Visa tagg: mättnad

Protein och mättnad – sammanfattning

Ursula Kehlet skrev tidigare i år om hur mättnadskänslan påverkas av olika typer av protein. Den danska originalartikeln har nu översatts och sammanfattas här av Nutritionsfaktas redaktion.  >> text: Sammanfattning av Kajsa Asp Jonson, leg. dietist, journalist, Nutritionsfakta.se Fibrer och proteinhalt viktigare än proteinets ursprung Proteinrika livsmedel, oavsett ursprung, bidrar med mättnad och näring. Högt … Fortsätt läsa Protein och mättnad – sammanfattning

Taggar:

Protein och mättnad – olika proteinkällor

Tidigare publicerat på danska, 2019-02-27  Dagens kostrekommendationer innebär att äta mer växtbaserad kost med mer vegetabiliska proteinkällor och mindre av de animaliska. Proteinet i kosten bidrar med mättnadskänsla och ökad ämnesomsättning. Eftersom övervikt och fetma är en central fråga för många friska vuxna är det positivt ur ett viktperspektiv att maten är mättande, medan det för … Fortsätt läsa Protein och mättnad – olika proteinkällor

Taggar:

Er det en sammenheng mellom barnehagemiljøet og grønnsaker servert og spist? Resultater fra BRA-studien.

I Norge tilbringer de fleste barn mellom 1-5 år mesteparten av dagen i barnehagen. Barnehagen kan derfor ha stor innvirkning på matvanene barna etablerer. Den norske BRA-studien viste at det er faktorer i barnehagemiljøet som henger sammen med hvor ofte grønnsaker ble servert i barnehagen og hvor stor mengde grønnsaker som ble spist i barnehagen. … Fortsätt läsa Er det en sammenheng mellom barnehagemiljøet og grønnsaker servert og spist? Resultater fra BRA-studien.

Taggar:

Nutritionsproblem vid åldrande och sjukdom

Undernäring dominerande problem hos äldre bl.a. på grund av förändringar i aptit och ätförmåga.

Kokosolja – en koko idé?

Kokosolja har under de senaste åren ökat i popularitet och framhålls ofta som ett hälsosamt alternativ till andra oljor.

Socker och sjukdom

Trots vissa meningsskiljaktigheter i den pågående diskussionen om sockrets hälsoeffekter råder det stor samsyn i flera aktuella publikationer, där det totala vetenskapliga läget avseende sockrets hälsomässiga effekter har sammanställts och bedömts. Här sammanfattas kunskapsläget avseende sockrets betydelse för vanliga kostrelaterade sjukdomar, till exempel övervikt/fetma, hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Frågan om sockrets betydelse för hälsa och sjukdomsrisk är inte enkel att besvara.

Ljusare framtid med korn och bruna bönor

En nyligen avlagd avhandling från Lunds Universitet visar att vissa fiberrika livsmedel, till exempel kokta kornkärnor och bruna bönor, kan underlätta blodsockerreglering, förbättra insulinkänslighet, dämpa inflammation samt underlätta aptitreglering i en tidsperiod på upp till 16 timmar. Effekten är kopplad till kostfibrerna och avgörande för effekten är intakt struktur, typ- och mängd kostfibrer. Resultaten visar på en potential för kostfibrer med specifika hälsomervärden vid utveckling av livsmedel med antidiabetiska och viktreglerande egenskaper.

Alkohol – aptitreglering, energibalans och fettförbränning

Protein, fett och kolhydrat är de tre energigivande näringsämnena i mat och dryck. Dessa näringsämnen kan delas in i olika undergrupper med hänsyn till vilket bidrag de ger till det totala energi- och näringsintaget och vilka olika effekter de har på hälsan beroende av hur ofta och hur stor konsumtionen är. Alkohol är det fjärde ämnet som intar en särställning då det har ett högt energivärde.

Ger sötningsmedel ökad aptit?

Sötningsmedel är ett omdebatterat ämne, som bland annat lett till ”viktlarm”. Det saknas dock vetenskapligt stöd för att icke energigivande artificiellt sötad dryck ger ökade hungerkänslor och/eller ökat energiintag hos människor, jämfört med vatten eller mineralvatten. Aptit och hunger spelar stor roll för när, vad och hur mycket vi äter.

Utgör ett högt sockerintag en risk för hälsan?

Fokus inför den femte upplagan av de nordiska näringsrekommendationerna har främst varit att granska och uppdatera den vetenskapliga grunden på de områden där ny kunskap har vuxit fram sedan den fjärde upplagan som utkom 2004. Expertgruppen för kolhydrater har haft i uppdrag att på ett systematiskt sätt granska studier om kolhydraternas kvantitet och kvalitet. Vi valde att fokusera på sockerintag i förhållande till sjukdomsutveckling, på grund av det relativt höga sockerintaget i Norden och skillnaden i rekommendationer runt om i världen.

Portionsstorleken har betydelse: Lagom är bäst!

Både i verkliga livet och i experimentella studier har det visat sig att större portioner leder till högre energiintag. Stora portioner har också visat sig förenat med högre kroppsvikt. Att portionsstorlekarna blivit större över tid visar såväl återkommande kostundersökningar som inventeringar av utbud på marknaden.

Socker kan göra dig både tjock och smal

Intag av sackaros, glukos och fruktos i form av tillsatt socker bland vuxna diskuteras ofta i samband med risk för viktökning och metabol ohälsa. Bilden är mer sammansatt än att socker enbart utgör en hälsorisk. Klart är att ett högt och regelbundet intag av socker ger en kost med låg näringstäthet och kan leda till viktökning samt över tid till metabol ohälsa.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Senaste inläggen