtion i relation till risken att utveckla tjock- och ändtarmscancer, därför gjordes bedömningen att dessa produkter möjligen skyddar mot tarmcancer. En möjlig skyddande effekt observerades också för konsumtion av mjölk och mjölkprodukter i relation till utveckling av typ 2-diabetes. Däremot visade sig mjölk och mjölkprodukter medföra en möjlig ökad risk för prostatacancer.

World Cancer Research Fund/American Institute for Cancer Research 2011 konstaterade i sin utvärdering från 2011 att det finns en övertygande bevisning för att konsumtion av rött kött ökar risken för tjock- och ändtarmscancer.

Metodologiska överväganden

Att antalet artiklar som uppfyllde urvals- och kvalitetskriterierna var begränsat påverkade naturligtvis möjligheten att dra slutsatser. Förutom att sökningen inskränktes till artiklar publicerade efter 1999, vilket minskade underlaget, konstaterade expertgruppen att få artiklar uppfyllde kraven för att kunna klassas i gruppen med högsta metodologiska kvalité (A). De flesta klassades som B eller C.

Att vissa studier klassades som C och därför inte bidrog till evidensen behövde nödvändigtvis inte bero på att kvalitén på studien var låg, utan kunde också bero på att författarna inte lämnat tillräckligt information i artikeln om viktiga metodologiska delar. Det är emellertid viktigt att framhålla att en strikt kvalitetsbedömning minimerar otillbörlig påverkan av mätfel och förväxlingsfaktorer, som alltid utgör en risk inom nutritionsepidemiologisk forskning.

Få studier om potatis och bär

Generellt identifierades få studier som undersökte hälsoeffekter av potatis och bär. De flesta studier var dessutom inte genomförda i populationer med konsumtionsmönster liknande de i de nordiska länderna. Det är viktigt att beakta att konsumtionsmönstret kan skilja sig mellan populationer. Till exempel är kokt potatis vanligare i de nordiska länderna än i amerikanska studier, där den potatis som konsumerades ofta är friterad. På samma sätt hade effekten av havtorn, som inte är ett vanligt bär i Norden, utvärderats i två av fem interventionsstudier på bär.

Även mängden av ett livsmedel som konsumeras kan skilja mellan populationer och studier, till exempel kan den konsumtionsnivå som utgör referensgruppen i en studie vara den högsta konsumtionsgruppen i en annan studie. Mjölkprodukter utgör ett sådant exempel där konsumtionen i en studie av en asiatisk population generellt är betydligt lägre än i en nordisk population.

Starka evidens för fullkorn

Fullkorn var den livsmedelsgrupp förutom kött där evidensen bedömdes som starkast, det vill säga att fullkornsprodukter troligen skyddar mot hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Definitionen av vad som är fullkorn varierade dock mellan studierna vilket också de konsumerade mängderna gjorde. Detta kan ha påverkat möjligheten att dra slutsatser för en del av sjukdomarna, som till exempel för tjock- och ändtarmscancer, där evidensstyrkan bedömdes lägre.

Mjölkprodukter är en heterogen grupp av livsmedel och det kan inte uteslutas att olika livsmedel inom gruppen kan ha skilda effekter på hälsan. Eftersom få studier har undersökt enskilda mjölkprodukters effekt på hälsan baserades utvärderingen på gruppen som helhet.

Köttkonsumtion bidrar till intaget av järn och det kan inte uteslutas att en begränsning av köttintaget leder till att vissa befolkningsgrupper löper ökad risk att drabbas av järnbrist. På grund av bristen på relevanta studier med denna frågeställning bedömdes dock evidensen som otillräcklig.

Slutsatser

Starkt till måttligt starkt vetenskapligt underlag förelåg endast för två av de undersökta livsmedelsgrupperna. Med övertygande bevisning ökar konsumtion av rött kött och charkuterier risken för tjock- och ändtarmscancer och en trolig skyddande effekt av ett högt intag av fullkorn sågs för hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Expertgruppen identifierade ett tydligt behov av högkvalitativa observations- och interventionsstudier med utgångspunkt från nordisk kost.

Nyligen har positiva hälsoeffekter av en sammansatt nordisk kost visats på intermediära biomarkörer för hjärt-kärlsjukdom. Europeiska undersökningar talar för att intaget av grönsaker och frukt är lägre och intaget av godis, animaliska livsmedel och färdiglagad mat är högre i norra Europa än södra. I ljuset av detta är det viktigt att identifiera hälsosamma livsmedel i den traditionella nordiska kosten.•

Foto Istockphoto

Referens

Åkesson A, et al. Health effects associated with foods characteristic of the Nordic diet: a systematic literature review. Food & Nutrition Research 2013; 57: 22790.