Den nordiska kosten – tradition och hälsa

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2012

Referat från Nordiska Nutritionskonferensen 2012

Nordisk kost är ett begrepp som på senare tid har uppstått som en motvikt till den mycket omskrivna medelhavskosten. Vid den 10:e nordiska nutritionskonferensen presenterade flera forskare resultat från studier med koppling till den nordiska kosten, bland annat under satellitsymposiet "The Nordic diet – tradition and health". Under symposiet diskuterades även det gemensamma nordiska projektet om nyckehålsmärkning.

>> text: Frode Slinde, docent, leg dietist, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, Göteborg.

Fullkorn anses vara en viktig beståndsdel i begreppet nordisk kost. I den danska så kallade Helga-studien som startades 2007 har fullkornets roll för hälsan studerats (www.helgawholegrain.org). Data från studien presenterades av Anja Olsen från det danska Cancerforskningscentret. I Norden äter vi dubbelt så mycket fullkorn som i USA och det verkar som om män äter mer fullkorn än kvinnor.

Totalintaget av fullkorn verkar inte skilja sig så mycket mellan de nordiska länderna, medan källorna däremot är olika. I Norge utgör fullkorn från vete en stor källa, medan det i Sverige och Danmark i stället är råg som är den största källan. Det är dock enbart en tredjedel av befolkningen som når upp till rekommendationen om 75 gram fullkorn per dag.

I Helga-studien har man visat att ett högt intag av fullkorn från cerealier skyddar mot tjocktarmscancer hos män (1) samt att intag av fullkorn från råg eventuellt kan leda till en bättre prognos vid prostatacancer (2). En annan viktig del i Helga-projektet är att identifiera biomarkörer för fullkornsintag (alkylresorcinoler), då det är väl känt att det är förknippat med svårigheter att försöka mäta vad människor äter.

Metabola syndromet

Matti Uusitupa från Universitetet i Kuopio, Finland, presenterade resultat från Sysdiet (Systems biology in controlled dietary interventions and cohort studies), som är en randomiserad kontrollerad studie av en hälsosam nordisk kost (3) (www.sysdiet.fi). Studien gjordes under fyra till sex månader på 166 medelålders personer med tecken på metabola syndromet.

Kännetecknande för den nordiska kosten i den här studien var ett högt intag av kostfiber, en gynnsam sammansättning av fettintaget samt ett lågt intag av salt. Resultatet visade inga effekter på kroppsvikt och blodtryck, men väl på blodfetter och speciellt på en inflammationsmarkör (IL-1Ra) som är en av de mest känsliga markörerna för inflammation vid fetma och metabola syndromet. Sysdiet kommer också att studera effekterna av den nordiska kosten på våra genuttryck, samt på tarmhälsan.

Nyttigt, gott och hållbart

Stine-Mathilde Dalskov och Sanne Kellebjerg Poulsen, Universitetet i Köpenhamn, Danmark, presenterade Opus-projektet. Opus står för ”Optimal well-being, development and health for Danish children through a healthy New Nordic Diet”.

Projektet är ett femårigt multidisciplinärt projekt som syftar till att definiera och testa en regional kost, kallad ”the New Nordic Diet”, som syftar till att kombinera både hälsa, smaklighet och hållbarhet. The New Nordic Diet innebär fler kalorier från vegetabilier och färre från kött, fler livsmedel från hav och insjö och fler livsmedel från det vilda (4). Kosten baseras på regionalt producerade produkter såsom korn, kål, fisk, bär och viltkött.

Som ett led i projektet har forskarna tagit fram en kokbok: ”Ny nordisk hverdagsmad”. Inom ramen för projektet genomförs två interventionsstudier: en studie på överviktiga vuxna samt en skolintervention. Senare under den nordiska nutritionskongressen presenterades resultat från studien på överviktiga vuxna som visar att den nya kosten är väl accepterad samt leder till förbättringar i kroppssammansättning och lägre blodtryck, jämfört med en genomsnittlig dansk kost.

Är allt naturligt nyttigt och ofarligt?

