Kostvanor påverkar fettsammansättningen

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2012

Referat från Nordiska Nutritionskonferensen 2012

Kan fullkorn och fisk bidra till viktminskning? Eller ett högt intag av fleromättat fett? Är det bättre med självreglering än lagstiftning? Detta är några av de frågor relaterade till fetma och övervikt som diskuterades i sessionen ”Obesity”.

>> text: Lena Hulthén, professor, Avdelningen för klinisk näringslära, Göteborgs universitet.

Fredrik Rosqvist, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet gav ett föredrag med titeln ”Effects of overfeeding with n-6 polyunsaturated fat on body accumulation: A randomised controlled study”. Frågeställningen var huruvida effekterna av viktuppgången på kroppssammansättningen kan påverkas av fettsammansättningen i kosten.

Unga män (medelålder 27 år) och med lågt BMI (medel 20) randomiserades antingen till att äta muffins med mättat fett, palmolja eller intag av muffins med omega 6 fleromättat fett från solrosolja under sju veckor. Antalet muffins anpassades för varje individ, med målet att ge en viktuppgång motsvarande tre procent.

Mindre fettmassa med omättat

Resultaten visade att den faktiska viktuppgången var knappt två kg, och man fann ingen skillnad mellan grupperna. Viktökningen i gruppen som fick muffins med mättat fett bestod dock i större utsträckning av ökad fettmassa, jämfört med gruppen som fick muffins med fleromättat fett. Ökningen av fettmassa hos de som fick muffins med fleromättat fett var endast 40 procent, av ökningen i fettmassa i gruppen som fått muffins med mättat fett. Gruppen som fått muffins med fleromättat fett ökade däremot sin fettfria massa.

Kroppssammansättningen mättes med en så kallad Bodpod (se bild).

Kroppssammansättningsundersökning med hjälp av en Bod Pod, som kan mäta vilken volym och densitet (täthet) en kropp har. Med hjälp av volym och densitet kan man sedan beräkna procentandel kroppsfett.

Detta är första studien på människa som visar att olika typer av fettsyror har olika effekter på kroppssammansättningen vid viktuppgång. Det återstår dock att studera vad som händer över lång tid. Forskargruppen planerar att studera bakomliggande mekanismer.

En tidigare korttidsstudier har också visat att ett utbyte av mättat fett mot fleromättat fett inte bara kan påverka bukfettets fördelning, utan även positivt påverka insulinkänslighet och LDL-kolesterol (1). Forskargruppen från Uppsala har också i en nyligen publicerad studie funnit att fleromättade omega 6-fetter kan minska mängden fett i levern och förbättra metabol status, utan att viktreduktion förelåg (2).

Minskad vikt med fullkorn?

Mette Kristensen, Institutionen för human näringslära, Köpenhamns universitet, Danmark, redovisade en översikt av studier med syfte att undersöka effekten av fullkornsintag i relation till viktförändring. Epidemiologiska studier visar att ett högre intag av fullkorn är relaterat med ett lägre BMI och viktuppgång. Dessa resultat klargör dock inte om intag av fullkorn i kosten är en markör för en hälsosammare livsstil eller är en faktor som kan vara med att påverka viktutvecklingen.

Det vanemässiga fullkornsintaget skulle kunna ge lägre kroppsvikt genom en rad olika mekanismer, som lägre energitäthet hos fullkornsbaserade produkter, lägre glykemiskt index, fermentering av icke digererbara kolhydrater (mättnadssignaler), men också en påverkan på tarmfloran.

Resultat från kliniska studier bekräftar dock inte att en kost rik på fullkorn är mer effektiv för viktnedgång än en raffinerad spannmålskost (3). Möjliga förklaringar till den uteblivna skillnaden är att studierna ofta genomförts med lågt antal deltagare och under relativt kort tid. Dock finns det studier som visar att en kost baserad på fullkorn kan sänka den procentuella fettmassan, jämfört med en kost baserad på raffinerat vete, trots att kroppsvikten var oförändrad för båda kosterna (4).

