Hållbarhet ställer nya krav på näringsrekommendationer

Publicerat i: 
Publicerat 2020-11-10

Referat

Klimatpåverkan, biologisk mångfald, vatten- och markanvändning, transporter samt sociala och ekonomiska aspekter – det är några avgörande faktorer för ett hållbart matsystem. Arbetet med kommande upplaga av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2022, pågår och det finns en tydlig ambition att integrera hållbarhet i näringsrekommendationerna.

>>text: Kajsa Asp Jonson, leg dietist, journalist, nutritionsfakta.se

Som en start på arbetet med att integrera hållbarhet i NNR2022 arrangerades ett webbinarium den 24 september 2020. Rune Blomhoff som projektleder revideringen av NNR, var värd för seminariet som finns tillgängligt via hemsidan.

Per Fredrik Pharo leder arbetet med Norway’s International Climate and Forest Initiative och har ansvarat för en global rapport från Food and Land Use Coalition (FOLU). Han inledde med att ge en översiktsbild: Det globala matsystemet har utvecklats snabbt och orsakar 30 procent av klimatförändringarna. Konsekvenserna är omfattande, både för miljön och för människan. Det finns många utmaningar men utveckling, biologisk mångfald och matsäkerhet går enligt Per Fredrik Pharo att förena med hälsa och hållbarhet. Målet är att skydda miljön och reparera de skador som redan uppstått.

Andelen animaliskt protein – framför allt nötkött som produceras storskaligt i Sydamerika – behöver minska och ersättas med marina och växtbaserade proteinkällor. Uppmaningen från Per Fredrik Pharo är att beslutsfattare, producenter, jordbrukare och konsumenter behöver ta ett större ansvar för miljö och hälsa. Utveckling av lokal matproduktion ställer krav på infrastrukturen, både den som avser transport av till exempel skördar och varor, och den digitala infrastrukturen. Levnadsvillkor för kvinnor och flickor behöver prioriteras – i vissa områden är detta helt nödvändigt för ekonomisk och social utveckling avslutade Per Fredrik Pharo.

Sverige först ut

Anna-Karin Johansson, som arbetar med miljöfrågor och hållbarhet vid Livsmedelsverket i Uppsala, berättade om erfarenheter av att inkludera hållbarhetsaspekter i näringsrekommendationerna. Sverige var först och har kommit långt. Men matvanorna är en betydande källa till ohälsa och mer behöver göras för att bekämpa under- och felnäring och ta ansvar för konsumtion, klimat och biologisk mångfald. Även tillgången till vatten är ett sårbart område påpekade Anna-Karin Johansson.

Många av de globala hållbarhetsmålen innefattar mat och nutrition. Kostråden utgår ifrån sex av målen, till exempel minskad klimatpåverkan, varierat jordbrukslandskap och ökad biologisk mångfald på land och i sjöar och hav. Konsumtionsmönster och matproduktion behöver förändras för att nå generationsmålet, det vill säga riktningen för vad som måste göras för att på ett ansvarsfullt sätt kunna lämna över till nästa generation. Läs mer i Naturvårdsverkets Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019.

Den vetenskapliga förankringen utgör grunden för näringsrekommendationer och kostråd. Samma höga evidenskrav behöver gälla hållbarhetsaspekterna och det är viktigt att inte generalisera, miljöpåverkan kan vara väldigt olika påpekade Anna-Karin Johansson. På global nivå har kött- och mjölkproduktion en kraftig negativ påverkan på biodiversitet medan betande djur i Sverige bidrar till mångfald av djur och växtlighet – och till öppna landskap. Även råden kring frukt och grönsaker behöver specificeras enligt Anna-Karin Johansson.

Konceptet ”Hitta ditt sätt” från Livsmedelsverket grundar sig i NNR2012 och har enkla huvudbudskap: Ät grönare, ät lagom, var aktiv. Råden har tagit hänsyn till matvanor, miljö, och risk- och nyttovärdering. Här finns också ett konsumentperspektiv.

Perspektiv från andra länder

Forskare från Nederländerna, Frankrike och Storbritannien gav utifrån sina erfarenheter ett europeiskt perspektiv.

Corné van Dooren, The Netherlands Nutrition Centre, berättade om Sustainable Nutrient Rich Foods-index (SNRF) som kombinerar näringstäthet och klimatpåverkan och som ligger till grund för rekommendationerna i Nederländerna.

Dessa riktlinjer och kostråd sammanfattas i ett översiktligt cirkeldiagram kallat Wheel of five. För att råden ska accepteras – och få betydelse för folkhälsan – behöver de innebära en så liten förändring som möjligt jämfört med befintliga matvanor. Mycket arbete pågår för att ta fram metoder som väger samman de olika målen för mat, näring, hälsa och miljö. Stort fokus läggs på tydlig kommunikation och enkla hållbara val i vardagen enligt Corné van Dooren.