Kirsten Pilegaard, toxikolog vid det danska tekniska universitetet i Köpenhamn, Danmark, belyste den nordiska dieten ur ett annat perspektiv. Kan den rent utav vara farlig? Många vegetabilier innehåller bioaktiva substanser som kan vara nyttiga för oss. Men det finns även giftiga substanser i vegetabilier. Även substanser med positiva effekter kan ha negativa effekter om vi intar dessa i stora doser. Ett citat värt att komma ihåg från denna presentation är att ”Lack of evidence of toxicity is not the same as evidence of lack of toxicity”.

Det finns ett begränsat antal ätbara plantor. Växtförädling kan vara ett sätt att minska toxiciteten till trygga nivåer. Pilegaard beskrev bland annat processen med erukasyra i raps som genom kultivering på 1960- och 1970-talen eliminerades och gjorde att rapsoljan blev ofarlig för människan.

Vissa delar av plantor behöver behandlas innan vi äter dessa för att de inte ska vara giftiga. Exempel på detta är fläderbär. Förgiftningar hos enskilda personer har rapporterats efter intag av smoothies med råa mogna fläderbär.

Det krävs också botanisk kunskap om vi ska gå ut och plocka vår egen mat i naturen. Ett exempel på detta är ramslök som är förvillande lik liljekonvalj eller höstkrokus, vilka båda är toxiska och därför inte bör ätas. Ett önskemål om att inkludera vilda plantor i den nordiska kosten kan därför leda till nya risker för konsumenten och det finns förvånansvärt lite kunskap om toxiska ämnen och effekter efter intag av vilda plantor hos människa. Naturligt är inte det samma som ofarligt!

Nyttigheter från havet?

Avslutade symposiet gjorde Jon Skorve från universitetet i Bergen, Norge. Skorve är delaktig i projektet MitoHealth som vill identifiera eventuella hälsoeffekter av fisk, krill, räkor, sjögräs/alger/tång och andra underutnyttjade marina resurser (www.mitohealth.org). Studier om marina produkter och hälsa har visat spridda resultat och forskarna undrar om det kan vara mer än omega 3-fettsyror i dessa produkter som har positiva hälsoeffekter.

Speciellt intresserade är forskarna av vissa peptider som har isolerats och studerats i djurstudier. De har visat att dessa peptider har effekter på blodfetterna hos möss. Forskarna har också identifierat bioaktiva lipider i krilloljan, som möjligtvis också kan påverka blodfetter. Även här fortsätter projektet och framtiden får utvisa vilka typer av marina produkter som visar sig speciellt nyttiga för människan.

Nyckelhålsmärkningen expanderar

Representanter från de danska, norska och svenska livsmedelsverken presenterade det gemensamma projektet med nyckelhålsmärkningen. Nyckelhålssymbolen introducerades i Sverige 1989 och involverade då 15 livsmedelsgrupper. 2005 utökades märkningen till att gälla 26 livsmedelsgrupper och en ny revision diskuteras inför 2014. Under 2009 introducerades nyckelhålet i Danmark och Norge.

Nyckelhålsmärkningen baseras på nordiska näringsrekommendationer och finns på livsmedel som har mindre och nyttigare fett, mindre socker, mindre salt eller mer kostfiber och fullkorn jämfört med livsmedel av samma typ. I Sverige och Danmark kan även restauranger ansöka om att bli nyckelhålscertifierade.

I Norge och Sverige känner 98 procent av konsumenterna igen nyckelhålet, medan motsvarande andel i Danmark är 88 procent. I Danmark kan 58 procent av konsumenterna minst ett av de fyra budskapen bakom nyckelhålet. I Norge är denna andel

44 procent. I Sverige finns inga sådana uppgifter. Ungefär hälften av konsumenterna i Norge och Danmark köper någon gång nyckelhålsmärkta livsmedel, jämfört med bara 12 procent i Sverige. Livsmedelsverket har därför en stor uppgift framför sig att förnya nyckelhålet i Sverige.

Vad är nordisk kost?

Symposiet avslutades med en diskussion om nordisk kost. De olika föredragshållarna hade delvis olika definitioner och olika perspektiv på vad en nordisk kost är. Problematiken känns igen från medelhavskostens början. Vad är det som ska ligga på tallriken för att kunna kallas medelhavskost? Frågan att diskutera nu är: Vad ska ligga på tallriken för att kunna kallas en del av en nordisk kost? Diskussionerna lär fortsätta!

Referenser

4. Mithril C, et al. Guidelines for the New Nordic Diet. Public Health Nutr. 2012: 1-7.