Visa kategori: Fett

Utomhusreklam för mat motarbetar hälsosamt ätande

Majoriteten av reklambudskapen för mat är inte samstämmiga med näringsrekommen­dationerna utan motarbetar hälsosamt ätande.

Feta mejeriprodukter – avstå eller avnjuta? Kortversion

Feta mejeriprodukter bör bytas ut mot magra, men ett livsmedel är mer än sin fettsammansättning och därför kan rådet vara alltför förenklat.

Feta mejeriprodukter – avstå eller avnjuta?

Hälsoeffekter av mejeriprodukter är en ständigt aktuell fråga. Mjölkfett består huvudsakligen av mättade fettsyror som har en erkänt kolesterolhöjande effekt. Enligt officiella rekommendationer bör vi byta ut feta mejeriprodukter mot magra för att sänka intaget av mättat fett och på sikt minskarisken för hjärt-kärlsjukdom. Frågan är om detta råd är allt för förenklat och gör … Fortsätt läsa Feta mejeriprodukter – avstå eller avnjuta?

Det finns bättre sätt än smör för att energiberika maten för äldre

– en kommentar till Livsmedelsverkets broschyr ”Råd om bra mat för äldre” Livsmedelsverkets broschyr ”Råd om bra mat för äldre” handlar om vad man kan göra när aptiten minskar och man oavsiktligt börjar tappa vikt. I broschyren rekommenderas smör som ett sätt att energiberika maten vilket går emot Livsmedelsverkets generella råd om att välja enkel- och … Fortsätt läsa Det finns bättre sätt än smör för att energiberika maten för äldre

Kunskap och tillgänglighet – grund för mer hållbara matvanor

Konferensrapport: Livsmedelsforum i Örebro, oktober 2019 Hälsa, miljö och klimat är ett brett kunskapsområde med många dimensioner. För att nå målen och skapa ett matsystem som bidrar till hälsa och hållbarhet behövs mer kunskap, bättre kommunikation och en ökad samverkan mellan akademi och industri, producent och konsument. Vid Livsmedelsforum som arrangerades i oktober 2019 konstaterades … Fortsätt läsa Kunskap och tillgänglighet – grund för mer hållbara matvanor

Fedt og helbred – sammensætning vigtigere end mængden

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3-4, 2013 >> NNR5 – vetenskapligt underlag Kostens fedt har været intensivt studeret i gennem de sidste årtier. Der har været fokus både mængde og kvalitet. Før blev lavfedt kost anbefalet, hvorimod der i dag lægges mere vægt på sammensætningen af fedt. Formålet med den systematiske litteraturoversigt, som vi … Fortsätt läsa Fedt og helbred – sammensætning vigtigere end mængden

Ambitiös norsk studie om lågkolhydratkost saknar praktisk relevans

Kommentar: Effekter av koster med radikalt olika fördelning mellan fett och kolhydrater drunknar i effekterna orsakade av drastisk viktnedgång.

Kokosolja – en koko idé?

Kokosolja har under de senaste åren ökat i popularitet och framhålls ofta som ett hälsosamt alternativ till andra oljor.

NNC 2016: Sämre fettkvalitet i kosten ökar åter risken för hjärt-kärlsjukdom

Populära dieter med hög andel mättat fett har vänt den positiva hälsotrenden i Finland.

Svårtolkade effekter av omega-3-fettsyror på kognition och demenssjukdom

Hjärnan är ett av kroppens fettrikaste organ. Det är därför ett rimligt antagande att sammansättningen av fettsyror i hjärnan påverkar hjärnans funktioner, bland annat kognition och neuropsykiatrisk utveckling. Dokosahexaensyra (DHA 22:6n3) och arakidonsyra (ARA, 20:4n6) är de dominerande fettsyrorna i hjärnan, medan eikosapentaensyra (EPA, 20:5n3) endast finns i liten mängd.

Kan tidig nutrition påverka risken för allergiutveckling hos barn?

Våren 2014 anordnade Kungliga vetenskapsakademien (KVA) symposiet Nutrition och Allergi med fokus på tidig nutrition och allergiutveckling hos barn. Där diskuterades ett paradigmskifte från gamla rekommendationer om att vänta med att ge viss mat till spädbarn för att förebygga livsmedelsallergier till att tidig introduktion av olika livsmedel till och med skulle kunna motverka uppkomsten av olika allergier. Allergier har ökat kraftigt i industriländer och utgör idag den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och unga i Sverige.

Högre kolesterolnivåer i befolkningen – oroande data från ”Västerbottenstudien”

Sedan ett antal år tillbaka har intaget av smör, grädde och andra feta mejeriprodukter ökat i den svenska befolkningen på bekostnad av magrare alternativ. Under samma tidsperiod har kolesterolnivåerna ökat hos befolkningen i Västerbottens och Norrbottens län. I en ny svensk studie med data från Västerbottens och Norrbottens län har man bland annat följt förändringar av befolkningens matvanor och relaterat detta till riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom (1).

Vegetabiliska omega-6 fetter ökar inte inflammation

En avhandling från Uppsala universitet visar att ett ökat intag av den fleromättade fettsyran linolsyra och ett minskat intag av mättat fett skulle kunna minska vissa tecken på inflammation i kroppen. Typen av fett i kosten är kopplat till risken för typ 2-diabetes (1) och hjärtkärlsjukdom (2). Vid utvecklingen av dessa folksjukdomar tros en låggradig inflammation spela en roll.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Senaste inläggen