EAT-Lancetkosten undersökt i svensk studie
Publicerat i:Publicerat 2022-02-16
EAT-Lancetkommissionen lanserade 2019 sin ”the great food transformation”, en modell för hälsosamma matvanor för en växande global befolkning som skulle hålla livsmedelssystemet inom planetens gränser.
En uppföljande svensk studie har tagit fram ett eget index för att mäta följsamheten till EAT-Lancetkosten, med en poängsättning som gör det möjligt att se hur väl en person följer EAT-Lancetkosten för olika livsmedel.
Studien baserade sig på data från den omfattande befolkningskohorten Malmö Kost Cancer. Resultatet visar bland annat att de med högst följsamhet till EAT-Lancetkosten enligt indexet hade en 25 procent lägre risk att dö i förtid, 24 procent lägre risk att dö i cancer och 32 procent lägre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom. Studien visar att flera livsmedel verkade bidra till detta resultat, vilket understryker vikten av en allmänt hälsosam kost, skriver Anna Stubbendorff.
>>text: Anna Stubbendorff, nutritionist och doktorand, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, Malmö
Bakgrund
En omställning till hållbara kostvanor är nödvändigt för att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling för att vi ska hålla oss inom de planetära gränserna (1-3). Jordbruket står för 25 till 30 procent av världens utsläpp av växthusgaser och har stor inverkan på flera andra miljöfaktorer (4, 5). Dessutom är våra matvanor en viktig bidragande orsak till sjukdom och död i förtid globalt (6). Icke smittsamma sjukdomar står för 71 procent av alla dödsfall globalt, och studier visar att hälsosamma kostmönster avsevärt skulle minska risken för sjuklighet och dödlighet från dessa sjukdomar (6-8).
I ”EAT-Lancet-kommissionen” samlades 37 internationellt erkända forskare i ett samarbete mellan tidskriften The Lancet och stiftelsen EAT. I sin rapport från 2019 lanserade kommissionen ”the great food transformation”, en modell för hur livsmedelssystemet skulle hålla sig inom planetens gränser. Omvandlingen baserade sig på hållbarhet och hälsosamma kostvanor för en växande global befolkning (9).
Kommissionen presenterade en hälsosam referensdiet – EAT-Lancetkosten – med syfte att vara både miljömässigt hållbar och förhindra kostrelaterade kroniska sjukdomar och död i förtid (9). EAT-Lancetkosten är huvudsakligen växtbaserad, med ett begränsat innehåll av animaliska livsmedel, socker och mättat fett. Dessutom ingår ett högt innehåll av fullkorn, grönsaker, frukt, baljväxter och nötter.
Forskarna bakom kosten uppskattade, baserat på simuleringar, att kosten skulle förhindra cirka 11 miljoner dödsfall per år, motsvarande 19–24 procent av de totala dödsfallen globalt. Eftersom det var en simulering har forskargrupper sedan studerat effekten på människor som ätit mer eller mindre som EAT-Lancetkosten. Studierna har baserats på kostindex för att kunna mäta efterlevnaden (10-12), men det finns ännu ingen konsensus om vilket som är det bästa måttet.
Knuppel och medarbetare (10) föreslog 2019 det hittills mest använda kostindexet för att mäta följsamhet till EAT-Lancetkosten. Forskningen har visat att höga indexpoäng i detta index, alltså god efterlevnad, är associerat med minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och diabetes – men däremot fanns ingen koppling till stroke och dödlighet totalt. I indexet enligt Knuppel och medarbetare är antalet möjliga poäng snävt, vilket gör att det har begränsad möjlighet att fånga intagsvariationer utanför föreslagna referensnivåer för EAT-Lancetkosten. Indexet definierar baljväxter, fisk och fullkorn som livsmedel som bör begränsas, något som vi ställde oss frågande till.
