Kan matdonationer minska matfattigdom och ge bra näring?

Enligt FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna har alla rätt till en levnadsstandard som är tillräcklig för hälsa och välbefinnande, vilket inkluderar tillgång till mat. Även i ett land som Sverige, som länge varit en välfärdsstat, drabbar matfattigdom delar av befolkningen. Vi undersöker i ett forskningsprojekt matdonationer ur ett hållbarhetsperspektiv. Studien innefattar näringsmässiga och andra sociala fördelar med matdonationer till socialt och ekonomiskt utsatta. Preliminära resultat visar att matdonationer kan bidra till en säkrare tillgång till mat. Samtidigt får mottagarna pengar över att lägga på andra nödvändigheter, till exempel ytterligare matinköp, sjukvård, läkemedel, kläder, skor och andra konsumtionsvaror. Matdonationer har därför potential att bidra till en social hållbar utveckling för personer som lever i matfattigdom.

>>text: Niina Sundin, doktorand, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala;  Christine Persson Osowski, docent, Avdelningen för folkhälsovetenskap, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens universitet, Västerås;  Mattias Eriksson, docent, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala;  Ingrid Strid, forskare, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Matfattigdom – definition och utbredning

Enligt FN:s globala mål för hållbar utveckling ska all hunger elimineras fram till 2030. I verkligheten lider idag fortfarande en av nio i världen av undernäring (1). Asien är värst drabbat av hunger.

Sverige ligger på sjunde plats på Human Development Index (HDI) och klassas därmed som ett land med mycket hög grad av utveckling och välfärd (2). Undernäring förekommer i Sverige, men det är framför allt något som drabbar äldre och i samband med sjukdom (3). Däremot är det fortfarande delar av befolkningen som upplever en brist på tillgång till mat, så kallad food insecurity.

I en studie av Borch & Kjaernes (4) var det 1,9 procent av alla deltagande svenskar som rapporterade att de ofta eller ibland upplever att man inte har tillräckligt med mat att äta. Författarna poängterar att fler studier behövs för att kunna säkerställa resultaten.

Matfattigdom kan definieras som att inte ha ekonomi som räcker till en kost av tillräcklig mängd och kvalitet för att upprätthålla en näringsriktigt tillfredsställande, socialt acceptabel diet (5, 6). Bristande ekonomiska resurser är således en bidragande orsak till matfattigdom och idag är det 6 procent av den svenska befolkningen som har så låg inkomst att det inte räcker till att bekosta levnadsomkostnader som mat, något som definieras som låg inkomststandard enligt SCB (7). Särskilt utsatta grupper för matfattigdom är EU-migranter, personer som lever av försörjningsstöd, papperslösa flyktingar och så kallade icke-mottagare. Den sista gruppen har egentligen rätt till ersättning från välfärdssystemet, men har av olika skäl inte tagit del av dem (6).

När välfärdssystemets insatser inte räcker till bidrar organisationer inom civilsamhället med insatser mot matfattigdomen (6). Stadsmissionerna är en av dessa ideella organisationer och arbetar med tre olika typer av insatser: subventionerad matförsäljning, matkassar och lagade måltider. Vid Uppsala stadsmission, där vår studie har utförts, genomförs insatser vid Matcentralen, i form av matkassar, och vid Mikaelsgården i form av färdiga måltider.

Livsmedlen som används är till stor del skänkta. Av fem ton mat som kommer från livsmedelsbutiker till Uppsala stadsmission varje vecka blir det fyra ton mat som mättar behövande människor. Verksamheten bidrar också till sociala insatser genom att bryta ensamhet och isolering. Flera personer får dessutom möjlighet att arbetsträna (8).

Matfattigdom och nutrition

Höga utgifter för mat är associerat med en mer hälsosam kost (9). Grupper med låg inkomst tenderar i sin tur att ha en sämre tillgång till livsmedel (4). Hur mycket pengar människor har möjlighet att spendera på mat får alltså betydelse för matvanorna. De med lägst inkomst tenderar att äta mer näringsfattiga och energitäta livsmedel (10), vilket sannolikt påverkar näringsstatus i negativ riktning.

