Samma vetenskap, olika råd? Amerikanska och svenska näringsrekommendationer och kostråd under luppen

De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) bildar den vetenskapliga basen för näringsrekommendationerna och kostråden för hälsosamma matvanor till den generella befolkningen. År 2025 publicerades de svenska kostråden (1) baserade på NNR 2023 (2).

I kostråden ingår en stor andel grönsaker, frukt, fullkornsprodukter, baljväxter, nötter och frön samt vegetabiliska oljor och matfetter, på bekostnad av smör och andra matfetter med stor andel mättat fett. Vidare rekommenderas intag av magra mejeriprodukter, fisk och skaldjur och ett begränsat intag av rött kött, varav charkuterier bör utgöra en minimal del av det totala intaget av kött. Socker och salt bör begränsas och likaså alkohol. Justeringarna jämfört med tidigare kostråd är mindre och följer det uppdaterade vetenskapliga underlaget för hälsosamma matvanor med fokus på hjärt-kärlhälsa.

I början av 2026 publicerades Dietary Guidelines for Americans (DGA), med till viss del ett annat innehåll än de tidigare amerikanska riktlinjerna (3). Denna artikel presenterar skillnaderna mellan DGA 2025-2030 (3) och NNR 2023 (2). 

>> text: Ingrid Larsson, universitetssjukhusdietist och docent, Enheten för Klinisk nutrition och Regionalt obesitascentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Institutionen för medicin och klinisk nutrition, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Eva Warensjö Lemming, universitetslektor och docent, Institutionen för kostvetenskap och Medicinsk epidemiologi, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet

Syftet med nationella näringsrekommendationer och livsmedelsbaserade kostråd

I de flesta länder eller delar av världen finns evidensbaserade rekommendationer och råd om hälsosam kost för den generella befolkningen. Rekommendationerna beskriver hur kosten kan se ut och vad man rekommenderas att äta utifrån landets matkultur. Syftet med näringsrekommendationerna är att ge råd om hur den största delen av den generella befolkningen kan äta för att förebygga de vanligaste folksjukdomarna, exempelvis hjärt- och kärlsjukdom.

Näringsrekommendationerna och kostråden kan användas för att planera måltider och dagsintag av mat inom olika institutioner, såsom förskolor/skolor, äldreboenden och inom försvaret. Planering av maten på sjukhus har sin utgångspunkt i de generella näringsrekommendationerna och justeras med hänsyn till olika sjukdomsdiagnoser. När man planerar mat för stora grupper är det viktigt att maten innehåller tillräckligt med energi och näringsämnen för aktuella köns- och åldersgrupper, inte minst gäller det för grupper som får hela dagsintaget på en institution. 

Nordiska näringsrekommendationer 2023

De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är den gemensamma vetenskapliga grunden för nutritionsarbete i Norden och ligger till grund för kostråden i Sverige och övriga länder i Norden och Baltikum. Den senaste upplagan av NNR är från 2023 (2), innehåller referensvärden för energi och 36 näringsämnen, men även kvantitativa råd för hur mycket av olika livsmedelsgrupper (tabell 1) som ingår i en hållbar kost för att upprätthålla en god hälsa. NNR 2023 togs fram enligt en transparent process, bestämd i förväg, och tog flera år att genomföra. Flera hundra forskare var involverade i framtagandet av de vetenskapliga underlagen som har publicerats i Food & Nutrition Research (4).

Alla underlag bygger på systematisk genomgång av den vetenskapliga litteraturen och säkerställer evidensen bakom rekommendationerna. NNR 2023 är, i jämförelse med tidigare upplagor, mer harmoniserad med andra internationella organisationers rekommendationer (2). NNR 2023 fick också ett uppdrag från Nordiska ministerrådet att ta fram ett ramverk för integrering av miljömässig hållbarhet.

Kostråden från 2025 tar förutom NNR 2023 också hänsyn till effekter och konsekvenser för folkhälsa, livsmedelsproduktion, miljö, klimat och beredskap (1).

Tabell 1. Kvantitativa rekommendationer och råd om konsumtion av följande livsmedelsgrupper i NNR 2023.

Dietary Guidelines for Americans 2025-2030

Dietary Guidelines for Americans (DGA) utkommer vart femte år och är aktuella i fem år. Den senaste versionen är DGA 2020-2025 (5). Den nya versionen, som publicerades i början av 2026, kommer att vara aktuell under tidsperioden 2025-2030 (3).

