Många kvinnor har övervikt eller obesitas vid graviditetens start och ungefär hälften av gravida kvinnor i Sverige går upp för mycket i vikt.
Resultat från en forskningsstudie visade att en livsstilsintervention via en app – HealthyMoms kan vara ett stöd för bra kostvanor och en hälsosam viktuppgång under graviditeten.

Ny studie baserad på nationella data.

Risken för undernäring ökar med stigande ålder beroende på ett försämrat immunförsvar och ökad förekomst av sjuklighet.

Kolin räknas som ett essentiellt näringsämne med många funktioner i kroppen. Kolin finns t ex i kött, ägg och spannmål.

Jodering av salt har varit en framgångsrik strategi mot jodbrist i Sverige.

Rödbetor och flera grönbladiga grönsaker innehåller nitrat som kan bilda kväveoxid.

Vartannat år anordnar Dietisternas Riksförbund (DRF) kongresser med olika teman.

Spädbarn är mottagliga för olika smaker, även bittra och sura smaker som finns i frukt, bär och grönsaker.

Nyligen publicerade SBU en utvärdering om olika kostfaktorer och typ 1-, typ 2- och graviditetsdiabetes.

Nyligen publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

Skolluncher har stor potential att introducera barn till hållbara matvanor som kan bestå till vuxen ålder. Patricia Eustachio Colombos forskning visar hur skolluncher kan bli mer hållbara, utan påverkan på intag, matsvinn eller kostnader.

Forskning pågår för att ta reda på om det finns ett samband mellan gluten i kosten – och utvecklingen av celiaki och typ 1-diabetes hos barn, men samspelet är komplext.

Vart femte år uppdateras de amerikanska kostråden och nyligen publicerades ”Dietary Guidelines for Americans, 2020-2025”.

Mag- och tarmproblem är vanligt hos äldre. Studier visar att kostfibrer kan stärka tarmbarriären, men mer forskning krävs för att ta reda på hur kostfibrer exakt påverkar tarmen.

– en kommentar till Livsmedelsverkets broschyr ”Råd om bra mat för äldre” Livsmedelsverkets broschyr ”Råd om bra mat för äldre” handlar om vad man kan göra när aptiten minskar och man oavsiktligt börjar tappa vikt. I broschyren rekommenderas smör som ett sätt att energiberika maten vilket går emot Livsmedelsverkets generella råd om att välja enkel- och … Fortsätt läsa Det finns bättre sätt än smör för att energiberika maten för äldre →

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 4, 2018 I et livsløpsperspektiv er hjemmemiljøet det først miljøet som bidrar til å forme barnets matvaner og utvikling av preferanser for ulik mat. Den norske BRA-studien viser at det er viktige modifiserbare faktorer i det sosiokulturelle hjemmemiljøet som både fremmer og hemmer barns inntak av grønnsaker. >> text: … Fortsätt läsa Sammenheng mellom sosiokulturelle faktorer i hjemmemiljøet og grønnsaksinntak blant norske 3-5 åringer: Resultater fra BRA-studien →

I ett samarbete mellan de nordiska länderna har ett protokoll för att kartlägga marknadsföring av ohälsosamma livsmedel till barn och ungdomar utvecklats. Protokollet, som publicerats av Nordiska ministerrådet, beskriver metoder för hur man studerar barns exponering för marknadsföring av livsmedel.

I en svensk studie framgår tydligt att mödrar med en utländsk bakgrund överlag uppfattar sina barns ätbeteenden på ett annat sätt.

Vad som sker under skolmåltiden är skolledarens ansvar, och kan därför variera mellan skolor.

En hälsosam kost och bra rutiner för tandborstning, en gyllene möjlighet – från start!

En Frisk Skolstart Plus har utvecklats i resurssvaga områden och integrerats i skolans verksamhet.

Trots positiva förändringen är det långt ifrån alla ungdomar som äter enligt kostråden.

