Alternativa fakta är inget alternativ

Konferensreferat

I en värld där fakta och vetenskap alltmer relativiseras och där tyckande, ideologiska ställningstaganden och ogrundade påståenden ges samma tyngd kan det vara svårt att navigera för den som söker kunskap. Detta skapar problem på flera nivåer. Att alternativa fakta inom mat-hälsaområdet inte är något alternativ var nog alla som deltog i SNF:s seminarium i Lund den 26 april 2018 överens om.

>> text: Lennart Wikström, Tejarps förlag, Klågerup, Susanne Bryngelsson, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund.

– Vad är alternativa fakta? Det är en beskrivning av något som fakta trots att det står i strid med vad som framgår av tillgängliga källor, inledde Annika Åhnberg, SNF:s ordförande och dagens moderator.

– I en värld som alltmer präglas av valda verkligheter dyker det upp fantasifulla dieter och budskap från självutnämnda experter. Det är i sig inget nytt men med tillgång till nya kanaler i form av sociala medier får de stor spridning.

Skapar problem

– Vi kan konstatera att det förekommer allt för många ofakta i medierna och i samhället generellt om nutritionsfrågor, sade SNF:s vd Susanne Bryngelsson.

– Ofakta är ett otyg, det skapar problem eftersom det på sikt underminerar förtroendet för forskare, myndigheter och branschen, och försvårar folkhälsoarbetet. Därför behöver ofakta om nutritionsfrågor mötas med nutritionsfakta. Kunskapen måste nå ut, få fäste och byggas på.

Susanne menade också att SNF har unika förutsättningar att bygga kunskap och kompetens inom mat-hälsaområdet, som en bro mellan nutritionsforskning och andra aktörer i samhället t.ex. industri, myndigheter och organisationer.

– Vår vision är ett samhälle där alla har tillgång till kunskap om hälsosamma och hållbara matvanor. I grunden finns vårt samarbete med forskare som på ideell basis delar med sig av sin kunskap och företag och organisationer som stödjer verksamheten ekonomiskt och med kompetens, som ofta kompletterar forskarnas sakkunskap.

– Denna form av samverkan är dock inte alltid okomplicerad. Att SNF har aktiva medlemsföretag som engagerar sig i verksamheten, kan av en del anses problematiskt och även drabba enskilda forskare, som kan anklagas för att vara jäviga. Men likväl finns behovet av och också kraven på att forskare samverkar med övriga samhället. Det är därför viktigt att det finns tydliga ramar och riktlinjer för hur samverkan sker, så att forskarnas integritet och oberoende värnas, vilket SNF lägger stor vikt vid.

Komplext

Ett exempel på hur SNF arbetar för att nå sin vision är kunskapssajten nutritionsfakta.se, som snart firar tvåårsjubileum.

– Konsekvensen, om ofakta får stå oemotsagda, är att fakta späds ut och att konsumenterna förvirras, sade Nina Jansson, SNF och chefredaktör för nutritionsfakta.se. I värsta fall avstår människor också från väl belagda åtgärder och behandlingar, något som kan få allvarliga medicinska konsekvenser.

Varför kommer då så mycket ofakta fram i media och får så stor plats i den allmänna debatten?

– Det är lättare och anses ofta mer intressant för media att lyfta fram personliga åsikter och individuella upplevelser som dock inte nödvändigtvis är grundat i vetenskaplig evidens. Vetenskaplig kunskap och nutritionsforskning är komplex och svårtolkad, och bygger ofta på en tvärvetenskaplig ansats, vilket kräver bred förståelse. Mot vedertagna fakta står ofta egenupplevelser vilket blir problematiskt när de upphöjs till generella råd.

– Ofakta behöver mötas med fakta och bli den centrala utgångspunkten, därför startades nutritionsfakta.se. Där sammanfattar vi aktuellt kunskapsläge och försöker sätta in olika nutritionsfrågor i ett sammanhang. Vi lyfter också fram forskare med expertis inom olika nutritionsområden, som journalister och andra som söker fakta kan kontakta.

