Lämna synpunkter senast den 26 maj.

Kolin räknas som ett essentiellt näringsämne med många funktioner i kroppen. Kolin finns t ex i kött, ägg och spannmål.

Under augusti och september är flera kapitel och en artikel ute på remiss.

Fram till den 9 juni 2022 kan forskare och andra intresserade lämna synpunkter på kapitlet om kolin i de nordiska näringsrekommendationerna.

Fram till den 9 juni 2022 kan forskare och andra intresserade lämna synpunkter på kapitlet i de nordiska närings-
rekommendationerna.

Fram till den 21 april 2022 kan forskare och andra intresserade lämna synpunkter på kapitlet i de nordiska näringsrekommendationerna.

Nyligen publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

Just nu pågår arbetet med uppdateringen av de nordiska närings-
rekommendationerna, NNR2022.

Efsa har slutfört en vetenskaplig systematisk genomgång av sambandet mellan intag av socker – och olika sjukdomar och andra effekter på hälsan. Efsa välkomnar nu synpunkter på utvärderingen.

Nyligen publicerades vilka områden de ytterligare fyra systematiska litteraturöversikterna kommer att omfatta i uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2022.

Revideringen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2022, pågår. För att sammanställa den vetenskapliga litteraturen används olika typer av litteraturöversikter i revideringsprocessen. Nya systematiska litteraturöversikter genomförs också inom projektet.

En samlad bedömning av kunskapsläget kan göras genom att resultat från enskilda studier vägs samman.

Nyligen publicerades vilka områden de första fem systematiska litteraturöversikterna kommer att omfatta i uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2022.

Nyligen arrangerades ett webbinarium med fokus på att integrera hållbarhet i de kommande nordiska näringsrekommendationerna, NNR2022.

Uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR pågår. NNR baseras på en samlad bedömning av den vetenskapliga litteraturen.

Hållbar nutrition ett snabbt växande forskningsområde där kunskap, metoder och evidens från både nutritions- och miljöområdet vägs samman.

Genetik och mängd gluten i kosten är starka riskfaktorer för utvecklingen av celiaki hos svenska barn.

I en nyligen publicerad studie har svenska skolbarns energi- och näringsintag från skollunchen utvärderats.

Enligt den senaste rapporten från ”Global burden of disease” rankas kostfaktorer som den enskilt största riskfaktorn för ohälsa i Sverige. För att minska andelen kostrelaterade sjukdomar i befolkningen krävs vetenskapligt grundade näringsrekommendationer, samt att dessa på bästa sätt kommuniceras till allmänheten. I november 2014 anordnade Kungl.

I forbindelse med utgivelse av femte utgave av Nordiske næringsstoffanbefalinger (NNR5) har vi utarbeidet en systematisk litteraturoppsummering av publiserte artikler om jod i perioden januar 2000 til september 2010 for å oppdatere det vitenskaplige grunnlaget for anbefalinger på jodinntak. Hovedhensikten har vært å undersøke om jodinntaket hos spedbarn, barn, ungdom, voksne og eldre, samt hos gravide og ammende er tilstrekkelig for vekst, utvikling og opprettholdelse av helsen. Vi skulle i tillegg se på det nordiske datagrunnlaget for å øke jodinntaket til gravide og ammende.

I sesjonen om vitamin D ble eksisterende kunnskap om vitamin D oppsummert i forkant av de nye nordiske anbefalingene, som er under utarbeidelse. Presentasjonene handlet om vitamin D i relasjon til helseutfall som brudd og aterosklerose, effekt av berikning, og vitamin D-status i ulike befolkningsgrupper i de nordiske landene. Sesjonen ”Current D vitamin status in the Nordic countries” ble innledet med at tre av medlemmene i ekspertgruppen fra arbeidet med NNR 2012 (nordic nutrition recommendations) presenterte ulike aspekter av den vitenskapelige bakgrunnen for vurdering av vitamin D-inntak og vitamin D-status i befolkningen; Christel Lamberg-Allardt, Universitetet i Helsinki, Finland, Magritt Brustad, Universitetet i Tromsø, Norge, og Haakon Meyer, Universitetet i Oslo og Folkehelseinstit

Intag av sackaros, glukos och fruktos i form av tillsatt socker bland vuxna diskuteras ofta i samband med risk för viktökning och metabol ohälsa. Bilden är mer sammansatt än att socker enbart utgör en hälsorisk. Klart är att ett högt och regelbundet intag av socker ger en kost med låg näringstäthet och kan leda till viktökning samt över tid till metabol ohälsa.

Fokus i D-vitamindiskussionen har länge varit osteoporosprevention och benhälsa. På senare tid har D-vitaminets möjliga effekter i andra organsystem också uppmärksammats. – Man kan lätt tro att D-vitamin kan läka alla åkommor, sa Tommy Cederholm, i sin inledning till seminariet ”D-vitamin – var står vi, vart går vi?”.

D-vitamin är troligen det näringsämne som har rönt mest uppmärksamhet under de senaste åren. Näringsrekommendationerna har kritiserats för att vara för låga och inte motsvara aktuella forskningsresultat. D-vitamintillskott har blivit ett hett samtalsämne i medierna – behöver vi tillskott och hur mycket? Finns det belägg för en höjning av rekommendationerna? I synnerhet i Finland har diskussionens vågor kring D-vitamin gått höga den senaste tiden, och nyfrälsta har stigit fram för att berätta vilka megadoser de tar för att förbättra hälsan.