Nyckelhålet blir ännu grönare

Publicerat i: 
Publicerat 2021-05-26

Nyckelhålet – Livsmedelsverkets märkning för nyttigare mat – har funnits i över 30 år och utvecklas hela tiden. Märkningen ställer krav på mer fullkorn och fibrer, mindre socker och salt och nyttigare fett. Den första mars trädde nya kriterier för märkningen i kraft, som innebär att fler växtbaserade rätter kan märkas och att det blir enklare att märka nyttiga färdigrätter.

> text:  Veronica Öhrvik, AgrDr, Avdelningen för hållbara matvanor, Livsmedelsverket, Uppsala

 

Nyckelhålets kriterier baseras på de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, (1) och revideras regelbundet för att följa med i förändringar i matvanor, näringsrekommendationer och kostråd.

Första mars i år trädde den tionde versionen av Nyckelhålsföreskrifterna i kraft (2). De två huvudsakliga syftena med den nya versionen var att göra det enklare att Nyckelhålsmärka färdigrätter genom förenklade, men inte mindre strikta kriterier – och att göra det enklare att äta grönt, i enlighet med NNR och Livsmedelsverkets kostråd.

Färre men lika strikta

Tidigare krävdes att sammanlagt 11 villkor på produkt- och näringsämnesnivå skulle uppfyllas för att färdigrätter skulle kunna märkas. Företagen uppgav också att ju mer sammansatta produkterna är, desto svårare är det att märka dem med Nyckelhålet (3). Konsumenterna anser att det är svårast att hitta just färdigrätter och vegetariska produkter med Nyckelhålet (4), eftersom utbudet är litet. 2019 var det bara några enstaka procent av färdigrätterna som var Nyckelhålsmärkta (5).

Samtidigt ökar efterfrågan på färdigrätter. Syftet med revideringen av kriterierna för färdigrätter var därför att ta bort de villkor som gjorde reglerna för komplexa, och som var mindre relevanta för den hälsosamma helheten: mer fullkorn och grönt, mindre salt och socker och nyttigare fett.

De krav som har strukits är:

  • Kravet om energiinnehåll per portion, vilket också gör att nu kan även flerportionsförpackningar märkas.
  • Kravet om maxhalt av salt per portion – men krav på salt per 100 gram finns kvar.
  • Kravet på andel av energiinnehållet som kommer från fett – ändrat till en maxgräns i gram för att göra det enklare att förstå.

I de reviderade kriterierna för Nyckelhålsmärkningen har det förtydligats att mindre mängder mjöl, till exempel för redning, inte behöver vara fullkornsmjöl. Dessutom gäller det endast för panerade produkter att tillagningsanvisningen inte får innebära att fett tillförs. Förhoppningen är att förändringarna ska leda till fler Nyckelhålsmärkta färdigrätter på marknaden.

Lättare att äta grönt

Ett studentarbete från SLU 2019 (6) visade att Nyckelhålet behöver utvecklas för att göra det enklare att följa kostrådet att äta grönare. Förslagen har lett till en rad konkreta förändringar i den nya versionen:

  • Fullkorn kan nu delvis eller helt ersättas av baljväxter, grönsaker eller rotfrukter i spannmålsbaserade produkter.
  • Kött kan delvis ersättas av fullkorn, baljväxter, grönsaker eller rotfrukter i köttprodukter.
  • Växtbaserade produkter breddas genom att ändra kravet på socker till tillsatt socker för att göra det möjligt att rotfruktsbiffar och liknande produkter som naturligt innehåller lite mer socker kan märkas med Nyckelhålet.
  • Växtbaserade produkter breddas också genom att kravet på max 33 procent mättat fett ändras till en maxgräns i gram istället. Många av produkterna i kategorin har en mycket låg fetthalt vilket tidigare gjorde att ett innehåll på mindre än ett halvt gram mättat fett per 100 gram kunde innebära att produkten inte kunde märkas.
  • En ny kategori ”skivade vegetabiliska pålägg” har införts. Kategorin har högre salthalt än övriga vegetabiliska produkter. Det tog emot för oss i den nordiska gruppen att ändra till en högre salthalt eftersom det med dagens matvanor inte räcker att alltid välja Nyckelhålsmärkt för att komma ner i populationsmålet på 6 gram salt per dag och person (7). Men vi bedömde att det annars var orealistiskt att företagen skulle märka några produkter inom denna kategori. Det är fortfarande ett striktare kriterium än för salt i skinka och i princip samma nivå som för ost.

