Medelhavskost har effekt på hälsa – men stödet för enskilda livsmedel är svagt

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-10

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 1-2, 2014

Det finns stöd för att råd om koster som exempelvis medelhavskosten har effekt på vikt, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och dödlighet. Däremot är stödet för att enskilda livsmedel eller livsmedelsgrupper skulle ha samma effekt otillräckligt eller obefintligt.

 

>> text: Staffan Lindeberg, docent, institutionen för Allmänmedicin, kardiovaskulär epidemiologi och levnadsvanor, Lunds Universitet.

 

Två interventionsstudier och en observationsstudie av medelhavskost ingår i SBU:s rapport ”Mat vid Fetma”. Begreppet medelhavskost är inte entydigt definierat, men studierna ger stöd för en diet med mer frukt, grönsaker, baljväxter, nötter och fisk, vin i måttlig mängd samt oftast olivolja och fullkornsprodukter.

Missad kostrådgivning

I en av de interventionsstudier som ingår i SBU:s rapport Mat vid fetma, PREDIMED-studien, valdes 7 447 hjärt-kärlfriska spanjorer (kvinnor 55–80 år, män 60–80 år) med antingen diabetes typ 2 eller med minst tre kardiovaskulära riskfaktorer (högt blodtryck, blodfettrubbning, övervikt/fetma, ärftlig belastning och rökning), slumpmässigt till en av tre olika behandlingar;

1) råd om medelhavskost (olivolja, grönsaker, fisk, vitt kött, eventuellt rödvin) plus tilldelad olivolja (1 liter/vecka);

2) råd om medelhavskost plus tilldelade nötter (30 gam/vecka) eller

3) råd om lågfettkost (enligt American Heart Associations definition) plus tilldelade små presenter.

Alla tre grupperna fick inledande kostrådgivning av dietist, därefter gavs sådan endast till de två medelhavsgrupperna kvartalsvis, under de första tre åren. Först därefter fick även kontrollgruppen motsvarande kostrådgivning varje kvartal.

De förändringar i självrapporterade matvanor som främst utmärkte interventionsgrupperna var ökning av olivolja från 16 till 22 energiprocent (procent av det total energiintaget per dag) respektive nötter från tre till åtta energiprocent. I en undergrupp med deltagare med fetma observerade man efter 4,8 års uppföljning en positiv effekt genom minskad risk att drabbas av stroke, hjärtinfarkt och/eller död i hjärt-kärlsjukdom. På grund av skillnaden i hur ofta de olika grupperna fick kostråd har bevisstyrkan för resultaten i studien justerats ned till ”begränsat vetenskapligt stöd”.

Marginell viktminskning

Den andra interventionsstudien är en liten randomiserad kontrollerad studie från Kreta hos personer med fetma och sömnapné (andningsuppehåll under sömnen). 40 patienter valdes slumpmässigt till att få råd om antingen medelhavskost eller en kontrollkost.

Kostråden om medelhavsmat innehöll ökat intag av grönsaker, frukt, baljväxter, fisk och icke-raffinerade spannmålsprodukter jämfört med kontrollgruppens kostråd. Den mängd olivolja som rekommenderades var den samma i båda grupperna. Båda grupperna fick dessutom råd att minska sitt energiintag, och att promenera minst 30 minuter dagligen under hela studietiden. Dessutom fick alla deltagare behandling för sin sömnapné.

Medelhavsgruppen fick färre episoder av andningsuppehåll eller försämrad andning under REM-sömn (sömnstadiet då man drömmer). Däremot fann man ingen effekt på det effektmått som forskarna hade bedömt vara viktigast, nämligen sömnapné (apné-hypopnéindex och syresättning i blodet). I behandlingsgrupperna minskade vikten med 8,9 kilo jämfört med kontrollgruppen som minskade 7,2 kilo, men skillnaden var inte signifikant. För midjemåttet och kroppsfettet var minskningen signifikant större i behandlingsgruppen. Gruppen som åt medelhavskost ökade även sin fysiska aktivitet mer än kontrollgruppen.

Minskad dödlighet med medelhavspoäng

I observationsstudien, som var en prospektiv kohortstudie, undersöktes sambandet mellan graden av följsamhet enligt ett medelhavskostmönster och dödlighet under en 10-årsperiod. Man använde sig av ett poängsystem, där det gavs pluspoäng för frukt, nötter, frön, grönsaker, rotfrukter (utom potatis), baljväxter, fisk, olivolja, spannmål och alkohol (i måttlig mängd), och minuspoäng för kött och mejeriprodukter.

Det visade sig att högre poäng, vilket innebär en hög användning av medelhavskost, var förenad med en lägre dödlighet både hos personer med fetma och hos dem med bukfetma.

Svagt stöd för enskilda livsmedel

”Mat vid Fetma” rapporten innefattar fem randomiserade kontrollerade studier och åtta subgruppsanalyser från kohortstudier där man undersökt olika livsmedel. Följande sju livsmedelsgrupper är studerade: frukt, grönsaker, fullkornsprodukter, baljväxter, potatis, sojaprodukter samt kött och charkuteriprodukter. Studierna ger inget tydligt stöd för eller emot dessa livsmedel hos personer med fetma.