Tre exempel

Nina nämner tre exempel som cirkulerat i media och där nutritionsfakta.se publicerat nyanserande kommentarer. Det första exemplet var när PURE-studien publicerades och där kolhydrater lyftes fram som största hälsoboven. Men vad sade studien?

– Den största delen av populationen som ingick i studien fanns i asiatiska och afrikanska länder, där det visade sig att ett högt intag av kolhydrater från ris och vitt bröd ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Det gick inte att översätta resultaten till svenska förhållanden, där intaget av kolhydrater är lägre.

Ett annat exempel som Nina nämnde var en norsk studie där en grupp fick en lågkolhydratkost och en grupp åt enligt gängse kostrekommendationer. Båda kosterna gav samma effekt på markörer för hjärt-kärlsjukdom. Vid en närmare granskning kan man dock konstatera att båda grupperna gick ned lika mycket i vikt, vilket maskerade effekten av de enskilda kosterna. Det vill säga, studien visar att viktnedgång ger positiva effekter på markörer för hjärt-kärlsjukdom, men inte hur en kolhydratfattig kost respektive en kost enligt rekommendationerna påverkar riskmarkörerna vid en stabil kroppsvikt – vilket är det mest intressanta i ett långsiktigt perspektiv.

Det tredje exemplet var en uppmärksammad genomgång av underlag till kostråd i olika länder avseende sockerintag. En slutsats i studien var att de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) skulle vara dåligt underbyggd när det gäller sockerrekommendationer.

– Det författarna missade var dels att NNR inte ger kostråd och dels att NNR baseras på underliggande omfattande systematiska litteraturöversikter, som publicerats separat i vetenskaplig press, men som inte ingår i själva NNR-publikationen.

Kvalitetssäkring

Nina berättade också om granskningsprocessen för publicering av artiklar på nutritionsfakta.se, där idéer kan komma både utifrån och från redaktionen. Efter att frågeställningar identifierats och prioriterats kontaktar SNF forskare inom det aktuella området, med en förfrågan om att skriva.

– De allra flesta forskare som vi kontaktar tackar ja till att skriva, dock ofta under förutsättningen att tidsplanen kan anpassas till deras övriga verksamhet, konstaterade Nina.

Att artiklarna skrivs av forskarna själva, som är sakkunniga i just det aktuella området, är en viktig faktor för att säkerställa att materialet på nutritionsfakta.se håller hög vetenskaplig kvalitet. En annan viktig princip är att nutritionsfakta.se endast informerar om forskning som publicerats i vetenskaplig press, det vill säga forskning som genomgått granskning av andra forskare, så kallad ”peer review”. För att ytterligare säkerställa att materialet är vetenskapligt sakligt och att forskningsresultat presenteras på ett nyanserat sätt genomgår materialet en redaktionell granskning av vetenskapligt utbildade personer, ibland också av externa forskare, innan publicering på nutritionsfakta.se. Artiklarna genomgår också en språklig redigering, i samråd med författarna, för att göra innehållet tillgängligt för en bred målgrupp.

– Därför behöver det få ta lite tid – trovärdighet är A och O, poängterade Nina, som avslutade med att konstatera behovet av samverkan:

– SNF har unika förutsättningar att driva en kunskapsportal som nutritionsfakta.se. Men vi behöver också hjälp med omvärldsbevakning, spridning och finansiering, avslutade Nina.

Nationellt forskningsprogram

I spåren av livsmedelsstrategin tas nu flera initiativ kring livsmedelsforskning. Formas nationella forskningsprogram för livsmedel, som kom igång med en första utlysning förra året, är ett av dessa.

– Redan innan livsmedelsstrategin antogs fick Formas ett uppdrag om att inrätta en nationell kommitté för livsmedelsforskning. Därefter har Formas också fått ett uppdrag att etablera ett nationellt tioårigt forskningsprogram för livsmedel, där kommittén utgör programråd, berättade Katarina Nordqvist, forskningssekreterare vid Formas och kommitténs sekreterare.

– Kommittén, där samtliga relevanta forskningsfinansiärer inom livsmedelsområdet ingår, är nu på plats med Livsmedelsverkets tidigare generaldirektör Inger Andersson som ordförande.