Studier har visat kraftigt minskad risk för matallergi om födoämnet introduceras tidigt, men resultaten är inte helt samstämmiga.

Undersökningen Riksmaten ungdom genomfördes under läsåret 2016–17 i årskurs fem, åtta och år två på gymnasiet.

Ernæringsmessige oppfølgingen av barna med melkefri kost bør forbedres, med spesielt oppmerksomhet på vekst, jod, B12, jern, sink og vitamin D.

Är rådet om eliminationskost till barn verkligen så oskyldigt?

Fler studier bör använda sig av provokationer för att påvisa matallergi.

Resultat från den europeiska HELENA-studien indikerar att det finns ett samband mellan kostkvalitet och koncentrationsförmåga hos ungdomar. Fynden är intressanta, men för att styrka ett orsakssamband skulle randomiserade kontrollerade studier behövas. >> text: Pontus Henriksson Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, Stockholm, Hanna Henriksson, Institutionen för medicin och hälsa, Linköping universitet.   En god … Fortsätt läsa Kostkvalitet och koncentrationsförmåga hos europeiska ungdomar – resultat från HELENA-studien →

Undernäring dominerande problem hos äldre bl.a. på grund av förändringar i aptit och ätförmåga.

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 4, 2017 Fetma under barndomen ökar risken för vuxenfetma, som är svår att bli av med. Det är därför angeläget att identifiera vilka åtgärder som kan ha störst effekt på minskad förekomst av barnfetma. En stor internationell studie tyder på att barn i Norden har tillfredsställande fysisk aktivitet, men … Fortsätt läsa Mat och fysisk aktivitet för att minska fetma hos barn – resultat från ISCOLE →

Nutritionsstrategier kan minska komplikationer som följer prematurfödsel. Nutritionsbehandling en viktig förutsättning för långtidshälsa.

Det finns stor potential att påverka hälsan och livslängden genom hälsosamma mat- och levnadsvanor.

Till följd av sjukdom ökar risken att utveckla undernäring som en konsekvens av muskelnedbrytning, vanligen i kombination med minskad aptit.

Stillasittandet måste motverkas och kunskapsläget behöver höjas kring matvanor och fysisk aktivitet.

Försäljningen av energidrycker har ökat de senaste åren, med åtföljande diskussion om vilka effekter dessa produkter har på hälsan.

Vid hög ålder tycks god fysisk funktion vara viktigare för att minska risken för funktionshinder och död än att vara utan sjukdom. Styrketräning och proteinintag är två viktiga faktorer för bibehållen fysisk funktion

Styrkor och svagheter med mätmetoder, frågeformulär, stegräknare och accelerometer.

Digitaliseringen har stor potential att bidra till bättre hälsa, så kallad e-Hälsa.

Här beskrivs fynd som ligger till grund för nuvarande rekommendationer till idrottare för protein och kolhydrater.

Kosttillskott med antioxidanter påstås bidra till bra träningseffekt. Verkligheten är dock snarare den motsatta.

Ny rapport från Livsmedelsverket om ungdomars kostvanor i Sverige.

Kontinuerligt intag av mer kolhydrater, och att balansera detta med lämplig dos insulin under aktivitetens gång.

De allmänna kostråden, som riktar sig till den generella befolkningen, kan inte alltid tillämpas för personer som tränar och tävlar på elitnivå.

Behandlingsmetoder och pågående forskning kring anorexia nervosa och ARFID, ”undvikande restriktiv ätstörning”.

Det finns visst stöd för att den tidiga koloniseringen av tarmen kan påverka allergirisk och att detta kan modifieras av pre- och probiotika.

Ny avhandling som styrker betydelsen av uppföljningar efter födoämnesprovokation hos barn för att ge stöd till barnet och familjen.

