Elever om skolmåltiden: Kompisarna är viktigare än maten

Sociala och fysiska aspekter av skolmåltiden har stor betydelse för elevers upplevelse av skolmåltiden. Det visar en vetenskaplig kunskapsöversikt om vad som gör en skolmåltid trivsam ur elevers perspektiv. Skolmåltiden beskrivs som ett viktigt tillfälle att umgås med sina kompisar, och måltidens sociala betydelse beskrivs av eleverna ofta som överordnad maten.

Elever beskriver också skolrestaurangen som en otrygg och utsatt plats där man kan bli exkluderad eller utsättas för mobbning. Den fysiska miljön i skolrestaurangen beskrivs av elever som högljudd, stressig och att det kan vara svårt att hitta en plats att sitta på.

Att skapa en trygg och socialt meningsfull skolrestaurang är en rimlig förutsättning för att fler elever ska få en positiv upplevelse av skolmåltiden och vilja äta den. Samma gäller om skolmåltiden ska vara ett verktyg för lärande. Slutsatsen i kunskapsunderlaget är att detta förutsätter en tydligare målsättning med skolmåltiden i styrdokument.

>> text: Cecilia Olsson, docent och Maria Waling, docent, båda från Institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet, Umeå

Dagens samhällsutmaningar inom mat- och nutritionsområdet är komplexa vilket gör det viktigt att elever i grundskolan, som i framtiden kommer att utgöra samhällets konsumenter och beslutsfattare, ges möjlighet till lärande om till exempel hälsosamma och hållbara matval. Skolmåltiden har här potential att användas som verktyg. En avgörande förutsättning är att skapa en gynnsam fysisk, social och pedagogisk lärmiljö. Det är dock först under det senaste decenniet som forskning i större utsträckning inkluderat dessa aspekter kopplade till skolmåltiden.

I kunskapsunderlaget ”Sociala, fysiska och pedagogiska aspekter av skolmåltiden” (Livsmedelsverket, 2024) (1) är pusselbiten trivsam i Livsmedelsverkets måltidsmodell definierad. Den är avgränsad till de sociala och fysiska aspekter som har betydelse för elevers upplevelse av skolmåltiden. Dessa aspekter är mångdimensionella och subjektiva. Hur elever i grundskolan upplever en måltid är således komplext och påverkas av en mängd faktorer.

I sin helhet berörde kunskapsunderlaget både pusselbitarna ”trivsam” och ”integrerad”, men vi tar här endast upp ”trivsam”. Syftet var att sammanställa ett vetenskapligt underbyggt kunskapsunderlag som besvarar frågan om vilka sociala och fysiska aspekter som har betydelse för hur elever upplever skolmåltiden. En avgränsning som gjordes var att de inkluderade studierna skulle utgå från elevers upplevelse av den sociala och fysiska miljön i skolrestaurangen. Litteratur söktes i databaserna Web of Science, Scopus och SocINDEX och endast vetenskapliga originalartiklar och litteraturöversikter som var kollegialt granskade och publicerade mellan åren 2004 och 2024 inkluderades. Totalt ingick 19 forskningsstudier varav de flesta från Sverige. Övriga studier kom framför allt från de andra skandinaviska länderna men även från England, USA och Australien.

Ett eget utrymme för social samvaro under skolmåltiden

Studier från flera länder har visat att skolmåltiden har en viktig social funktion för elever (2-11). I flera av studierna beskrevs måltidens sociala funktioner ofta som viktigare än hur maten smakar (2, 5, 6). Eleverna lyfte framför allt fram umgänget med kompisar som betydelsefullt (2-4, 6, 8, 12-14). Kontakten med vuxna kunde däremot upplevas som störande (2, 4, 6) och något som eleverna ville distansera sig från (7, 12).

Vem man stod med i matkön eller satt med vid bordet framkom som centralt och elever lyfte fram att det var viktigt att sitta med någon man kände sig trygg och glad med (2). Strategier hos elever kunde därför vara att göra upp planer i förväg för att sitta med utvalda kompisar (2) eller att  anpassa sin äthastighet för att bli klar samtidigt som kompisarna (10). Ett skäl till elevernas behov att sitta tillsammans med kompisar kunde handla om betydelsen av att identifiera sig med en grupp man vill tillhöra (6, 11, 12).

I studierna framkom att elever föredrog att prata om icke-skolrelaterade ämnen under skolmåltiden. Det kunde handla om att berätta skämt, gåtor eller att hitta på lekar (2, 7, 11). Samtalen kunde också handla om att påminna varandra om saker, planera aktiviteter, dela erfarenheter eller prata om personliga saker (9).

Elever lyfte också fram önskemål om att få bestämma mer själv samt att ha mer inflytande över skolmåltiden (6-8, 10, 13). Det kunde vara önskemål om att skolmåltiden skulle vara en ”skolfri zon” (6-8, 10, 13) eller att själv få avgöra när måltiden var klar (8). I en studie framkom att elever ibland valde att lämna skolan och äta på ett matställe i närheten –  som ett sätt att kunna välja både sällskap, miljö och mat (14).