Råden för hälsa och hållbarhet går oftast hand i hand. Fisk är ett undantag. Fisk rekommenderas enbart en gång per vecka eftersom två portioner fisk ger en betydligt större miljöpåverkan i förhållande till hälsofördelarna. I modellen täcks 85 procent av rekommenderat energiintag. Resterande 15 procent utelämnas för att göra modellen flexibel och öka följsamheten.

Nicole Darmon vid Institute for Agricultural Research i Montpellier, presenterade de franska kostråden som kombinerar hälsa, hållbarhet och matkultur. Målet är att i ett holistiskt perspektiv skydda ekosystemen. För att råden ska bli accepterade inkluderas även traditioner och kultur samt ekonomi – både ur konsumentens och producentens perspektiv.

Små förändringar i kostmönstret har visats ge god effekt. Det gör störst skillnad för miljö och klimat om man minskar konsumtionen av kött, fisk och ägg (dessa hade slagits samman i redovisningen). Att äta mindre kött är accepterat i befolkningen men kan kräva att man äter mer av mjölk och fisk för att nå önskvärda intag av näringsämnen. Mejeriprodukternas roll i matkulturen värderas högt noterade Nicole Darmon.

I samband med presentationen ställdes många frågor kring metodik, klassificering av livsmedelsgrupper och ekonomiska beräkningar.

Referens:
 Reducing energy intake and energy density for a sustainable diet: a study based on self-selected diets in French adults

Kerry Brown vid avdelningen för folkhälsa vid London School of Hygiene & Tropical Medicine, gav ett brittiskt och globalt perspektiv på beteendeförändringar och kostmönster.

De brittiska näringsrekommendationerna uppdateras kontinuerligt med fokus på hälsa medan hållbarhetsaspekter ofta beräknas i efterhand. Man strävar efter små förändringar och en förflyttning av konsumtionsmönstret, bland annat via nudging. Ett exempel är hur proteinkällor presenteras: Istället för att använda benämningen ”kött, fisk och ägg” ger ”bönor, ägg, fisk eller kött” ett mer önskat beteende och hållbara val.

Matsystemet är globalt och mycket komplext. Kerry Brown visade att även önskvärda beteendeförändringar, till exempel ett ökat grönsaksintag, ger avtryck i miljö och klimat. Att inte överkonsumera och inte slänga mat är okomplicerade men viktiga råd för hälsa och miljö. Biodiversitet är ett komplext men väldigt viktigt område konstaterade hon.

Matens ursprung har stor betydelse. Vegetariska råvaror som frukt, avokado och nötter kräver ofta mycket vatten, som ibland måste transporteras långt. Animalieproduktion kräver inte lika hög vattenanvändning. Om man prioriterar lokal odling, och produktionen flyttas längre norrut blir odlingsförhållandena sämre och kostnader för arbetskraft ökar. Det innebär högre kostnad för konsumenten, inte minst för grönsaker och frukt, vilket också kan påverka konsumtionen avslutade Kerry Brown.

Kommentarer från forskare och andra deltagare

Webbinariet avrundades med att forskare och andra intressenter gav sina synpunkter i korta presentationer. Här presenteras ett urval.

Ola Thomsson, SLU, underströk att hållbarhet är en bred och komplicerad fråga. Som exempel nämndes att det krävs mycket vatten för att odla mandlar och olivolja medan kokos- och kaffeodling minskar biodiversiteten. Man måste titta på hela produktionen när man pratar om planetära gränser. Livscykelanalyser tar till exempel inte hänsyn till de positiva aspekterna av betande djur.

Elinor Hallström, RISE, lyfte två perspektiv: risker och möjligheter med livscykelanalyser, samt berikning av livsmedel. När vi äter allt mer växtbaserat måste näringsinnehåll och biotillgänglighet säkerställas, till exempel genom att berika andra produkter med järn eller kalcium. Befintlig kunskap inom området är begränsad och forskning pågår.

Sirpa Sarlio, Social- och hälsovårdsministeriet i Finland, lyfte att det finns många olika metoder att utvärdera matens kvalitet samt påverkan på klimat och miljö. När hållbarhetsfrågan inkluderas i rekommendationerna måste samma vetenskapliga krav ställas som på matens påverkan på hälsan.

Merja Saarinen, Naturresursinstitutet i Finland, poängterade att råd som integrerar både nutrition och miljöaspekter är komplexa och kan vara svåra för konsumenten att tolka. Råden behöver ta hänsyn till näringsbehov i olika grupper, till exempel vad gäller kött.

Nina Edholm, Klimat- och miljödepartementet, Norge, vill se ett holistiskt perspektiv på miljöpåverkan och att arbetet med hälsa och miljö görs i samförstånd mellan till exempel livsmedelsindustrin och hälso- och sjukvården.­

Bryndis Eva Birgisdottir, Food Science and Nutrition vid Island­­­­s universitet, betonade att människans och planetens hälsa hänger ihop. Hållbara matsystem och konsumentens strävan efter att äta hälsosamt är starka drivkrafter men förutsättningarna är ojämlika och olika faktorer påverkar vårt beteende. Även förpackningar är en viktig fråga.

 

Taggar:

banner