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2016 Nordiska Nutritionskonferensen 2016 Amning, introduktion av annan mat och matvanor under de första levnadsåren kan påverka hälsan både på kort och lång sikt, vilket framgick av presentationerna i sessionen ”Clinical Nutrition: Pediatrics” vid den 11:e nordiska nutritionskonferensen (NNC 2016) i Göteborg. >> text:Elisabeth Stoltz Sjöström, universitetslektor, med. … Fortsätt läsa Betydelse av tidig nutrition för hälsa hos barn och vuxna →

En sund kost, med et tilfredsstillende indtag af protein, og fysisk aktivitet er to vigtige faktorer for sund aldring.

Aktuell avhandling I Sverige är förekomsten av övervikt och fetma ojämnt fördelat, där vuxna och barn med låg socioekonomisk position är värst drabbade. Det är viktigt att satsa på hälsofrämjande insatser för att förebygga övervikt och fetma tidigt i livet. Föräldrastödsprogrammet En frisk skolstart genomfördes mellan 2012-2013 i utsatta områden i Stockholms län och visade … Fortsätt läsa Skolbaserat föräldrastöd delvis effektivt för hälsosamma vanor hos barn i utsatta områden →

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 2, 2016 Nordiska Nutritionskonferensen 2016 Vi åldras alla. Det är omöjligt att förhindra, men de förutsättningar och processer som orsakar åldrande, sjukdom och död är möjliga att påverka, vilket de senaste 100 årens utveckling tydligt visat. >> text: Elisabet Rothenberg, biträdande professor, Högskolan i Kristianstad   Äldre idag är … Fortsätt läsa Att åldras – igår, idag och i morgon – förändrade förutsättningar →

Er BMI er et godt mål for ernæringstilstanden hos gamle mennesker?

Mödrars intag av fet fisk under graviditet och amning – minskad risk att barnen utvecklar allergi vid tre års ålder

Sjukdomsrelaterad undernäring är vanligt förekommande, särskilt hos äldre med kronisk sjukdom. Problemet uppmärksammas ofta sent i förloppet och behandlas ibland inte på ett rationellt sätt. Förutom livskvalitetsförluster och lidande för den enskilde patienten förbrukas också stora resurser inom vård och omsorg.

Forskning kring hälsa under graviditet, trender kring barnfetma, nya data över skolmåltidernas betydelse.

Genetik och mängd gluten i kosten är starka riskfaktorer för utvecklingen av celiaki hos svenska barn.

I den svenska studien ”Food as a tool for learning in everyday activities at preschool – an exploratory study from Sweden” upplevde förskolepedagogerna att både de och barnen utvecklade ett sensoriskt språk tillsammans och att barnen blev mer positiva till att smaka på olika råvaror. Pedagogerna upptäckte också nya sätt att arbeta med läroplanens olika … Fortsätt läsa Måltidspedagogik – Mat som ett MATerial till lärande i förskolan →

Här sammanfattas några av de presentationer som framfördes vid Uppsala Health Summit 2016 som tar avstamp i rapporten Ending Childhood Obesity.

I Sverige och Norge är benskörhetsfrakturer vanligast i hela världen. Det är viktigt att vi försöker bygga upp så mycket ben som möjligt innan osteoporossjukdom debuterar. Det finns många faktorer som påverkar benets celler, i denna artikel diskuteras betydelsen av D-, A- och K-vitamin.

Vad påverkar skolmåltidens kvalitet och hur påverkas elevernas matvanor?

I en nyligen publicerad studie har svenska skolbarns energi- och näringsintag från skollunchen utvärderats.

Inom IDEFICS har kostvanor, sociala faktorer och livsstil hos barn studerats för att kunna utveckla nya förhållningssätt som främjar bättre kost- och motionsvanor bland unga.

I rapporten ”Bättre måltider i äldreomsorgen” finns förslag om hur måltider i äldreomsorgen kan tas till vara bättre.

Vid fetma krävs individuella strategier för behandling och förändrade miljöer för att minska förekomsten i samhället.

Hälsosam kost och livsstil kan motverka åldrandeprocesser i hjärnan.

Skolmaten har en viktig roll för inlärning och minne – och för folkhälsan.