Frukt och grönsaker

Gällande råd för ett ökat intag av frukt och grönsaker är det vetenskapliga underlaget begränsat (++ enligt det tillämpade GRADE-systemet, se faktaruta). Ett fåtal kontrollerade studier visade att råd om att öka intaget av frukt och grönt inte var lika effektivt som råd om minskat fettintag, för att ge viktnedgång under 6 månader hos personer med fetma. En observationsstudie antyder att ett högt intag av frukt och grönsaker har begränsad effekt på viktutvecklingen på lång sikt.

Dessa fynd motsäger inte att personer med fetma som vill reducera energiintaget företrädesvis bör minska intaget av andra livsmedel då frukt och grönsaker kan vara mättande genom sin låga energitäthet och är rika på vitaminer och fibrer.

I en kontrollerad ettårsstudie utanför SBU-rapporten sågs en mer uttalad viktnedgång efter råd om minskat fettintag i kombination med råd om ökat intag och större portioner av vattenrika livsmedel (för att minska energitätheten), främst grönsaker och frukt, jämfört med enbart råd om minskat fettintag till personer med fetma (2).

Nötter

På grund av den låga vattenhalten är nötter rika på energi men även på enkelomättat fett, protein, lösliga fibrer och mikronäringsämnen. Det vetenskapliga underlaget för sambandet mellan intag av nötter och påverkan på vikt och hälsa hos personer med fetma är kraftigt begränsat.

I en kontrollerad studie fann man att mandel hade en mer gynnsam effekt än stärkelserika livsmedel såsom pasta, ris, majs och potatis på kroppsvikt, midjeomfång, kroppsfett och systoliskt blodtryck under 24 veckor. I en annan kontrollerad studie ledde rådet att undvika nötter vid en kalorirestriktion till en större viktnedgång vid 6 och 18 månader än tillskott av mandel, dock utan effekt på blodfetter och diastoliskt blodtryck. I båda dessa interventionsstudier, som var och en utgör begränsat vetenskapligt underlag (++, enligt GRADE-systemet), fick samtliga deltagare en lågkalori-måltidsersättning (LCD, low calorie diet formula).

Därutöver finns en observationsstudie som ger otillräckligt underlag (+, enligt GRADE-systemet) för att avgöra om det finns ett samband mellan högre intag av nötter och lägre risk för diabetes hos personer med fetma. Sammantaget ger de tre studierna inget vetenskapligt underlag för specifika råd avseende intag av nötter och effekter på hälsa vid fetma.

Fullkorn

När det gäller fullkornsprodukter så är det vetenskapliga underlaget begränsat (++, enligt GRADE-systemet). I en kontrollerad studie där fullkornsprodukter i kombination med baljväxter, i stället för mer raffinerade kolhydratrika livsmedel ledde kosten inte till förbättrat LDL- och HDL-kolesterol eller diastoliskt blodtryck hos personer med fetma. Samma studie ger otillräckligt underlag (+, enligt GRADE-systemet) för att bedöma eventuell effekt på kroppsvikt, triglycerider, systoliskt blodtryck och blodsocker.

Två observationsstudier ger otillräckligt stöd (+, enligt GRADE-systemet) för ett samband mellan högre intag av fullkorn och lägre risk för diabetes hos personer med fetma. Underlaget tillåter ingen separat slutsats avseende baljväxter.

Övriga livsmedel

Även för att ge råd om minskat urval av näringsfattiga/energirika livsmedel ger otillräckligt stöd (+, enligt GRADE-systemet). Ett sådant råd leder enligt bevisen till oförändrad vikt efter 6–18 månader hos personer med fetma. I studien gavs råd om att begränsa urvalet av livsmedel med hög energitäthet och låg näringstäthet till en eller två valfria favoriter, detta som tillägg till råd om begränsat fett- och energiintag samt ökad fysisk aktivitet. Studien undersökte dock inte huruvida rådet att begränsa totala intaget av ”skräpmat” är gynnsamt, något som det finns måttligt starkt stöd för med hänseende på söta drycker.

I subgruppsanalyser av prospektiva observationsstudier uppvisar nedan följande livsmedel samband med diabetes eller förändring av kroppsvikt hos personer med fetma. Men underlaget är otillräckligt (+, enligt GRADE-systemet) för att avgöra om det beror på orsakssamband eller störfaktorer (confounders).

I en studie var högre intag av såväl potatis som pommes frites förenat med ökad risk för diabetes. I en annan studie uppvisade vissa sojaprodukter samband med ökad risk för diabetes vilket dock står i motsättning till två observationsstudier hos personer utan fetma där högt intag av sojaprodukter snarare var kopplat till minskad risk för diabetes. Ett högre intag av charkuteriprodukter var i en tredje studie förenat med ökad risk för diabetes hos personer med fetma.

Slutligen noterades i en studie en mycket liten gradvis minskad vikt vid högre intag av fågel, medan inget samband sågs med totalt köttintag eller intag av rött kött eller charkuteriprodukter. •

Referenser

1. SBU. Mat vid fetma. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013. SBU-rapport nr 218. ISBN 978-91-85413-59-1.

2. Ello-Martin JA. et al. Dietary energy density in the treatment of obesity: a year-long trial comparing 2 weight-loss diets. Am J Clin Nutr 2007;85.

 

Taggar: