Följsamhet till ordination av kosttillägg hos äldre

Mottagare av SNF Swedish Nutrition Foundations forskningsanslag 2016

>> text: Evelina Liljeberg, doktorand, Institutionen för kostvetenskap, Uppsala Universitet.

Inom hälso- och sjukvården används kosttillägg som en del av nutritionsbehandlingen vid sjukdomsrelaterad undernäring, när den vanliga maten inte räcker till. Exempel på kosttillägg är näringsdrycker, puddingar eller pulver som blandas med vätska. Kosttillägg tillhör gruppen ”Livsmedel för speciella medicinska ändamål” och har ett varierande innehåll av energi och näringsämnen. I Sverige ordineras och förskrivs kosttillägg i huvudsak av dietister och produkterna subventioneras av respektive landsting. Majoriteten av kosttilläggen på den svenska marknaden används i ordinärt boende, följt av särskilda boenden och därefter sjukhus (1).

Effekten av användning av kosttillägg har undersökts i en mängd kliniska försök med olika studiedesign och studiepopulationer. Resultaten är inte entydiga, men användning av kosttillägg rekommenderas i såväl nationella som internationella behandlingsriktlinjer vid sjukdomsrelaterad undernäring (2-4). I rapporten ”Kosttillägg för undernärda äldre” som publicerades av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) år 2014 var en av slutsatserna att det generellt saknas tillförlitliga resultat gällande kosttilläggens nytta för äldre personer (1). I en bilaga till rapporten lyfts följsamhet till behandling med kosttillägg som ett angeläget forskningsområde.

Skillnader i antropometriska utfallsmått och livskvalitet har tidigare konstaterats vid jämförelse av studiedeltagare med hög respektive låg följsamhet till ordination av kosttillägg (5, 6). I vissa studier beskrivs ordinationsföljsamheten som bristfällig (7). Den enda systematiska litteraturöversikt som finns på området rapporterar dock en hög genomsnittlig följsamhet (8). En anledning till detta föreslås vara att följsamheten är bättre i kliniska försök än hos patienter som erhåller hälso- och sjukvård enligt sedvanlig rutin, till följd av en ”trial effect” som uppkommer av exempelvis fler besök och mer uppmuntran (8). De tvärsnittsstudier som är utförda inom sedvanlig hälso- och sjukvård är i huvudsak genomförda på sjukhus och vård- och omsorgsboenden. Däremot saknas det tvärsnittsstudier gällande patienter i ordinärt boende som fått kosttillägg förskrivet och brukar produkterna i hemmet.

Med det här projektet vill vi fylla denna kunskapslucka genom att undersöka hur följsamheten till kosttilläggsordinationer ser ut bland patienter i ordinärt boende (eget boende utanför institution) som fått kosttillägg förskrivet inom hälso- och sjukvården. Därutöver vill vi undersöka om personer som intar 75 procent eller mer av rekommenderad mängd skiljer sig från de som intar mindre än 75 procent av rekommenderad mängd, avseende de för studien utvalda parametrarna. Cirka 400 personer som fått kosttillägg förskrivet från ett akutsjukhus kommer under hösten 2016 att tillfrågas om deltagande i studien.

Projektet förväntas ge kunskap om hur stor andel av de kosttillägg som förskrivs inom hälso- och sjukvården som verkligen konsumeras. Detta är av betydelse då följsamheten påverkar huruvida målet med nutritionsbehandlingen uppnås eller ej. Då landstingen subventionerar kosttilläggen finns även en tydlig samhällsekonomisk aspekt i att undersöka användningen av produkterna. Den nya kunskapen avses bidra till den evidensbaserade sjukvård som eftersträvas när det gäller nutritionsbehandling vid sjukdomsrelaterad undernäring, genom att ge indikationer på vilka framgångsfaktorer som finns för god följsamhet. Dessa indikationer kan ligga till underlag för framtida interventionsstudier när det gäller följsamhet till ordination av kosttillägg. Interventionsstudier där följsamheten till ordination av kosttillägg är den primära utfallsvariabeln saknas idag då fokus i huvudsak är inriktat på att undersöka kosttilläggens effekt. Förhoppningsvis kommer således denna tvärsnittsstudie att bidra med ny och betydelsefull kunskap om följsamhet till kosttilläggsordinationer.

Referenser

8. Hubbard GP, et al.. A systematic review of compliance to oral nutritional supplements. Clin Nutr 2012; 31: 293-312.