Vegetariska produkter är ett segment som växer mycket snabbt och därför såg vi ett stort behov av att uppdatera kriterierna för produktgruppen. Samtidigt som ändringarna förhoppningsvis underlättar märkning med Nyckelhålet, ställs nu också högre krav på ingredienserna i de vegetariska produkterna. Minst 50 procent ska bestå av fullkornsspannmål, grönsaker, baljväxter, rotfrukter eller icke-animaliskt protein. Förut låg gränsen på att 60 procent av råvarorna skulle vara vegetabiliska, men då kunde till exempel produkter huvudsakligen framställda på vanligt mjöl märkas.

Välkänt och välanvänt

Nyckelhålet är en av de mat-märkningar som konsumenter känner till allra bäst. Mer än 95 procent av alla konsumenter i Sverige har hört talas om Nyckelhålet – och det gäller oavsett kön, utbildningsnivå, inkomst och bostadsort. Åtta av tio av dem som känner till Nyckelhålet förknippar märkningen med hälsosam mat och mer än fem av tio uppger att de använder Nyckelhålet för att välja hälsosamt (4).

Även företagen uppger att de använder Nyckelhålet. Enligt ett mastersarbete vid SLU använder nästan nio av tio av de större producenterna Nyckelhålet på sina produkter och mer än hälften uppger att de för viss del av sitt sortiment använder Nyckelhålet som riktmärke vid produktutveckling (8).

Nyckelhålet används även praktiskt inom vården. Enligt en undersökning från 2017 hade tre av fyra dietister och mer än hälften av läkarna och sjuksköterskorna använt Nyckelhålet i sitt arbete under det senaste året (9). Nyckelhålet har även visat sig vara ett uppskattat verktyg för föräldrar till överviktiga barn (10).

Nyckelhålet används även inom preventivt arbete. Ett exempel är de satsningar Angereds Närsjukhus gör för jämlik hälsa. De anordnar bland annat butiksvandringar där deltagarna får tips och information om hälsosamma val i matbutiken. Deltagarna får bland annat reda på vad Nyckelhålsmärkning innebär och vid dessa vandringar är Nyckelhålet ”jätteuppskattat” (11). Ett annat exempel är den bok som BVC delar ut till landets 5-åringar för att uppmuntra till läsglädje och kunskap om hur kroppen fungerar (12). Barnen uppmuntras där bland annat att leka Nyckelhåls-detektiver.

Men det finns såklart en hel del som kan förbättras. Till exempel vet bara 3 av 10 konsumenter att Nyckelhålet innebär mindre salt (4). Att titta efter Nyckelhålet är ett av de enklaste sätten att minska sitt saltintag – vilket mer än hälften av befolkningen uppger att de åtminstone försöker då och då (13). Vet man inte att Nyckelhålet står för mindre salt kommer man inte heller använda märkningen för att välja produkter med mindre salt.

Nyckelhålet anses inte heller vara särskilt modernt – främst i de äldsta åldersgrupperna (4). Det har också bekräftats i en enkät till sjuksköterskor, där de som ger råd om Nyckelhålet framför allt verkar vara sjuksköterskor mellan 21 och 30 år. De övriga uppgav att de ”Saknar tillräcklig kunskap om kostrådet”, ”Anser att det ligger utanför mitt ansvarsområde” och ”Anser kostrådet omodernt” (14).

