Kunskap och tillgänglighet – grund för mer hållbara matvanor

Publicerat i: 
Publicerat 2019-11-15

Konferensrapport: Livsmedelsforum i Örebro, oktober 2019

Hälsa, miljö och klimat är ett brett kunskapsområde med många dimensioner. För att nå målen och skapa ett matsystem som bidrar till hälsa och hållbarhet behövs mer kunskap, bättre kommunikation och en ökad samverkan mellan akademi och industri, producent och konsument.

Vid Livsmedelsforum som arrangerades i oktober 2019 konstaterades att kunskap är viktigt, men det krävs nya grepp för att gå från ord till handling. Konsumenten behöver stöd för att fatta kloka beslut kring hälsosamma valoch skapa ett långsiktigt hållbart beteende istället för enkla alternativ som är mest lockande för stunden.Ett hållbart matsystem inkluderar såväl klimat och miljö som miljömässiga, hälsomässiga, ekonomiska och sociala dimensioner.

Aktuell hållbarhet stod bakom arrangemanget, tillsammans med bland andra Örebro universitet och SLU. På agendan fanns bland annat produktutveckling och innovation, klimatförändringar, livsmedelspolitikochSveriges roll i global matförsörjning, samt forskning kring kost och matvanor.

Hälsosamma matvanor – för individ och samhälle

Kopplingen mellan mat och hållbar utveckling är en utmaning med stor bredd. Klimatet, miljön, kroppen, sinnena och hjärnan är ett komplext system som på många sätt påverkas av våra matvanor.

Fokus i debatten har legat på att äta mer växtbaserat och minska matsvinnet. Att inte överkonsumera är bra för både hälsa och miljö, men den hälsosamma matens betydelse för att må bra genom livet glöms ofta bort. Robert Brummer, professor vid Örebro universitet, poängterade att kosten har stor potential och jämförde med läkemedel.
– Med kosten kan man, utan biverkningar, förbättra både hälsa och välbefinnande, men fokus när vi pratar om hälsosam mat ligger ofta på att minska risken att utveckla kronisk sjukdom. Ålder och hälsa har ett linjärt samband. Ohälsosamma vanor ger vanligtvis successivt allt mer symtom, till slut går man till doktorn och får diagnos och medicin. Åtgärden ger bara effekt i slutet av livet. Hälsosamma matvanor ger en kontinuerlig effekt – genom hela livet.

– Läkemedel har en specifik effekt på ett symtom. Kosten har en kombination av många små ingredienser som ger en positiv effekt. Men det behövs mer forskning. Inom läkemedelsbranschen är det vanligt att satsa tjugo procent av budgeten på forskning och utveckling, i livsmedelsindustrin kanske man satsar en procent, menade Robert Brummer.

Hälsa och miljö hänger ihop

Johan Kuylenstierna, adjungerad professor vid Stockholms universitet och vice ordförande för Klimatpolitiska rådet konstaterade i sin presentation att det finns många gemensamma problem och synergier mellan hälso- och miljöperspektivet.
– Klimat, biodiversitet, markanvändning och vatten påverkas av våra matvanor och konsumtion, och påverkar samtidigt vår hälsa. Näringslivet och konsumenterna har ofta större makt att driva förändringar än tröga politiska system, poängterade han.

Han fick medhåll av Marie Gidlund, Sweden food arena, som menar att det behövs investeringar, forskning och innovation för att driva utvecklingen framåt.
– Maten är ett stort problem men också en viktig del av lösningen.

Överviktsforskaren Erik Hemmingsson, verksam vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm, lyfte fram behovet av mer kunskap och utbildning. Industrin ansvarar för att utveckla bra produkter och en ansvarsfull marknadsföring. Att göra det enklare för föräldrar och barn att göra hälsosamma val har särskilt stor betydelse för framtida folkhälsa.

Välmående mage – mental hälsa

Samspelet mellan magen och hjärnan är Robert Brummers specialområde. Han menar att dialogen mellan huvudet och magen pågår ständigt och att det finns många olika signalvägar mellan magen och hjärnan: Nervsystemet i tarmen är en del av det autonoma nervsystemet. Metaboliter som når blodbanan går ofta till levern, vissa substanser når hjärnan. Hormoner som produceras i tarmen har effekt även på andra ställen i kroppen, serotonin är ett exempel.

– Tarmbakterierna har en direkt effekt på hjärnan, och en indirekt effekt via exempelvis metaboliter som produceras och tryckförändringar i tarmen som också påverkar hur vi mår. Om samspelet på något sätt störs blir funktionen sämre, menar Robert Brummer.

Tarmen har även en viktig barriärfunktion. Kanaler mellan tarmcellerna släpper igenom och tar upp det som är bra för oss, och spärrar mot att ta upp sådant som kan vara skadligt. Om vi får i oss något som inte är bra aktiveras immunsystemet i tarmen.

Vegetabiliskt protein och fett – ämnen för framtida forskning

Kosten har betydelse för många av kroppens funktioner, inklusive hjärnans. Bland annat återspeglas fettet vi äter i fettsammansättningen i hjärnan.

– Vi vet väldigt lite om hur proteinskiftet påverkar vår mentala hälsa och välbefinnandet. Växtbaserade proteiner har oftast en del anti-nutrienter som gör det svårare för mag-tarmkanalen att smälta och ta upptill exempel oligopeptider och aminosyror. Det behövs mer forskning, bland annat om tillagning och andra processer för att optimera egenskaperna hos nya produkter, om hur de nya proteinerna tas upp i kroppen, hur de påverkar muskelsyntes, biotillgänglighet på mineraler och så vidare – och hur maten vi äter påverkar oss genom livet. En modern nordisk kost är antiinflammatorisk och positiv för vårt välmående, men vi måste även ta reda på mer om andra aspekter såsom fysisk aktivitet, stress och sömn, avslutade Robert Brummer.

Text: Kajsa Asp Jonson

 

//Fakta: //

Livsmedelsforum arrangerades den 22 oktober 2019.

Huvudarrangör: Aktuell hållbarhet.

Medarrangörer: Örebro universitet, SLU, Region Örebro län, Länsstyrelsen och Naturvårdsverket

Mötet ägde rum på Örebro universitet

Taggar:

banner