I kommittén ingår Formas, Stiftelsen för strategisk forskning, Mistra, Vetenskapsrådet, VINNOVA, Stiftelsen Lantbruksforskning och Forte.

– Vi har ett tydligt uppdrag att samverka med andra initiativ, bland annat livsmedelsbranschens nya samverkansarena för forskning och innovation – Swedish Food Arena – samt med till exempel universitet, högskolor, RISE, myndigheter och akademier, som Kungliga vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien och Kungl Skogs- och lantbruksakademien.

Tio år och 35 miljoner per år som mål

Konkret arbetar kommittén nu med att utforma en nationell strategisk forskningsagenda, som förväntas vara klar under 2018. Agendan kommer att lägga grunden för det nationella forskningsprogrammet.

– Forskningsprogrammet ska bidra till ökad behovsmotiverad forskning och innovation, till spridning och kommersialisering av forskningsresultat samt till ökad kunskap för utbildning inom livsmedelskedjan.

Avsikten är att forskningsprogrammet ska vara tioårigt och omsätta minst 35 miljoner kronor, från och med 2019. För 2017 och 2018 är 10 miljoner kronor beviljade vardera och för 2019 35 miljoner. Därefter finns inga mer medel beviljade.

– För att komma upp i nivå med forskningsanslag till andra branscher är det vår önskan att vi på sikt skulle kunna hamna på 100 miljoner kr årligen.

Swedish Food Arena – för fler innovationer

– Vi vill gärna tro att Sverige är innovativt som land, men tyvärr gäller det inte inom livsmedelssektorn, sade Anders Högberg, ansvarig för mat och hälsa på Orkla. I en internationell rankning kommer vi först på 14:e plats där Nederländerna placerar sig överst, Irland som tvåa och Danmark på femte plats.

Därför behöver den svenska livsmedelsbranschen samla sig i en gemensam arena där aktörer inom livsmedelsbranschen samverkar kring forskning och innovation för en innovativ, hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsbransch i Sverige.

– Målet är att vi ska nå en satsning på forskning och innovation inom livsmedelssektorn i nivå med andra kärnsektorer, förklarade Anders. Målet är en tillväxt i livsmedelssektorn och att Sveriges livsmedelsbransch 2030 är en central svensk näringsgren.

Tre temaområden

– Vi vill se ett paradigmskifte där forskning ses som ett värde, att samverkan sker över hela värdekedjan och att kapital kan söka sig till branschen istället för att vi ska behöva jaga pengar till forskning och innovation.

Under arbetet med arenan har de deltagande företagen identifierat tre temaområden: Hälsa och smak, cirkulär mat och digitalisering och automation.

– Inom temat hälsa och smak kommer vi att arbeta med hälsosammare mat, sensorik, råvaror på export, mat för olika målgrupper och optimala processer. När vi nu öppnar samverkan är det inte fråga om ett hastigt övergående fyrverkeri, utan arbetet måste ses i ett perspektiv på minst tio år, avslutade Anders.

Sweden Food Arena lanserades den 24 maj och har i inledningen ett 50-tal företag i hela värdekedjan som undertecknande partners.

Ofakta inget nytt

– Dagens envig mellan fakta och alternativa fakta är inget nytt. Den amerikanske kemisten Russel Henry Chittenden konstaterade redan 1906 att ”instinkt står långt över förstånd och vetenskapliga fakta väger lätt när det gäller kostfrågor”, konstaterade professor Ingvar Bosaéus, Sahlgrenska universitetssjukhuset och avgående vetenskaplig företrädare för SNF.

Ingvar belyste i sin presentation utvecklingen av klinisk näringslära från empiri till forskningsbaserad vetenskap.

Human näringslära delas upp i folkhälsa och klinisk nutrition, där klinisk nutrition beskrivs som vetenskapen och läkekonsten om hur man bäst tillgodoser näringsbehov vid olika sjukdomar.

