NNC 2016: Till minne av Nils-Georg Asp: 50 år av fiberforskning – och framtidens perspektiv

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-20
Referat Nordiska nutritionskonferensen 2016 (NNC 2016)

Forskning kring hälsoeffekter av fibrer och fullkorn har lång tradition och har under senare år blivit allt mer detaljerad. Ytterligare forskning och kartläggning av hälsoeffekter av olika fibertyper krävs för att specificera sambanden.

Per Åman vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala, gav en bild av den tidiga fiberforskningen och en beskrivning av aktuell status:

Det är sedan länge känt att fiberrika fullkornsprodukter är bra för vår hälsa. Undersökningar som gjordes på 1960- och 1970-talen visade att ett högt intag av kostfiber ledde till lägre förekomst av välfärdssjukdomar, och fiberhypotesen formulerades. Modern forskning, såväl epidemiologiska som interventionsstudier, har bekräftat att intag av fibrer kan vara bra för hälsan, och i de nordiska näringsrekommendationerna ges råd om att äta mer fibrer.

Varierande struktur och funktion

På senare tid har fibrernas struktur, funktion och egenskaper kartlagts. Modernare forskning inleddes i slutet av 1960-talet då definitioner av olika typer av kostfiber samt analysmetoder diskuterades. Det var dock inte förrän nyligen som definitionen ”fiber” fastslogs i Europa. Den europeiska och den internationella definitionen är samstämmiga, med undantaget att det är frivilligt att inkludera resistenta oligosackarider i den senare.

Begreppet kostfibrer innefattar både olösliga och lösliga fibrer. Den europeiska definitionen är bred och inkluderar resistenta oligosackarider, resistent stärkelse, icke-stärkelsepolysackarider samt tillhörande icke-kolhydratkomponenter. De fysiologiska effekterna av kostfiber varierar hos olika fibertyper.

Fibrerna kan dessutom påverkas av till exempel värmebehandling, fermentering och andra processer som ingår i brödbakning. De förändrar innehållet av resistent stärkelse och fibrer, bland annat påverkas lösliga respektive olösliga fibrer av surdegsjäsning och andra bakningsmetoder. I gröt är fiberkomponenterna desamma som i det obehandlade mjölet.

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) anser inte att sambanden mellan kostfiber och hälsoeffekter är tillräckligt väldefinierade och specifika för att ligga till grund för hälsopåståenden, till exempel i marknadsföring. I framtiden kan vi därför förvänta studier på mer noggrant definierade och karakteriserade kostfiberkomponenter.

– Trots alla dessa år av forskning vet vi ganska lite om mekanismerna bakom fibrernas roll för förebyggande av sjukdomar, och om sambanden mellan olika typer av fibrer och hälsa/sjukdom. Rekommendationen 25-35 gram per dag är främst satt utifrån en mängd som främjar tarmens funktion, menar Per Åman. Sambanden är mycket komplexa och det krävs fler studier i samverkan; forskare, industrin, hälso- och sjukvård och mellan olika länder och forskningsgrupper.

// Kajsa Asp Jonson

Abstracts, publicerade online i tidskriften Food & Nutrition Research

Denna föreläsning är Program no. 102

Taggar:

banner