Livsmedelsverket skulle behöva arbeta mer för att öka både kunskap och förståelse för Nyckelhålet, för att nå ut med budskapet att det inte behöver vara så svårt som det kan kännas att förbättra sina matvanor. Det går att äta hälsosammare utan att ställa om hela livet. Det är just det som Livsmedelsverket vill lyfta fram genom sitt nya sätt att kommunicera om Nyckelhålet – Det handlar inte om att byta liv.

Första märkningen i sitt slag

Idag finns det många märkningar globalt för hälsosamma val av livsmedel och EU-kommissionen ska 2022 ge förslag på harmoniserad märkning i EU.

När Nyckelhålet lanserades av Livsmedelsverket 1989 var det unikt och 2009 började Nyckelhålet även användas i Norge och Danmark och 2013 på Island. Sedan dess är Nyckelhålet ett nordiskt samarbete, både för regelverket och kommunikationen kring märkningen.

Syftet med Nyckelhålet är att underlätta för konsumenter att göra hälsosamma val. Nyckelhålet visar på de bästa alternativen, med de nordiska näringsrekommendationerna som utgångspunkt, i varje produktgrupp som omfattas av Nyckelhålet. Nyckelhålet står för mindre socker och salt, mer fullkorn, fibrer, grönsaker, baljväxter, rotfrukter och nyttigare fett.

Nyckelhålet är också ett sätt att uppmuntra branschen att utveckla hälsosammare alternativ. Det är frivilligt och avgiftsfritt att använda Nyckelhålet, men de företag som gör det måste följa reglerna och märkningen omfattas av offentlig kontroll. Legalt räknas Nyckelhålet som ett näringspåstående.

Författaren uppger inga jävsförhållanden.

Referenser

1. Nordic Council of Ministers. Nordic Nutrition Recommendations 2012. Integrating nutrition and physical activity. Köpenhamn. Danmark.

2. Livsmedelsverkets föreskrifter om användning av symbolen Nyckelhålet; LIVSFS 2005:9.

3. Nyckelhålets påverkan på produktutvecklingen under 25 år. Ipsos. 2015. Stockholm.

4. Öhrvik V. 2021. L 2021 nr 06: Vad tycker konsumenterna om Nyckelhålet. Livsmedelsverkets rapportserie. Uppsala.

5. 2020. Slutrapport: Regeringsuppdrag Nyckelhålet 2017–2019. Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Uppsala.

6. Ramberg E. En utredning av Nyckelhålet med fokus på miljömässig hållbarhet – Ger kriterierna vägledning för Livsmedelsverkets kostråd “ät grönare”? Kandidatarbete 2019. SLU, Uppsala.

7. Åhlin J. Nutritional benefits achieved when exchanging certain food products with those labeled with the Keyhole symbol. Masterarbete 2015. Stockholms universitet, Stockholm.

8. Andersson C. The Nordic Keyhole – quantitative analysis of its use in product reformulation and development. Masterarbete 2021. SLU, Uppsala.

9. Orbe J & Theroell C. En kvantitativ undersökning om förtroendet för Livsmedelsverket bland kostarbetare 2017. SIFO (1537248).

10. Ek A, et al. Responding positively to “children who like to eat”: Parents’ experiences of skills-based treatment for childhood obesity. Appetite 2020; 145: 104488.

11. Muntligt Maria Magnusson, Angereds Närsjukhus

12. Sundström J, et al. Saga-sagor Fiffiga kroppen och finurliga knoppen. 2019. Bonnier Carlsen Bokförlag. Stockholm.

13. 2021. Konsumenternas kunskap om och attityd till salt. Opublicerad data.

14. Lindqvist S, et al. Kostråd från sjuksköterska till patient: En kvantitativ studie om sjuksköterskors kännedom om och förmedling av Livsmedelsverkets kostråd till patienter. Kandidatarbete 2018. Uppsala universitet.

Taggar:

banner