– Klinisk nutrition skiljs från nutrition för friska, men det är egentligen ingen artskillnad när det gäller hälsoeffekter, förklarade Ingvar.

Som ett exempel på samverkan för kunskap inom den kliniska nutritionen nämnde Ingvar den Nordiska nutritionsakademin (NNA), som är ett samarbete mellan KI, Karolinska universitetssjukhuset, Baxter och Nestlé. NNA är ett utbildnings- och forskarutbildningsprogram som har som mål att utveckla klinisk nutrition i Norden. Programmet syftar bland annat till att stimulera intresset för nutritionsfrågor hos läkare, dietister och sjuksköterskor i Norden.

Samverkan bygger på förtroende

Samverkan mellan forskare och industri riskerar alltid att hota förtroende för forskningen, och frågan om jäv hos forskarna är en ofta omdiskuterad fråga.

Som exempel nämnde Ingvar Brödinstitutets kampanj 1976 för att vi skulle äta 6-8 skivor bröd om dagen, med hänvisning till Socialstyrelsens näringsfysiologiska underlag Kost och motion från 1971.

– Effekten av kampanjen blev påtaglig. På tre år ökade svenskarnas brödkonsumtion med tolv procent, och konsumtionen har fortsatt öka sedan dess. Brödinstitutets ”kidnappning” av rekommendationen gjorde myndigheterna lite tveksamma till att i fortsättningen använda kostråden i marknadsföring.

– Samverkan bygger på förtroende. Förtroende är dock inget som är oföränderligt eller givet. Därför behöver vi etiska regler för samverkan mellan forskare och omvärld, och här har den medicinska forskningen gått före. Det har inte varit samma tydlighet inom livsmedelsområdet. Samtidigt uppmanas forskare till samverkan och regering och riksdag ser kontakt med näringslivet som ett mandat man gett till forskarvärlden.

Samverkan enda vägen

– Samverkan är enda vägen, sade Christel Larsson, professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet och tillträdande vetenskaplig rådgivare för SNF.

Christel fokuserar i sin forskning på mat och hälsa hos barn och ungdomar.

– Att tidigt grundlägga goda matvanor har stor betydelse och förskola och skola är en viktig arena. 70 procent av förskolebarns energiintag sker i förskolan. Frågan är var förskolepedagoger hämtar sin kunskap om mat och hälsa? I brist på utbildning inom mat och måltider blir det personligt tyckande som dominerar och i intervju med personal i förskolan framgår att många varken reflekterar kring eller fokuserar på måltiden trots dess stora betydelse. Mat och måltiden ges tyvärr inget utrymme i professionsutbildningar där man som yrkesverksam i hög grad arbetar med människors möte med mat. Det skapar utrymme för ofakta och faktoider.

– Samverkan mellan professioner och organisationer blir enda vägen – det gäller även mellan offentliga och privata aktörer. Mer samverkan inom nutritionsområdet med gemensamma mål ökar både förtroendekapital och företagskapital, avslutade Christel.

Egna åtaganden

– Nestlé som är världens största livsmedelsföretag fick massiv kritik på 1970-talet för marknadsföring av modersmjölksersättning i utvecklingsländer. Vi marknadsförde modersmjölksersättning på samma sätt som andra leverantörer på den tiden men fick mest kritik för att vi var störst berättade Annelie Barkelund, ansvarig för kommunikation och hållbarhet på Nestlé i Sverige.

– På grund av den krisen blev vi extra medvetna om hur vi verkar och påverkar, och vi har idag 41 egna åtaganden kopplade till FN:s hållbarhetsmål där flera av åtagandena handlar om hälsa. I områden med undernäring jobbar vi med tillsats av zink, järn, vitamin A och jod i våra produkter. För överviktiga handlar det om att reducera socker, salt och transfetter och öka fullkorn, grönsaker och nötter. En annan viktig hållbarhetsfråga är drägliga villor för producenter av råvarorna till Nestlés produkter.

Anneli gav exempel på hur ”klickvänliga” rubriker kan ge fel intryck av en artikel, och bidra till att ofakta sprids.

– En artikel baserad på en intervju med Nestlés ansvarige för socialt ansvar, Christian Frutiger rubriksattes med ”Nestlé vill ta mer betalt – för vatten på flaska”. Endast för den som läste hela artikeln framgick att artikeln handlade om hur Nestlé arbetar för bättre vattenhushållning, där Christian kommenterade att vatten måste få ett värde för att vi ska få bättre hushållning.

Värdeskapande samverkan

– Samverkan mellan forskare och företag är ett explosivt ämne, konstaterade professor Robert Brummer, Örebro universitet.

– Men om vi beskriver det som ett värdeskapande genom samverkan, för forskning och innovation med bättre hälso- och sjukvård och folkhälsa som resultat, blir det kanske tydligare och inte så kontroversiellt.

– Inom forskningen diskuterar vi vad som är roligt att kunna – ”nice to know” – och vad vi behöver kunna – ”need to know”. Näringslivet och samhället i övrigt har ett ansvar att identifiera kunskapsbehovet – ”what to know” – medan forskarna har ett ansvar för att fylla svara på frågorna utifrån god vetenskaplig metodik – ”how to know”.

– Därefter behöver företagen genom sina innovationsprocesser hantera hur de ska ta till sig kunskapen. För värdeskapande samverkan behöver det med andra ord finnas såväl beställar- som mottagarkompetens hos näringslivet, liksom lyhördhet hos forskarna för identifierade kunskapsbehov, sammanfattade Robert.

Innovation i glappen

Robert betonade värdet av samverkan för att skapa innovationer.

– Omvärldens krav på mer nyttoinriktad forskning driver också på mot mer multidisciplinär forskning, vilket gynnar innovation, eftersom radikal innovation som regel dyker upp i glappen mellan kompetensområden – eller av en lycklig slump.

– Inom akademin behöver vi sträva mot mer kompletta kunskapsmiljöer som innefattar forskning, utbildning på alla nivåer och samverkan och samproduktion för att överbrygga glappen, avslutade Robert och lyfte fram Nutrition-Gut-Brain Interactions Research Centre vid Örebro som ett exempel på hur den här samverkan och samproduktionen kan utformas.

Historia och tyckande

Annika Åhnberg, som ledde den efterföljande diskussionen, frågade varför företagen blir misstänkliggjorda när de vill ta fram bättre produkter.

– Ingen ifrågasätter Volvo när de säger att de ska satsa på säkrare bilar, konstaterade hon.

– Här finns en viss historisk belastning, livsmedels- och läkemedelsbranscherna är de som befolkats av flest skurkar, menade Ingvar Bosaeus.

– Alla har en relation till maten, men inte till säkerhetssystemen i bilar, sade Elisabet Rothenberg, Högskolan i Kristianstad. Även proffsen tillåter sig personligt tyckande när det gäller maten, och de kan då färgas av en rad olika färger.

Bilda konsortier

– För att få ett större förtroende bör man kanske agera mer som konsortier, alltså samverka som beställare, föreslog Katarina Nordqvist.

Robert Brummer var också inne på samma spår:

– Jobba med konkurrenter – då kan det inte bara gynna en enskild aktör.

Susanne Bryngelsson kommenterade att forskarna har en viktig roll, och att det behövs kanaler där forskarna känner sig trygga att kommunicera.

– Det är viktigt att forskarna är med och tar ansvar för hur deras kunskap förmedlas. Vissa forskare känner sig dock begränsade av tidsbrist, eller av rädsla för att blir feltokade. Där vill vi med nutritionsfakta.se bidra till att mer av forskningen om mat och hälsa blir tillgänglig för fler – kunskapsportalen nutritionsfakta.se är tillgänglig för alla och utgör en bro mellan den vetenskapliga diskussionen och samhällsdiskussionen, förklarade Susanne.

Christel Larsson avslutade med att formulera det som alla i panelen nog ändå var helt överens om:

– Satsa på mer nutritions- och livsmedelsforskning!

Läs mer

Swedish Food Arena >>

Nationella kommittén för livsmedelsforskning >>

Nationella forskningsprogrammet för livsmedelsforskning >>