DGA 2025-2030 skiljer sig på flera sätt från de tidigare utgåvorna (3). Även om livsmedelsgrupper som grönsaker och frukt framhävs och för vilka intaget rekommenderas att öka, är det andra livsmedelsgrupper som i tidigare utgåvor av DGA rekommenderas att minska konsumtionen av, men som i DGA 2025-2030 istället framhävs. Det gäller bland annat kött och andra animaliska proteinkällor, feta mejeriprodukter och smör (tabell 2). Samtidigt rekommenderas andelen mättat fett att begränsas till 10 energiprocent (E%), såsom i den tidigare DGA 2020-2025 (5).

När DGA 2025-2030 (3) lanserades illustrerades den med en upp och nervänd matpyramid. I basen, överst i den upp och nervända pyramiden, finns kött, mejeriprodukter, smör och oljor tillsammans med grönsaker, baljväxter och frukt och bär, medan fullkornsprodukter återfinns i pyramidens spets längst ned. Man understryker vikten av ett minskat intag av tillsatt socker, fiberfattiga spannmålsprodukter och energirika, näringsfattiga livsmedel såsom sötsaker, snabbmat och sockersötade drycker.

DGA 2025-2030 går under parollen “Eat real food” (realfood.gov). Man menar att tidigare DGA har rekommenderat intag av högprocessad mat som har bidragit till hög förekomst av prediabetes eller diabetes och andra kroniska sjukdomar, och att den aktuella DGA, med fokus på riktig mat, ska lösa denna hälsokris (3).

Den amerikanska hälsoministern önskade korrigera vissa “misstag” som han ansåg att den ursprungliga vetenskapliga kommittén för DGA 2025-2030 gjort. Han satte samman en ny och mindre kommitté (9 personer), som justerade det vetenskapliga underlaget så att de slutsatser som presenteras i DGA 2025-2030 kunde dras (6). Medlemmar i den nya kommittén har bindningar till bland annat mejeri- och köttindustrin (6).

Likheter och skillnader mellan de svenska kostråden och DGA 2025-2030 och 2020-2025

Likheter och skillnader mellan de svenska kostråden och de två utgåvorna av DGA presenteras i tabell 2.

Tabell 2. Jämförelse mellan de svenska kostråden, kostråden i USA enligt Dietary Guidelines for Americans och kostråden från American Heart Association. Rekommenderade mängder per dag eller vecka, angivna i gram eller milliliter.

*Omräknat från ounces och cups till gram. 1 ounce=28,3 g, 1 standard cup grönsaker eller frukt är satt till 150 gram. **Varav mer än hälften ska vara fullkornsprodukter, ***Vegetabiliska fetter, smör, talg. DGA: Dietary Guidelines for Americans, AHA: American Heart Association.

Ökat intag av grönsaker och frukt

DGA 2020-2025 (5) och 2025-2030 (3) framhäver vikten av ett dagligt intag av grönsaker och frukt, exempelvis tre portioner grönsaker och två frukter vid ett energibehov på 2 000 kcal per dag. Man skriver att grönsaker kan kryddas med salt och örtkryddor om man så önskar, vilket kan uppfattas som motsägelsefullt eftersom intaget av salt generellt bör begränsas (maximalt 2,3 g natrium (motsvarar 6 g salt, NaCl), i åldrarna 14 år och äldre). I DGA 2025-2030 (3) betonas inte vikten av växtbaserade kostmönster på samma sätt som i DGA 2020-2025 (5). I de svenska kostråden, som baseras på NNR 2023 (2), framhävs vikten av ett dagligt intag av grönsaker, baljväxter, frukt och bär.

Fördubbling av proteinintaget och fokus på animaliskt protein

I den upp- och nervända matpyramiden som illustrerar DGA 2025-2030 (3) har animaliskt protein fått en framträdande plats. Jämfört med DGA 2020-2025 (5) är det en fördubbling av rekommenderat intag av kött per vecka. Man hänvisar till vetenskapliga underlag som visar att ett högre proteinintag än dagens, räknat per kg kroppsvikt, inte är associerat med en ökad risk för sjukdom och anger ett intervall på 1,2-1,6 gram protein per kg kroppsvikt, som justeras i relation till individuella behov. De animaliska proteinkällorna, inklusive fisk, ägg och fågel, framhävs, men även baljväxter, nötter, frön och soja förs fram som fullgoda proteinkällor.