I vår studie var syftet att ta fram ett nytt index för att mäta följsamheten till EAT-Lancetkosten. Det nya indexet är baserat på en ny poängsättning som gör att vi kan mäta hur väl en person följer EAT-Lancetkosten för olika livsmedel. Dessutom har vi till skillnad från Knuppel och medarbetare definierat baljväxter, fisk och fullkorn som livsmedelsgrupper vi bör öka vår konsumtion av. Syftet var också att utvärdera följsamheten till EAT-Lancetkosten och dess samband med död i förtid i en stor befolkningsbaserad svensk kohort – Malmö Kost Cancer. Vi undersökte också enskilda livsmedel som ingår i indexet och deras individuella samband med död i förtid.
Malmö Kost Cancer studien
Malmö Kost Cancer är en befolkningsbaserad kohortstudie som genomfördes i Malmö, där den första omgången data samlades in mellan 1991 och 1996. Män i åldern 46–73 år och kvinnor i åldrarna 45–73 år ingick i studien. Information om livsstil och socioekonomiska faktorer samlades in och blodprover och blodtryck mättes. Kartläggningen av kosten var omfattande och bestod av en 7-dagars matdagbok, ett frekvensformulär (FFQ) och en kostintervju. Totalt ingick 22 421 individer, 8 568 män och 13 853 kvinnor.
EAT-Lancetindex
I vår studie utvecklade vi ett index för att undersöka sambandet mellan EAT-Lancetkosten och död i förtid (13). EAT-Lancetkosten består av livsmedel med för vilka definierade målintagsnivåer och referensintervall föreslås. Målintagsnivåerna är framtagna för hälsa och miljömässig hållbarhet och är baserade på ett intag på 2500 kcal per person och dag. Referensintervallen är intervall som anses vara förenliga med optimal hälsa i olika populationer och möjliggör intag vid olika energinivåer (9).
I vår studie klassificerades livsmedel som antingen ”livsmedel att öka” eller ”begränsade livsmedel”, baserat på tidigare beskrivningar av EAT-Lancetkosten (9, 14). Livsmedel att öka var grönsaker, frukt, omättade oljor, baljväxter, fullkorn, nötter och fisk. Livsmedel att begränsa var nötkött och lamm, fläsk, fågel, ägg, mejeriprodukter, potatis och tillsatt socker.
Vårt index består av dessa 14 livsmedel, med ett möjligt intervall på 0 till 3 poäng för varje livsmedel; 0 poäng anger låg följsamhet till målet för livsmedelskomponenten i EAT-Lancetkosten, och 3 poäng anger hög följsamhet. Det totala möjliga poängintervallet för detta utvecklade index är 0 (icke-följsamhet) till 42 poäng (perfekt efterlevnad, alltså 14×3 poäng).
I analyserna delades deltagarna in i fem grupper efter total indexpoäng – ≤ 13, 14–16, 17–19, 20–22 och ≥ 23 poäng. Den lägst rankade gruppen, ≤ 13, hade lägst följsamhet och den högst rankade gruppen, ≥ 23, räknas som hög följsamhet. Så kallad Cox-regression användes för att undersöka sambanden mellan EAT-Lancetpoängen och riskkvoterna för total dödlighet, cancerdödlighet och kardiovaskulär dödlighet. Vi tog också hänsyn till andra livsstilsfaktorer.
Tabell 1. Poängsättning för intag av olika livsmedel i EAT-Lancetindexet (13).
EAT-Lancetindex, efterlevnad och bakgrund
Resultaten visade stora variationer i efterlevnaden och deltagare i studien fick mellan 5 och 35 poäng på EAT-Lancetindexet. Kvinnor hade högre följsamhet till EAT-Lancetkosten. Mindre än 1 procent av studiepopulationen nådde målintaget för baljväxter och nötter i EAT-Lancetkosten. Dessutom nådde mindre än 5 procent målintaget för fullkorn, nöt- och lammkött samt fläsk. Följsamheten var högst för fågel, 77 procent, och fisk, 66 procent. Kvinnor hade högre indexpoäng, alltså bättre efterlevnad, för alla livsmedelskomponenter – förutom för fullkorn, fisk och omättade oljor.
