Vart femte år uppdateras de amerikanska kostråden och nyligen publicerades ”Dietary Guidelines for Americans, 2020-2025”.

Referat EAT-Lancet-rapporten är ett unikt bidrag till utvecklingen inom mat- hälsa- och hållbarhetsområdet, men hur bokstavligt bör den tolkas? Definitionen av en hälsosam kost inom ett hållbart livsmedelssystem på nordisk nivå måste utgå från våra nordiska förhållanden, där de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) som är baserade på den samlade vetenskapen kring kost och hälsa utgör utgångspunkten. … Fortsätt läsa Mat, hälsa och hållbarhet – EAT-Lancet i nordiskt perspektiv →

Konferensrapport: Livsmedelsforum i Örebro, oktober 2019 Hälsa, miljö och klimat är ett brett kunskapsområde med många dimensioner. För att nå målen och skapa ett matsystem som bidrar till hälsa och hållbarhet behövs mer kunskap, bättre kommunikation och en ökad samverkan mellan akademi och industri, producent och konsument. Vid Livsmedelsforum som arrangerades i oktober 2019 konstaterades … Fortsätt läsa Kunskap och tillgänglighet – grund för mer hållbara matvanor →

Omfattande forskning visar att fullkorn är en av de viktigaste kostfaktorerna för prevention av vällevnadssjukdomar. En ökad fullkornskonsumtion bör kunna förbättra folkhälsa och för att öka intaget krävs nytänkande och genomgripande åtgärder där olika samhällsaktörer bidrar.

Att utnyttja tarmflorans stora modifierbarhet i hälsofrämjande syfte är en stor utmaning och möjlighet i utveckling av individanpassade kostråd.

Tack vare ny teknik har många kandidater till biomarkörer identifierats, som kan bli användbara inom snar framtid efter validering.

Nordisk mat för hälsan ger motsvarande hälsoeffekter som Medelhavskosten.

Fibrer är bra för hälsan – men det krävs mer specifik forskning för att kartlägga de olika fibertypernas funktioner och hälsoeffekt.

Växtsteroler är kolesterolliknande fettlösliga ämnen som finns naturligt främst i vegetabiliska oljor, cerealier, nötter. Växtsteroler och snarlika växtstanoler förekommer också som tillsatser i till exempel margarin. Växtsteroler och växtstanoler kan påverka kolesterolomsättningen positivt och minska LDL-halten i serum

En nyligen avlagd avhandling från Lunds Universitet visar att vissa fiberrika livsmedel, till exempel kokta kornkärnor och bruna bönor, kan underlätta blodsockerreglering, förbättra insulinkänslighet, dämpa inflammation samt underlätta aptitreglering i en tidsperiod på upp till 16 timmar. Effekten är kopplad till kostfibrerna och avgörande för effekten är intakt struktur, typ- och mängd kostfibrer. Resultaten visar på en potential för kostfibrer med specifika hälsomervärden vid utveckling av livsmedel med antidiabetiska och viktreglerande egenskaper.

Begreppet glykemiskt index (GI) rangordnar kolhydratrika livsmedels effekter på blodsockerhöjning efter måltid. Konceptet introducerades i början av 80-talet, ursprungligen som ett förslag till förbättring av de då förekommande ”utbyteslistorna” för kolhydrater som tillämpades vid behandling av diabetiker. Värdet av konceptet har ifrågasatts över tid, bland annat på grund av otillräcklig dokumentation från interventionsstudier.

En fiberrik kost är associerad med minskad risk för övervikt, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och vissa cancersjukdomar, speciellt tjocktarmscancer. Även för Alzheimers sjukdom finns preliminära data som tyder på att olika kostmönster, där ett högt kostfiberintag är en viktig del, är associerad med en långsiktig minskad sjukdomsrisk. Däremot är bilden inte alls lika entydig i olika former av interventionsstudier för någon av dessa sjukdomstillstånd, vilket är föga förvånande med tanke på den långa tid som krävs för utvecklingen till en klinisk observerbar sjukdom.