I de svenska kostråden (1) har man från senaste NNR jämfört med NNR 2012 (7) minskat den rekommenderade mängden till 350 g tillagat kött per vecka, varav så lite som möjligt bör utgöras av charkuterier.

Fetter och oljor

I DGA 2020-2025 (5) fanns ett tydligt fokus på omättade fetter från hav och växtriket samt att begränsa intaget av mättade fetter till maximalt 10 E%. Det gäller även NNR 2023 (2) och de svenska kostråden (1). DGA 2020-2025 (5) rekommenderade ett minskat intag av mättade fetter, liksom de aktuella DGA 2025-2030 (3), men i de senare framhålls samtidigt att kött, feta mejeriprodukter samt smör och nöttalg till matlagning är riktig mat (real food).

Minskat intag av stärkelse och tillsatt socker

I DGA 2025-2030 (3) rekommenderas ett begränsat intag av stärkelse jämfört med DGA 2020-2025 (5), men hälften av det man äter ska vara i form av fullkornsprodukter.

Rekommendationen för tillsatt socker har halverats i DGA 2025-2030 jämfört med DGA 2020-2025, från maximalt 10 E% till maximalt 5 E%. Den föreslagna minskningen av tillsatt socker i DGA bör ske genom att undvika sockersötade drycker, fruktdrycker och energidrycker och genom att en måltid inte bör innehålla mer än 10 gram tillsatt socker. Sötningsmedel ingår inte som en del av en näringsriktig kost. Yngre barn (0 till 4 år) bör undvika tillsatt socker (3). I NNR 2023 är rekommendationen maximalt 10 E% tillsatt/fritt socker (2).

Salt

Rekommendationen för salt är densamma i DGA 2025-2030 (3) som i DGA 2020-2025 (5). Det framhålls att högprocessad mat innehåller mycket salt och bör undvikas. När det gäller charkuterier förs ett resonemang att de innehåller mycket salt, samtidigt som man uppger att det saknas vetenskapligt underlag (randomiserade kontrollerade studier) för att charkuterier är skadliga för hälsan, men eftersom charkuterier är processade livsmedel bör intaget begränsas.

Alkohol

Rekommendationen i DGA 2025-2030 (3) är att minska intaget av alkohol för bättre hälsa. Det anges dock inte från vilka nivåer intaget bör minskas. I NNR 2023 (2) anges att det inte finns någon säker lägsta nivå av alkoholintag.

Högprocessad mat

I DGA 2025-2030 (3) rekommenderas att undvika högprocessade förpackade, ätfärdiga livsmedel såsom chips, kakor, godis och snabbmat, då de innehåller mycket salt och socker. Man bör i så stor utsträckning som möjligt äta hemlagad mat. I det vetenskapliga underlaget får ultraprocessad mat det största utrymmet räknat till antalet sidor. Det konstateras att det inte finns någon enhetlig definition för vad högprocessade och ultraprocessade livsmedel är, men att en definition håller på att tas fram inom U.S. Food and Drug Administration (FDA).

Det konstateras att intaget av högprocessad mat är högt bland amerikaner. Det vetenskapliga underlaget baseras framför allt på observationsstudier och några korta randomiserade kontrollerade studier. Samtliga studier påvisar samband mellan högprocessade livsmedel och risk för olika sjukdomar, och ingen av studierna i det vetenskapliga underlaget visar på skyddande egenskaper. Detta samtidigt som evidens från observationsstudier för andra livsmedelsgrupper har förkastats i det vetenskapliga underlaget för DGA 2025-2030. I NNR 2023 rekommenderas att begränsa konsumtionen av processade livsmedel såsom sötsaker, chips och snabbmat.

Kostråd från American Heart Association

Under våren 2026 publicerade American Heart Association (AHA) ”2026 Dietary Guidance to Improve Cardiovascular Health: A Scientific Statement From the American Heart Association” (8). I vägledningen konstaterar AHA att låg kostkvalitet är associerad med en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom och förtida död (8). AHA presenterar nio evidensbaserade kostråd för att förbättra hjärt-kärlhälsan (tabell 3).

Tabell 3. Evidensbaserade kostråd från American Heart Association (8).

Nio-punktslistan från AHA (8) har vissa likheter med DGA 2025-2030 (5), exempelvis när det gäller grönsaker, frukt, fullkorn och socker, men skiljer sig i fråga om andra kostråd, bland annat proteinkällor, fett och alkohol. AHA-vägledningen har fler likheter med DGA 2020-2025 (5) och NNR 2023 (2) än med de aktuella DGA 2025-2030 (3).

