Ätsvårigheter, nutritionsstatus och livskvalitet hos patienter som utreds för levertransplantation
Publicerat i:Publicerat 2016-11-08
Mottagare av SNF Swedish Nutrition Foundations forskningsanslag 2016
>> text: Catarina Lindqvist, leg dietist, Funktionsenhet klinisk nutrition, Karolinska universitetssjukhuset, doktorand, Institutionen för medicin, Karolinska Institutet.
Patienter med kroniska leversjukdomar kan utveckla olika symtom, till exempel vätska i buken (ascites), trötthet och gulhet (ikterus). Det är vanligt att leversjukdomar påverkar aptiten. Levern reglerar ämnesomsättningen och en konsekvens av försämrad leverfunktion kan vara att patienter förlorar muskelmassa. Vid stora operationer, som levertransplantation, kan undernäring påverka utfallet, samtidigt är det ett forskningsområde som fortfarande är relativt outforskat. Många studier beskriver hur patienter med leversjukdom besväras av olika symtom som påverkar förmågan att äta, till exempel nedsatt aptit, illamående och tidig mättnadskänsla (1-3), men det är inte tidigare studerat i vilken utsträckning dessa ätsvårigheter förekommer, samt om de påverkar livskvalitet eller nutritionsstatus.
Ätsvårigheter kan leda till ett minskat matintag och därmed bidra till viktförlust och risk för undernäring. Det är tidigare beskrivet hos cancerpatienter att ätsvårigheter leder till ett minskat energiintag och viktnedgång (4) liksom lägre livskvalitet och sämre funktionsstatus (5).
Undernäring är en riskfaktor vid levertransplantation och kan innebära risk för längre vårdtid, infektioner och ökad mortalitet (6, 7). Det är därför viktigt att identifiera och om möjligt behandla undernäring hos de patienter som väntar på levertransplantation. Undernäring har allvarliga följder för återhämtning från sjukdom och kirurgi och förknippas med ökad morbiditet och mortalitet både vid akut och vid kronisk sjukdom. Sjukhusvistelser är i tidigare studier signifikant längre och behandlingskostnaderna högre hos undernärda patienter.
En retrospektiv pilotstudie har tidigare studerat förekomst av ätsvårigheter hos patienter som väntar på levertransplantation. Av 106 patienter visade det sig att 42 procent rapporterat någon form av ätsvårighet under levertransplantationsutredningen. Nedsatt aptit (28 procent), illamående (16 procent) och smakförändringar (sju procent) var de vanligast förekommande. Nutritionsstatus mätt med BMI eller fat-free mass index (FFMI) var inte associerat med förekomst av ätsvårigheter. I pilotstudien mättes inte ätsvårigheter med hjälp av validerade instrument, patienterna tillfrågades enbart muntligen i samband med nutritionsutredning av dietist.
Syftet med denna studie är att studera förekomst av ätsvårigheter hos patienter som utreds för levertransplantation samt att studera vilket samband dessa ätsvårigheter har med livskvalitet, nutritionsstatus samt svårighetsgrad av leversjukdom. Ätsvårigheter och livskvalitet kommer att studeras genom att patienter får fylla i tre validerade enkäter. Nutritionsstatus kommer att utvärderas genom antropometriska mått samt kroppssammansättningsmätningar med dual-energy x-ray absorptiometry (DXA).
Studien kommer att ge kunskap om hur vanligt förekommande ätsvårigheter är, vilka ätsvårigheter som är vanligast samt vilka samband dessa har med livskvalitet och nutritionsstatus. Studien kommer också att ge kunskap om hur ätsvårigheter påverkar patientens välmående. Genom att identifiera ätsvårigheter i tid möjliggörs optimerad förebyggande behandling mot undernäring.
Studiens resultat kommer att ge ökad insikt om ätsvårigheter hos patienter med kronisk leversjukdom och kommer att användas som en grund för framtida interventionsstudier.
Referenser
1. Kalaitzakis E, et al. Gastrointestinal symptoms in patients with liver cirrhosis: associations with nutritional status and health-related quality of life. Scandinavian journal of gastroenterology 2006; 41: 1464-72.
2. Aqel BA, et a. Contribution of ascites to impaired gastric function and nutritional intake in patients with cirrhosis and ascites. Clinical gastroenterology and hepatology : the official clinical practice journal of the American Gastroenterological Association 2005; 3: 1095-100.
3. Plauth M, et al. Cachexia in liver cirrhosis. International journal of cardiology 2002; 85: 83-7.
4. Kubrak C, et al. Nutrition impact symptoms: key determinants of reduced dietary intake, weight loss, and reduced functional capacity of patients with head and neck cancer before treatment. Head & neck 2010;32: 290-300.
5. Tong H, et al. The prevalence of nutrition impact symptoms and their relationship to quality of life and clinical outcomes in medical oncology patients. Supportive care in cancer : official journal of the Multinational Association of Supportive Care in Cancer 2009;17: 83-90.
6. Merli M, et al. Nutritional status: its influence on the outcome of patients undergoing liver transplantation. Liver international : official journal of the International Association for the Study of the Liver. 2010; 30: 208-14.
7. Tandon P, et al. Severe muscle depletion in patients on the liver transplant wait list: its prevalence and independent prognostic value. Liver transplantation : official publication of the American Association for the Study of Liver Diseases and the International Liver Transplantation Society 2012; 18: 1209-16.
[…] Catarina Lindqvist, Karolinska Institutet Läs mer >> […]