De med hög efterlevnad av EAT-Lancetkosten – högre poäng – hade lägre totalt energiintag och en kost som innehöll mindre fett och kolhydrater, och mer kostfiber jämfört med dem med låg följsamhet. Deltagarna med hög följsamhet till EAT-Lancetkosten var något äldre, rökte oftast mindre och färre bland dem hade hög alkoholkonsumtion. Dessutom hade de högre utbildning och var mer fysiskt aktiva. Förekomsten av övervikt var ungefär densamma i grupperna.
EAT-Lancetindex och risk att dö i förtid
Våra huvudsakliga fynd visade att de med högst följsamhet till EAT-Lancetkosten – mer än 23 poäng – hade en 25 procent lägre risk att dö i förtid. Hög följsamhet till EAT-Lancetkosten visade också en 24 procent lägre risk att dö i cancer och 32 procent lägre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom. Studien visar att flera livsmedel verkade bidra till detta resultat, vilket understryker vikten av en allmänt hälsosam kost.
Följsamhet till var och en av de 14 grupper av livsmedel som ingår i EAT-Lancetindexet och dödlighet testades också separat. Högt intag av fullkorn, grönsaker och frukt, jämfört med lågt intag, var associerat med en lägre risk för dödlighet av alla orsaker. Ett högt intag av ägg var däremot förknippat med en högre risk. Dessutom tenderade högt intag av potatis att vara associerat med en högre risk för dödlighet än ett lågt intag. Det genomsnittliga intaget av baljväxter i vår studie var endast 6 gram om dagen, vilket är långt ifrån målet på 75 gram i EAT-Lancetkosten. Detta tyder på att studiepopulationen är olämplig för undersökning av hälsoresultat i relation till baljväxtintag. Konsumtionen av nötter var också långt ifrån målen i EAT-Lancetkosten.
Styrkor och svagheter i studien
Styrkan med denna studie är den omfattande uppföljningsperioden på i genomsnitt 20 år. Den kostundersökningsmetod som används i Malmö Kost Cancer studien indikerar att kostdatan som samlas in är tillförlitlig. En begränsning kan vara att väldigt få deltagare i vår studie följde de övergripande rekommendationerna i EAT-Lancetkosten. Inga deltagare var nära att få 42 poäng i indexet, och en potentiell ytterligare minskning av dödligheten skulle kunna vara möjlig för högre poäng. Alla kostundersökningsmetoder innebär också en viss grad av felaktig rapportering. Dessutom kan individer endast rangordnas på olika intagsnivåer när de jämförs med andra deltagare i studien. Följaktligen kan vi inte relatera hälsoutfall till exakta intagsnivåer.
Grönsaker delades in i kategorier baserade på färg i EAT-Lancetkosten. Detta var inte möjligt i vår studie på grund av brist på data om undergrupper av grönsaker. Vidare föreslog Willett och medarbetare (9) utbytbarhet mellan olika livsmedelsgrupper, till exempel att kyckling och annat fjäderfä skulle vara utbytbart med ägg, fisk eller växtproteiner i EAT-Lancetkosten, en dimension vi inte kunde inkludera i vårt index.
Användning av indexet
I framtida studier skulle vårt index kunna användas i relation till förekomsten av kroniska sjukdomar såsom diabetes, cancer och hjärtkärlsjukdom. Vidare tror vi att det vore intressant att studera intag av näringsämnen i relation till behov i olika åldersgrupper, även om modelleringsstudier visar ett tillräckligt intag av de flesta näringsämnen med EAT-Lancetkosten (9, 15).
Att tillämpa indexet på dagens matvanor skulle också vara ett intressant område för framtida forskning, eftersom dagens konsumtionsmönster skiljer sig från matvanorna på 1990-talet som undersöktes i denna kohortstudie. Även en utvärdering av vårt index i andra populationer, inklusive de i låg- eller medelinkomstländer, skulle vara relevant för att testa och utveckla indexet för global användning. På samma sätt skulle det vara värdefullt att jämföra olika typer av EAT-Lancetindex med avseende på olika sjukdomar.
