Skolluncher har stor potential att introducera barn till hållbara matvanor som kan bestå till vuxen ålder. Patricia Eustachio Colombos forskning visar hur skolluncher kan bli mer hållbara, utan påverkan på intag, matsvinn eller kostnader.

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 4, 2018 I et livsløpsperspektiv er hjemmemiljøet det først miljøet som bidrar til å forme barnets matvaner og utvikling av preferanser for ulik mat. Den norske BRA-studien viser at det er viktige modifiserbare faktorer i det sosiokulturelle hjemmemiljøet som både fremmer og hemmer barns inntak av grønnsaker. >> text: … Fortsätt läsa Sammenheng mellom sosiokulturelle faktorer i hjemmemiljøet og grønnsaksinntak blant norske 3-5 åringer: Resultater fra BRA-studien →

Läs om kvinnors och mäns matpreferenser – vad styrs de av?

Varken vikingatiden, medeltiden, industrialismen eller ”IT-ismen” tycks nämnvärt ha rubbat måltidsordningen.

Varför växer alternativa matideologier i samma takt som nutritionsforskningen?

Forskning kring hälsa under graviditet, trender kring barnfetma, nya data över skolmåltidernas betydelse.

I den svenska studien ”Food as a tool for learning in everyday activities at preschool – an exploratory study from Sweden” upplevde förskolepedagogerna att både de och barnen utvecklade ett sensoriskt språk tillsammans och att barnen blev mer positiva till att smaka på olika råvaror. Pedagogerna upptäckte också nya sätt att arbeta med läroplanens olika … Fortsätt läsa Måltidspedagogik – Mat som ett MATerial till lärande i förskolan →

Vad påverkar skolmåltidens kvalitet och hur påverkas elevernas matvanor?

I rapporten ”Bättre måltider i äldreomsorgen” finns förslag om hur måltider i äldreomsorgen kan tas till vara bättre.