En otrygg plats i skolrestaurangen

I två svenska studier beskrev elever den sociala och fysiska miljön i skolrestaurangen som otrygg och utsatt (2, 15). I elevernas berättelser framkom att det inte bara är själva skolrestaurangen som kan upplevas otrygg och utsatt, utan även kön till skolrestaurangen – och ibland även toaletter i nära anslutning till skolrestaurangen (2).

I studierna framkom olika aspekter som bidrog till upplevelsen av skolrestaurangen som otrygg och utsatt. En aspekt var osäkerhet kring vem man skulle sitta med i skolrestaurangen (2, 15). Detta kunde göra att elever sprang och knuffades för att få en plats bredvid en kompis. Det fanns även elever som beskrev att de lämnade skolrestaurangen i förtid för att slippa risken att behöva sitta bredvid elever i andra klasser – framför allt elever i äldre årskurser (15). Vissa elever valde att inte alls äta på grund av rädsla att träffa på äldre elever.

Elever beskrev även skolrestaurangen som en plats där det fanns risk att bli exkluderad eller lämnad ensam, något som bidrog till en känsla av otrygghet (2, 15). Det kunde exempelvis handla om att inte ha någon att sitta tillsammans med eller att de man sitter med inte pratar med en. Även detta kunde göra att elever väljer att lämna skolrestaurangen i förtid.

I flera studier beskrev elever en oro för att göra bort sig i skolrestaurangen, ofta kopplat till en rädsla för oönskad uppmärksamhet (2, 5, 15). De kunde vara oroliga för att tappa sin tallrik, snubbla på väg till bordet eller spilla dryck på sig själva. Det kunde även handla om att få kommentarer för att man åt på ”fel sätt” eller ”för mycket”.

I tre av studierna beskrev eleverna skolrestaurangen som en plats där man kunde bli retad, mobbad eller utsatt för fysiska övergrepp (2, 15, 16). Det kunde handla om att andra elever viskade om en, pratade illa om en, kommenterade vad och hur mycket mat man tog, men även hur man såg ut kopplat till vikt. Eleverna beskrev även fysiska övergrepp – att någon annan elev tog ens keps, att man fick mat och dryck kastad på sig, att någon spottade i maten eller att man blev utsatt för sexuella trakasserier (15).

Den fysiska miljön i skolrestaurangen beskrev eleverna som otrygg, som instängd och ibland även klaustrofobisk när många elever skulle äta samtidigt (15). För många elever påverkade den sociala och fysiska miljön varandra.

En plats som inte gynnar en positiv måltidsupplevelse

I flera av de inkluderade studierna framkom att elever upplevde ljudnivån i skolrestaurangen som hög (2, 4-6, 10, 13-15, 17-19). Den höga ljudnivån bidrog till att det var svårt att koncentrera sig och umgås med vänner enligt eleverna. Eleverna beskrev också att den höga ljudnivån kunde göra att de fick ont i huvudet och att det var svårt att höra (2).

En annan aspekt som eleverna tog upp i flera studier var att de upplevde att de hade för kort tid på sig att äta (2, 4, 5, 13, 15, 20). Det gjorde att de inte hann med att umgås med sina kompisar och att det var svårt att hinna äta upp maten.

I tre av studierna framkom att eleverna tyckte att det var viktigt att det var rent i skolrestaurangen (2, 6, 18). I en av studierna från Sverige beskrev eleverna att en måltid kunde förstöras av att det låg mat på borden, golvet eller runt salladsbuffén (2), medan eleverna i en studie från Danmark beskrev att det var viktigt att det luktade gott i skolrestaurangen (6).

En annan viktig aspekt för eleverna som framkom i flera studier var  brist på platser (5, 14, 15, 18), något som kunde påverka upplevelsen av lunchen negativt (18). För få platser kunde även göra  att elever i äldre årskurser sökte sig till ställen utanför skolan för att äta (14).

Balansgång att hantera elevers rätt till både inflytande och trygghet

Resultaten i kunskapsunderlaget visar att både sociala och fysiska aspekter spelar en avgörande roll för hur elever upplever skolmåltiden. En central insikt är att elevernas upplevelse av en bra skolmåltid innefattade möjligheten till social samvaro med ett stort inflytande över valet av sällskap och samtalsämnen under måltiden. Eleverna uttryckte en stark önskan att umgås med sina vänner, medan de förhöll sig mer reserverade gentemot vuxna i skolrestaurangen.

Studierna visade också att skolrestaurangen ibland kan upplevas som en otrygg miljö, där elever är rädda för att bli exkluderade, göra bort sig inför andra eller utsättas för oönskade beteenden från andra elever. Den fysiska miljön i skolrestaurangen beskrevs ofta som högljudd och stökig med brist på sittplatser.