Studier av hemlösas kost har visat på malnutrition, både relaterat till under- och övernutrition. Särskilt utmärkande är ett högt intag av salt, mättat fett och ett lågt intag av fibrer och vitamin C (11, 12).

De som hämtar matkassar vid Uppsala stadsmission har en disponibel inkomst under 9 300 kronor i månaden. Det är dock inte enbart disponibel inkomst i sig som avgör om kosten blir hälsosam eller inte. Faktorer som kunskap om mat och näring, lokal tillgänglighet, social situation – och att ohälsosamma livsmedel ofta är relativt billiga spelar också in (5, 13).

Studieresultat i relation till näringsintag

I vår studie gjordes en hållbarhetsbedömning utifrån alla tre dimensioner av hållbar utveckling – miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Uppsala stadsmissions verksamhet Matcentralen och Mikaelsgården var fallstudie.

Här lyfter vi fram de preliminära resultaten om de näringsmässiga konsekvenserna av donerade matkassar inom ramen för social hållbar utveckling. De indikatorer vi har studerat är food security (säker tillgång till mat), dietary diversity (variation i kosten avseende livsmedelsgrupper) samt näringstätheten i matkassarna.

De preliminära resultaten visar att studiedeltagarna hade en låg grad av ”food security” vid studiens början, men att matkassarna medförde en förbättring. Men kassarna var inte tillräckligt för att ensamt säkra tillgången till mat. Statusen för ”food security” förblev låg, trots förbättringarna och vi kunde inte se någon ökad variation i kosten. Detta kan bero på att matkassarnas innehåll delades av flera familjemedlemmar. En annan orsak kan vara att matkassarna till stor del bestod av livsmedelsgrupper som deltagarna redan konsumerade, till exempel bröd, mejeriprodukter samt frukt- och grönsaker, men mindre av de livsmedelsgrupper som deltagarna åt mer sällan, såsom kött, fisk, nötter och frön. Mer forskning behövs dock för att bekräfta detta.

Förbättrad ”food security” är i linje med tidigare studier på liknande målgrupper. Skillnaden är att forskarna då även funnit en förbättrad kvalitet i kosten (14, 15). Orsaken är den näringsmässiga kvaliteten på den donerade maten, som kan variera beroende på färskvaror: frukt, grönsaker och mejeriprodukter (16, 17). Våra analyser visade att matkassarna från Uppsala stadsmission till hälften bestod av frukt och grönsaker. Övriga livsmedelsgrupper var bland annat cerealier, mejeriprodukter och drycker, till exempel kaffe. En preliminär analys av näringsinnehållet visade att matkassarna har en god näringstäthet som i stort motsvarar de nordiska näringsrekommendationerna (18).

Matkassarna innehöll makronutrienter som protein, kolhydrater och fett i proportioner inom referensvärdena. Dessutom innehöll kassarna lite socker, mycket fibrer och hade en tämligen god fettkvalitet. Matkassarna hade också en näringstäthet som huvudsakligen motsvarade referensvärdena för de flesta vitaminer och mineraler, med ett extra högt innehåll av vitamin C och E. Saltinnehåll understeg referensvärdena. Energiinnehållet motsvarade behovet i ungefär fyra dagar för en vuxen person i åldern 31-60 år, med en genomsnittlig grad av fysisk aktivitet. I praktiken är det oftast flera i ett hushåll som delar på matkassen och många av prenumeranterna är barnfamiljer. Vi bedömer ändå att matkassen har potential att bidra till ett förbättrat näringsintag. En enkätundersökning visade att 74 procent av prenumeranterna upplevde att matkassen ger en ökad livskvalitet, och 51 procent att den bidrar till en bättre hälsa (19).