Vi är bekanta med debatten om EAT-Lancetkosten. Kritik finns av de metodologiska övervägandena, bristande anpassning till lokala sammanhang och olika populationer. Dessutom pekar kritiker på att kostnaden är ett hinder för att genomföra en ändring av matvanorna enligt EAT-Lancetkosten och saknade miljöperspektiv (11, 16-20). Trots dessa förbehåll ger ändå de avsevärda minskningarna av risk att dö i förtid som visas i denna studie starka argument för att prioritera hälsosamma kostvanor som liknar EAT-Lancetkosten. Våra resultat visar värdet av kostmönstret som helhet vilket kan vara användbart vid utveckling av hållbara kostriktlinjer och policyer.
Författaren uppger inga jävsförhållanden
Länk till studien: https://doi.org/10.1093/ajcn/nqab369
Referenser
1. Springmann M, et al. Options for keeping the food system within environmental limits. Nature 2018; 562(7728): 519-525.
2. Fanzo J. Healthy and Sustainable Diets and Food Systems: the Key to Achieving Sustainable Development Goal 2? Food Ethics 2019; 4(2): 159-174.
3. FAO och WHO. Sustainable healthy diets – guiding priciples. F.a. WHO, 2019: Rome.
4. IPCC (The Intergovernmental Panel on Climate Change). Climate Change 2014: Mitigation of Climate Change: Working Group III Contribution to the IPCC Fifth Assessment Report. 2015, Cambridge: Cambridge University Press.
5. IPCC (The Intergovernmental Panel on Climate Change). Climate Change and Land, an IPCC special report on climate change, desertification, land degradation, sustainable land management, food security, and greenhouse gas fluxes in terrestrial ecosystem. 2019.
6. Murray CJL, et al. Global burden of 87 risk factors in 204 countries and territories, 1990-2019: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2019. The Lancet 2020; 396(10258): 1223-1249.
7. Willett WC och Stampfer MJ. Current evidence on healthy eating. Annu Rev Public Health 2013; 34: 77-95.
8. World Health Organization (WHO) (2021). Global Health Observatory (GHO). [Hämtad 2021 04-06]. Från: www.who.int/data/gho.
9. Willett W, et al. Food in the Anthropocene: the EAT-Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems. Lancet 2019.
10. Knuppel A, et al. EAT-Lancet score and major health outcomes: the EPIC-Oxford study. The Lancet 2019; 394(10194): 213-214.
11. Hanley-Cook GT, et al. EAT–Lancet diet score requires minimum intake values to predict higher micronutrient adequacy of diets in rural women of reproductive age from five low- and middle-income countries. British Journal of Nutrition 2020; 1-9.
12. Cacau LT, et al. Development and Validation of an Index Based on EAT-Lancet Recommendations: The Planetary Health Diet Index. Nutrients 2021; 13(5): 1698.
13. Stubbendorff A, et al. Development of an EAT-Lancet index and its relation to mortality in a Swedish population. The American Journal of Clinical Nutrition 2021.
14. Loken B och DeClerk F. Diets for a better future – Rebooting and reimagining healthy and sustainable food systems in the g20. 2020.
15. Lassen AD, et al. Development of a Danish Adapted Healthy Plant-Based Diet Based on the EAT-Lancet Reference Diet. Nutrients 2020; 12(3).
16. Zagmutt FJ, et al. The EAT-Lancet Commission: a flawed approach? The Lancet 2019; 394(10204): 1140-1141.
17. Hirvonen K, et al. Affordability of the EAT-Lancet reference diet: a global analysis. The Lancet Global Health 2020; 8(1): e59-e66.
18. Semba RD, et al. Adoption of the ‘planetary health diet’ has different impacts on countries’ greenhouse gas emissions. Nature Food 2020; 1(8): 481-484.
19. Steenson S och Buttriss JL. The challenges of defining a healthy and ‘sustainable’ diet. Nutrition Bulletin 2020; 45(2): 206-222.
20. Zagmutt FJ, et al. The EAT-Lancet Commission’s Dietary Composition May Not Prevent Noncommunicable Disease Mortality. The Journal of Nutrition 2020.