Trots att studierna representerade olika länders skolmåltidssystem, fanns en överensstämmelse i resultaten gällande vilka sociala och fysiska aspekter som eleverna ansåg vara betydelsefulla för deras upplevelse av skolmåltiden. Idag finns ett begränsat antal vetenskapliga studier om sociala och fysiska aspekter av skolmåltiden, något som behöver beaktas när resultaten tolkas. Vissa resultat styrks endast av enstaka studier. I dessa  fall har studierna kvalitetsgranskats utifrån Statens beredning för medicinsk och social utvärderings, SBU:s, bedömningsmallar (21). Samtliga av dessa studier har bedömts ha obetydliga eller mindre metodologiska brister.

Enligt skollagen (22) har elever rätt till inflytande över sin utbildning och den miljö de vistas i, inklusive skolrestaurangen. Skolhuvudmannen har också en skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling, och måste säkerställa att alla elever som besöker skolrestaurangen känner sig trygga. Elevernas önskan om stort inflytande över den sociala miljön i skolrestaurangen och den sociala utsatthet och risk som de beskriver kan alltså kopplas till skollagen.

Författarna uppger inga jävsförhållanden.

Referenser

1. Frödén S, Olsson C, Waling M. Sociala, fysiska och pedagogiska aspekter av skolmåltiden. Genomgång av det vetenskapliga kunskapsläget. Uppsala: Livsmedelsverket; 2024. E 2024 03.

2. Berggren L, Olsson C, Talvia S, Hörnell A, Rönnlund M, Waling M. The lived experiences of school lunch: an empathy-based study with children in Sweden. Child Geogr. 2020;18(3):339-50.

3. Mauer S, Torheim LE, Terragni L. Children’s Participation in Free School Meals: A Qualitative Study among Pupils, Parents, and Teachers. Nutrients. 2022;14(6).

4. Fossgard E, Wergedahl H, Holthe A. Children’s experienced and imaginary stories about lunch packs and lunch breaks: Associations and perceptions of school lunch among primary school students in Norway. Appetite. 2021;164.

5. Torslev MK, Norredam M, Vitus K. Exploring Foodscapes at a Danish Public School: How Emotional Spaces Influence Students’ Eating Practices. Food Cult Soc. 2017;20(4):587-607.

6. Bruselius-Jensen M. What Would Be the Best School Meal If You Were to Decide? Pupils’ Perceptions on What Constitutes a Good School Meal. International Journal of Sociology of Agriculture & Food. 2014;21:293-307.

7. Janhonen KH, Mäkelä J, Palojoki P. Adolescents’ school lunch practices as an educational resource. Health Educ. 2016;116(3):292-309.

8. Coulls E, Middleton G, Velardo S, Johnson BJ. Exploring Australian children’s perceptions of a school-provided lunch model using a story completion method. Health Promot Int. 2023;38(5).

9. Baines E, Maclntyre H. Children’s social experiences with peers and friends during primary school mealtimes. Educ Rev. 2022;74(2):165-87.

10. Daniel P, Gustafsson U. School lunches: children’s services or children’s spaces? Child Geogr. 2010;8(3):265-74.

11. Mason AE. Children’s perspectives on lunchtime practices: Connecting with others. Journal of Occupational Science. 2020;28(3):319-31.

12. Osowski CP, Göranzon H, Fjellström C. Children’s understanding of food and meals in the foodscape at school. Int J Consum Stud. 2012;36(1):54-60.

13. Fossgard E, Wergedahl H, Bjorkkjær T, Holthe A. School lunch-Children’s space or teachers’ governmentality? A study of 11-year olds’ experiences with and perceptions of packed lunches and lunch breaks in Norwegian primary schools. Int J Consum Stud. 2019;43(2):218-26.

14. Murray S, Wills W. Institutional spaces and sociable eating: young people, food and expressions of care. J Youth Stud. 2021;24(5):580-97.

15. Horton P, Forsberg C. Safe spaces? A social-ecological perspective on student perceptions of safety in the environment of the school canteen. Educ Res-Uk. 2020;62(1):95-110.

16. Zumbrunn S, Doll B, Dooley K, LeClair C, Wimmer C. Assessing Student Perceptions of Positive and Negative Social Interactions in Specific School Settings. International Journal of School & Educational Psychology. 2013;1(2):82-93.

17. Brännström KJ, Johansson E, Vigertsson D, Morris DJ, Sahlén B, Lyberg-Åhlander V. How Children Perceive the Acoustic Environment of Their School. Noise Health. 2017;19(87):84-94.

18. Tikkanen I. Maslow’s hierarchy and pupils’ suggestions for developing school meals. Nutr Food Sci. 2009;39(5):534-43.

19. Hansen MW, Hansen SR, Dal JK, Kristensen NH. Taste, education, and commensality in Copenhagen food schools. Food Foodways. 2020;28(3):174-94.

20. Sahota P, Woodward J, Molinari R, Pike J. Factors influencing take-up of free school meals in primary- and secondary-school children in England. Public Health Nutr. 2014;17(6):1271-9.

21. SBU. 2024. Granskningsmallar [Online]. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Available: https://www.sbu.se/sv/granskningsmallar/#granskningsmall [Accessed 2024-10-30 2024].

22. SFS2010:800 Skollagen. Stockholm:Utbildningsdepartementet.