Självreglering bästa alternativet?

Reklam för livsmedel med högt innehåll av fett, socker och salt har föreslagits som viktiga påverkansfaktorer när det gäller den ökade förekomsten av barnfetman. Både WHO och EU:s plattform för Diet, Physical acivities and Health arbetar för att begränsa att barn exponeras för sådana produkter.

Mette Peetz-Schou, DI Fødevarer, Köpenhamn, redovisade positiva resultat från ett frivilligt initiativ och överenskommelse från företag i Danmark genomfört 2008. Budskapet var att en självreglering är ett bättre alternativ till lagstiftning. Föredraget föranledde många inlägg och synpunkter för och emot de två alternativen.

Fisk påverkade inte vikten

Anita Helland, Institutionen för medicin, Bergens universitet, Norge, redovisade en studie med syfte att studera fet eller mager fisks påverkan på glukosmetabolism och kroppssammansättning. Överviktiga män och kvinnor randomiserades antingen till en grupp som fick äta torsk, 150 g dagligen i fem dagar per vecka under åtta veckor eller till en grupp som fick äta lax med samma förutsättningar och den tredje gruppen fick äta som vanligt, dock med restriktion att endast äta högst 150 gram fisk per vecka.

Efter åtta veckors studie fann man att fasteglukosvärdena hade gått ner i båda fiskgrupperna och att glukostoleransen hade förbättrats. Däremot hade varken kroppsvikt, kroppsfett eller muskelmassa påverkats. Möjlighet att göra en längre studie diskuterades.

Enkla medel kan fungera

Clarissa Bingham, Enheten för främjande av välfärd och hälsa, Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors, Finland, redovisade en nyligen publicerad studie där 600 rekryter fick delta i en studie i syfte att undersöka möjligheten att påverka kostvanorna och kostintaget under fritiden. (5). Deltagarna i kontrollgruppen var rekryter som genomgått militärutbildning ett år före interventionsgruppen. Utbudet av och exponering för hälsosam mat ökades under studietidens sex månader. Kostintaget studerades vid början av militärtjänstgöringen, efter åtta veckor och efter sex månader. Frekvens av intag av livsmedel och fyra kostindex mättes (cerealieindex, frukt- och grönsaksindex, fettindex och sockerindex).

I interventionsgruppen fann man ett ökat spannmålsindex med större gröt- och cerealiekonsumtion. Man fann också ett lägre fettindex, lägre konsumtion av potatischips, läskedryckskonsumtion och söta kakor. Däremot var frukt- och grönsaksindex oförändrat. Författarnas slutsats är att det med enkla medel är möjligt att påverka livsmedelsval och kostvanor. Dock behövs annan strategi för att få ett positivt resultat för en ökad frukt och en ökad grönsakskonsumtion hos unga män.

Referenser

1. Summers LKM, et al. Substituting dietary saturated fat with polyunsaturated fat changes abdominal fat distribution and improves insulin sensitivity. Diabetologia 2002; 45: 369-377.

2. Bjermo H, et al. Effects of n-6 PUFAs compared with SFAs on liver fat, lipoproteins, and inflammation in abdominal obesity: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr 2012; 95: 1003-1012.

3. O´Neil CE, et al. Whole grain and fiber consumption are associated with lower body weight measures in US adults: National Health and Nutrition Examination survey 1999-2004. Nutr Res 2010; 30: 815-22.

4. Kristensen M, et al. Whole grain compared with refined wheat decreases the percentage of body fat following a 12-week, energy-restricted dietary intervention in postmenopausal women. J Nutr 2012; 142:710-6.

5. Bingham CML, et al. Effects of a healthy food supply intervention in a military setting: positive changes in cereal, fat and sugar containing foods. Int J Behav Nutr Phys Act 2012; 9: 91.