Mag- och tarmproblem är vanligt hos äldre. Studier visar att kostfibrer kan stärka tarmbarriären, men mer forskning krävs för att ta reda på hur kostfibrer exakt påverkar tarmen.

Nordisk mat för hälsan ger motsvarande hälsoeffekter som Medelhavskosten.

Att konsumtion av oraffinerade vegetabilier kan vara nyttigt var välbekant redan för de gamla grekerna. Men att dessa produkter innehåller mycket kostfibrer är emellertid relativt ny kunskap. Hipsley introducerade termen kostfibrer 1953 och pionjärerna Denis Burkitt och Huge Trowell studerade samband mellan intag av kostfibrer och risk för välfärdssjukdomar i början av 70-talet och lanserade en rad hypoteser om en hälsoskyddande effekt av ett ökat intag.

Sambandet mellan en fiberfattig kost och obstipation (förstoppning) var välkänt från studier på 20- och 30-talet, om än delvis bortglömt, men för övrigt byggde hypoteserna från Burkitt och Trowell på spekulationer utan experimentellt underlag”, inledde Nils-Georg Asp ett föredrag om kostfibers fysiologiska effekter i mars 1982. En intensiv forskning inom området har bedrivits sedan dess, och det vetenskapliga arbetet har gett påtagliga resultat, men är fortfarande högaktuellt. Från att de flesta förutsatt att mekanismerna bakom kostfibers fysiologiska effekter berodde på rent mekanisk-fysikaliska fenomen längs magtarmkanalen har fokus flyttats mer och mer till tjocktarmen och den mikroflora som finns där.