Kostens påverkan på tarmfloran hos friska individer och IBS-patienter

Mottagare av SNF Swedish Nutrition Foundations forskningsanslag 2016

>> text: Savanne Holster, doktorand, Nutrition-Gut-Brain Interactions Research Centre, Örebro universitet.

IBS (irritable bowel syndrome, känslig tarm) är en vanligt förekommande tarmrelaterad sjukdom som drabbar runt 10-20 procent av jordens befolkning. IBS-patienter lider oftast av symptom som störningar i tarmens rörelsemönster och buksmärtor. Detta kan leda till svåra problem för den enskilt drabbade och leder därmed även till stora samhällsekonomiska problem, på grund av omfattande sjukskrivningar. Den bakomliggande orsaken till IBS är ännu inte fastställd, men forskning har visat att både tarmen, hjärnan och tarmbakterierna är involverade i sjukdomsförloppet (1).

Tarmens bakterieflora, också kallat mikrobiota, spelar en betydande roll vid både hälsa och sjukdom. Människan är beroende av tarmbakterierna för nedbrytning av vissa födoämnen, för produktion av vissa essentiella vitaminer, till exempel B12 (kobalamin), och för produktion av kortkedjiga fettsyror, till exempel smörsyra (butyrat). Mycket av vår forskning fokuserar kring butyrat, på grund av dess positiva påverkan på tarmens celler hos människor. Exempelvis har butyrat en motverkande effekt gentemot uppkomsten av både inflammation och cancer (2). Tarmbakterier som producerar butyrat har visat sig förekomma i mindre omfattning hos patienter med IBS, jämfört med normalt friska personer. Detta indikerar att butyrat som produceras av tarmens mikrobiota kan ha betydelse för att motverka uppkomsten av IBS (1).

Utöver att orsaken till uppkomsten av IBS är okänd finns idag tyvärr inte heller någon effektiv behandlingsmetod mot IBS. Hos vissa IBS-patienter kan en förändrad kost dämpa symptomen, vilken man bland annat sett med en kost där man undviker så kallade FODMAP:s (Fermentable Oligosaccharides, Disaccharides, Monosaccharides and Polyols) (3). Vårt forskningsprojekt utgår från frågeställningen om en specifik diet kan ha en positiv effekt på tarmens butyratproducerande bakterier. Kunskapen om hur födan generellt påverkar tarmens mikrobiota är begränsad, och det är okänt om denna påverkan skiljer sig mellan en frisk population jämfört med IBS-patienter. Därför har vi valt att studera relationen mellan diet och tarmens mikrobiota.

I vårt projekt ber vi friska försökspersoner respektive IBS-patienter fylla i frågeformulär (4) för att kunna utvärdera deras normala födointag av till exempel fibrer, grönsaker och kött. Parallellt med detta samlas avföringsprover in i syfte att utvärdera förekomsten av just butyratproducerande bakteriestammar i tarmen. Metoden baseras på en semikvantitativ PCR-teknik med mikrobiellt DNA, extraherat från dessa avföringsprover (5). Syftet med studien är att se om det går att identifiera några samband mellan kost och mikrobiota hos friska personer och IBS-patienter, och att se hur dessa eventuellt skiljer sig åt hos de olika grupperna. Detta skulle hjälpa oss att få bättre förståelse kring tarmens bakterieflora samt också hjälpa oss att ge mer individualiserade kostråd för patienter som lider av IBS.

Referenser

5. Louis P, et al. Development of a semiquantitative degenerate real-time pcr-based assay for estimation of numbers of butyryl-coenzyme A (CoA) CoA transferase genes in complex bacterial samples. Applied and environmental microbiology 2007;73:2009-12.

Relaterade artiklar på nutritionsfakta.se:

Nutritionsfakta 11, 2016: Sju spännande doktorandprojekt! >>