Sammanfattning

Hur kommer det sig att det vetenskapliga underlaget har tolkats olika, dels mellan de två utgåvorna av DGA, dels i jämförelse med NNR 2023, och vilka möjliga syften kan ligga bakom detta? Både DGA och NNR har alltid ansetts som mycket trovärdiga i de systematiska och transparenta processerna för att ta fram respektive rekommendationer. Stora organisationer, såsom AHA och ADA (American Diabetes Association), har tidigare baserat sina respektive kostråd på DGA.

När DGA 2025-2030 presenterades gjordes det av den amerikanska hälsoministern i Vita huset. Det kan tolkas som att DGA har genomgått en tydlig politisering. Hälsoministern tillsatte en egen vetenskaplig kommitté när han inte var nöjd med delar av de slutsatser som den ursprungliga kommittén hade kommit fram till. Majoriteten av medlemmarna i den nya kommittén har tydligt angivna jäv, bland annat genom samarbeten med kött- och mejeriindustrin.

I inledningen av den tio sidor långa DGA 2025-2030 skriver hälsoministern RF Kennedy Jr. bland annat: “Under President Trump’s leadership, we are restoring common sense, scientific integrity, and accountability to federal food and health policy—and we are reclaiming the food pyramid and returning it to its true purpose of educating and nourishing all Americans.” (3). En sådan politisk styrning har inte tidigare förekommit i amerikanska riktlinjer för matvanor.

Vilka potentiella hälsokonsekvenser kan DGA få för amerikaner om riktlinjerna följs? DGA 2025-2030 (3) ger ett tydligt budskap om ökat intag av grönsaker, frukt och baljväxter och att undvika sötsaker, chips, sockersötad läsk och snabbmat och istället äta hemlagad mat. Trots detta framhävs intag av kött, smör och feta mejeriprodukter som riktig mat (real food) (3). Ur ett evidensbaserat perspektiv bidrar DGA 2025-2030 inte till minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och relaterad förtida död. Det vi kan hoppas på är att AHA:s 9-punktslista förs fram som de evidensbaserade kostråden som de är.

Författarna uppger inga jävsförhållanden.

Referenser

1. Livsmedelsverket. 2025. L 2025 nr 04: Livsmedelsverkets generella kostråd för den vuxna befolkningen. Livsmedelsverkets rapportserie. Uppsala. https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/publikationer/artiklar/2025/l-2025-nr-04-livsmedelsverkets-generella-kostrad-for-den-vuxna-befolkningen

2. Blomhoff R., Andersen R., Arnesen, E.K., Christensen, J.J., Eneroth, H., Erkkola, M., Gudanaviciene, I., Haldorsson, T.I., Høyer-Lund, A., Lemming, E.W., Meltzer, H.M., Pitsi, T., Schwab, U., Siksna, I., Thorsdottir, I., Trolle, E. Nordic Nutrition Recommendations 2023. Copenhagen: Nordic Council of Ministers, 2023. Nordic Nutrition Recommendations 2023

3. U.S. Department of Agriculture and U.S. Department of Health and Human Services. Dietary Guidelines for Americans, 2025-2030. 10th Edition. January 2026. Available at  Dietary Guidelines for Americans

4. Food & Nutrition Research. Catalogue of publications in Nordic Nutrition Recommendations 2023. Nordic Nutrition Recommendations

5. U.S. Department of Agriculture and U.S. Department of Health and Human Services. Dietary Guidelines for Americans, 2020-2025. 9th Edition. December 2020. Available at Dietary Guidelines for Americans

6. U.S. Department of Agriculture and U.S. Department of Health and Human Services. The scientific foundation for the dietary guidelines for Americans. January 2026. The Scientific Foundation for the Dietary Guidelines for Americans, 2025–2030

7. Nordic Nutrition Recommendations 2012. Integrating nutrition and physical activity. 5th edition. Nord 2014:002. Nordic council of ministers 2014. Nordic Nutrition Recommendations 2012

8. Lichtenstein A.H., Khera, A., Anderson, C.A.M., Appel L.J., DeSilva D.M., Gardner C., Hu, F.B., Jones D.W., Petersen K.S. on behalf of the American Heart Association. 2026 Dietary guidance to improve cardiovascular health: A scientific statement from the American Heart Association. Circulation 2026;153:e 1285-e1295. https://www.ovid.com/journals/circ/fulltext/10.1161/cir.0000000000001435~2026-dietary-guidance-to-improve-cardiovascular-health-a