Visa tagg: äldreomsorg
Mottagare av SNF Swedish Nutrition Foundations forskningsanslag 2016
Mottagare av SNF Swedish Nutrition Foundations forskningsanslag 2016 >> text: Savanne Holster, doktorand, Nutrition-Gut-Brain Interactions Research Centre, Örebro universitet. IBS (irritable bowel syndrome, känslig tarm) är en vanligt förekommande tarmrelaterad sjukdom som drabbar runt 10-20 procent av jordens befolkning. IBS-patienter lider oftast av symptom som störningar i tarmens rörelsemönster och buksmärtor. Detta kan leda … Fortsätt läsa Kostens påverkan på tarmfloran hos friska individer och IBS-patienter
Fetma är förknippad med livslång ohälsa och kan redan innan vuxen ålder leda till blodfettsrubbningar, högt blodttryck och insulinresistens, som samlat kallas det metabola syndromet (1). Upp till 25 procent av feta barn har redan tecken på metabola syndromet (2). Framförallt bukfetma tros bidra till ökade hälsorisker kopplade till metabola syndromet, men detta är ännu ej noggrant studerat prospektivt hos barn.
Inom hälso- och sjukvården används kosttillägg som en del av nutritionsbehandlingen vid sjukdomsrelaterad undernäring, när den vanliga maten inte räcker till. Exempel på kosttillägg är näringsdrycker, puddingar eller pulver som blandas med vätska. Kosttillägg tillhör gruppen ”Livsmedel för speciella medicinska ändamål” och har ett varierande innehåll av energi och näringsämnen.
Patienter med kroniska leversjukdomar kan utveckla olika symtom, till exempel vätska i buken (ascites), trötthet och gulhet (ikterus). Det är vanligt att leversjukdomar påverkar aptiten. Levern reglerar ämnesomsättningen och en konsekvens av försämrad leverfunktion kan vara att patienter förlorar muskelmassa. Vid stora operationer, som levertransplantation, kan undernäring påverka utfallet, samtidigt är det ett forskningsområde som fortfarande är relativt outforskat.
SNF Swedish Nutrition Foundation delar varje år ut ett antal forskningsanslag till doktorander vid svenska institutioner, som bedriver forskning inom nutritionsområdet, såväl experimentella som kliniska studier.
Nutritionsforskning har traditionellt handlat om att förstå näringsämnenas funktion i kroppen och att utveckla näringsrekommendationer. Numera vet vi att maten, förutom traditionella näringsämnen, innehåller många andra substanser, till exempel antioxidanter och andra så kallade bioaktiva ämnen.
Fullkorn har länge ansetts vara en del av en hälsosam diet. Epidemiologiska studier har visat att fullkorn har positiva effekter vid förebyggande av bland annat typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Även sammansättningen av tarmfloran påverkas av kosten, och en hälsosam sammansättning har potential att främja hälsofördelar, såsom att förbättra glukos- och aptitreglering.
I rapporten ”Bättre måltider i äldreomsorgen” finns förslag om hur måltider i äldreomsorgen kan tas till vara bättre.