Övriga sociala fördelar

Slutligen så visade vår studie att de sociala värdena av matdonationer inte är begränsade till en förbättrad tillgång till mat eller näringsmässiga fördelar. Matkassarna gjorde att prenumeranterna även kunde spara pengar som kunde läggas på andra nödvändigheter som ytterligare matinköp, sjukvård, läkemedel, kläder, skor och andra konsumtionsvaror (20).

Även om denna ökade konsumtion till viss del minskar de miljömässiga fördelarna med matdonationer så är de sociala värdena obestridliga.

Författarna uppger inga jävsförhållanden.

Referenser

1. Svenska FN-förbundet. Frågor och svar om hunger. Hämtad 2022-02-03 från https://fn.se/skolmat/hunger-faq/

2. UNDP. The next frontier. Human development and the Anthropocene. Human Development Report 2020. New York: United Nations. Hämtad 2022-02-03 från https://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2020.pdf

3. Socialstyrelsen. Att förebygga och behandla undernäring. Kunskapsstöd i hälso- och sjukvård och socialtjänst, 2020. Hämtad 2022-02-03 från www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2020-4-6716.pdf

4. Borch A, et al. The prevalence and risk of food insecurity in the Nordic Region: Preliminary Results. Journal of Consumer Policy 2016; 39: 261–274.

5. O’Connor N, et al. What is food poverty? A conceptual framework. British Food Journal 2016; 118: 429-449.

6. Karlsson M. Matfattigdom i välfärdsstaten. Socialmedicinsk tidskrift 2019; 1: 106-115.

7. SCB. Att mäta fattigdom. Hämtad 2022-02-03 från www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Att-mata-fattigdom/

8. Sundbeck J, et al. De delar ut mat från butikernas svinn: ”Matfattigdom kan drabba oss alla”. Dagens Nyheter 2021-11-08.

9. Mackenbach JD, et al. Socioeconomic and ethnic differences in the relation between dietary costs and dietary quality: the HELIUS study. Nutrition Journal 2019; 18: 21.

10. Mattisson I. Socioekonomiska skillnader i matvanor i Sverige. Rapport 9. Uppsala: Livsmedelsverket, 2016.

11. Fallaize R, et al. Dietary intake, nutritional status and mental wellbeing of homeless adults in Reading, UK. British Journal of Nutrition 2017; 118: 707-714.

12. Seale JV, et al. Nutrition and the homeless: the underestimated challenge. Nutrition Research Reviews 2016; 29: 143-151.

13. NHS Health Scotland. Food Poverty. Hämtad 22-03-22 från http://www.healthscotland.scot/media/2222/food-poverty.pdf

14. Mousa TY, et al. Impact of food pantry donations on diet of a low-income population. International Journal of Food Sciences and Nutrition 2019; 70: 78-87.

15. Mousa TY, et al. Food security of food recipients of a food pantry and soup kitchen. Public Health Nutrition 2019; 22: 1451-1460.

16. Simmet A, et al. The nutritional quality of food provided from pantries: A systematic review of existing literature. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics 2017; 117: 577-588.

17. Tse C, et al. Nutritional assessment of charitable meal programmes serving homeless people in Toronto. Public Health Nutrition 2008; 11: 1296-1305.

18. Nordiska ministerrådet. Nordic Nutrition Recommendations 2012. Integrating Nutrition and Physical Activity. Hämtad 2022-03-22 från https://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:704251/FULLTEXT01.pdf

19. Topor A, et al. Vardag, värdighet och det lilla extra i en utsatt situation. Om Stadsmissionens matkasseverksamhet. Hämtad 22-03-22 från https://uppsalastadsmission.se/wp-content/uploads/2021/09/Utvardering_Matkassen.pdf

20. Sundin N, et al. Surplus food donation: Effectiveness, carbon footprint, and rebound effect. Resources, Conservation and Recycling 2022; 181: 106271.