Nils-Georg Asp var en av författarna till den första artikeln om kostfiber i tidskriften Näringsforskning, numera ”Food and Nutrition Research”.. Artikeln med titeln ”Dietary fiber in Swedish food” presenterades på den första nordiska kongressen i näringslära i Uppsala 1976. Den första artikeln om kostfiber i Vår Föda är en sammanfattning från symposiet ”Kostfiber och dess kliniska betydelse”, skriven av Nils-Georg Asp.

Det finns stöd för att råd om koster som exempelvis medelhavskosten har effekt på vikt, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och dödlighet. Däremot är stödet för att enskilda livsmedel eller livsmedelsgrupper skulle ha samma effekt otillräckligt eller obefintligt. Två interventionsstudier och en observationsstudie av medelhavskost ingår i SBU:s rapport ”Mat vid Fetma”.

Det finns stöd för att råd om koster som exempelvis medelhavskosten har effekt på vikt, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och dödlighet. Däremot är stödet för att enskilda livsmedel eller livsmedelsgrupper skulle ha samma effekt otillräckligt eller obefintligt. Två interventionsstudier och en observationsstudie av medelhavskost ingår i SBU:s rapport ”Mat vid Fetma”.

Det vetenskapliga underlaget för livsmedelsbaserade kostråd har utvärderats i en omfattande litteraturgenomgång i samband med framtagandet av den femte upplagan av de nordiska näringsrekommendationerna (NNR5). En systematisk genomgång av det vetenskapliga underlaget genomfördes för sambandet mellan fem livsmedelsgrupper med nordisk koppling och ett urval av sjukdomar som är vanligt förekommande i de nordiska länderna. Metoden för genomgången baserades på väl utarbetade regler för genomförande av systematiska litteraturöversikter och evidensgradering – allt på ett transparent sätt.

I forbindelse med revideringen av de nordiske næringsstoffanbefalingene har ekspertgruppen for karbohydrat skrevet to oppsummeringsartikler. En systematisk litteraturgjennomgang av sukkers effekt på helse og en bakgrunnsrapport om kostfiber og glykemisk indeks (GI). Nedenfor følger en oppsummering av artikkelen om kostfiber og GI.

De nya Nordiska näringsrekommendationerna använder ett antal systematiska litteraturöversikter som viktigt bakgrundsmaterial. Eftersom viktutvecklingen också i Norden har varit oroväckande, var det naturligt att en av de systematiska litteraturöversikterna granskade just sambandet mellan kost och viktförändring. Syftet med den systematiska litteraturöversikten om fetma var att ta reda på hur energigivande näringsämnen och livsmedel påverkar förändring av vikt, midjeomfång eller kroppsfett hos vuxna i studier med åtminstone ett års uppföljningstid, antingen utan föregående viktminskning eller efter minst fem procent medveten viktnedgång.

Nordisk kost är ett begrepp som på senare tid har uppstått som en motvikt till den mycket omskrivna medelhavskosten. Vid den 10:e nordiska nutritionskonferensen presenterade flera forskare resultat från studier med koppling till den nordiska kosten, bland annat under satellitsymposiet "The Nordic diet – tradition and health". Under symposiet diskuterades även det gemensamma nordiska projektet om nyckehålsmärkning.

Kan fullkorn och fisk bidra till viktminskning? Eller ett högt intag av fleromättat fett? Är det bättre med självreglering än lagstiftning? Detta är några av de frågor relaterade till fetma och övervikt som diskuterades i sessionen ”Obesity”. Fredrik Rosqvist, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet gav ett föredrag med titeln ”Effects of overfeeding with n-6 polyunsaturated fat on body accumulation: A randomised controlled study”. Frågeställningen var huruvida effekterna av viktuppgången på kroppssammansättningen kan påverkas av fettsammansättningen i kosten.