Hållbar motivation över tid kan skapas med hjälp av den så kallade självbestämmandeteorin.

En Frisk Skolstart Plus har utvecklats i resurssvaga områden och integrerats i skolans verksamhet.

Stillasittandet måste motverkas och kunskapsläget behöver höjas kring matvanor och fysisk aktivitet.

Styrkor och svagheter med mätmetoder, frågeformulär, stegräknare och accelerometer.

Här beskrivs fynd som ligger till grund för nuvarande rekommendationer till idrottare för protein och kolhydrater.

Kosttillskott med antioxidanter påstås bidra till bra träningseffekt. Verkligheten är dock snarare den motsatta.

De allmänna kostråden, som riktar sig till den generella befolkningen, kan inte alltid tillämpas för personer som tränar och tävlar på elitnivå.

Regeringen gav den 4 maj 2016 Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram underlag till insatser för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Uppdraget avrapporterades den 2 maj 2017. Här sammanfattas de huvudsakliga slutsatserna i en rapport som utgjort en del av myndigheternas underlag i arbetet med regeringsuppdraget (Läs mer här … Fortsätt läsa Insatser för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet – en kartläggande litteraturöversikt →

Aktuell avhandling I Sverige är förekomsten av övervikt och fetma ojämnt fördelat, där vuxna och barn med låg socioekonomisk position är värst drabbade. Det är viktigt att satsa på hälsofrämjande insatser för att förebygga övervikt och fetma tidigt i livet. Föräldrastödsprogrammet En frisk skolstart genomfördes mellan 2012-2013 i utsatta områden i Stockholms län och visade … Fortsätt läsa Skolbaserat föräldrastöd delvis effektivt för hälsosamma vanor hos barn i utsatta områden →

Referat Samband mellan cancer, livsstil och matvanor är komplexa. På internationell nivå arbetar World Cancer Research Fund kontinuerligt med att sammanställa kunskapsläget, som ligger till grund för deras råd och rekommendationer. Budskapen som syftar till att minska risken att drabbas av de vanligaste cancerformerna handlar om vikt och kroppssammansättning, fysisk aktivitet, alkohol samt rött kött … Fortsätt läsa Mat och cancer – aktuella rekommendationer från World Cancer Research Fund →

Vid fetma krävs individuella strategier för behandling och förändrade miljöer för att minska förekomsten i samhället.

Hälsosam kost och livsstil kan motverka åldrandeprocesser i hjärnan.

Är det bättre att vara överviktig och vältränad än normalviktig och otränad?

God nutritionsstatus är viktigt för alla. Hos sköra äldre är hög näringstäthet, energi och tillräckligt med protein av hög kvalitet centralt. Mjölk och mjölkprodukter har med tanke på högt näringsinnehåll och välbekanta smaker då en naturlig roll.

Efter flera års intensivt arbete som engagerat såväl nordiska livsmedelsmyndigheter som hundratals nordiska forskare har nu en ny version av nordiska näringsrekommendationer lanserats. Rekommendationerna presenterades vid ett seminarium i Köpenhamn den 3 oktober, arrangerat av Nordiska ministerrådet. De nordiska länderna har en lång tradition av gemensamma rekommendationer avseende kostens sammansättning och dagligt intag av näringsämnen.

Den 23 september publicerades den uppmärksammade rapporten ”Mat vid fetma” från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Ett par dagar senare anordnade SNF Swedish Nutrition Foundation tillsammans med Institutionen för kost- och idrottsvetenskap och Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition, Göteborgs universitet, ett seminarium i Göteborg, där rapportens slutsatser belystes och diskuterades. Seminariet inleddes av arbetsgruppens projektledare Jonas Lindblom, tidigare SBU, som presenterade rapportens bakgrund och gav en översikt kring det systematiska arbetssätt som använts vid arbetet med rapporten.

Det är inte svårt att utveckla ett näst intill passionerat intresse för att söka efter förklaringar och lösningar på fetmans gåtor. Övertygelserna kan ibland vara så starka att dessa kan framställas som sanningar, trots att evidens saknas eller står motsagda av den rådande vetenskapliga evidensen. Det förra kallas antaganden, det senare kallas myter.

På den Nordiske ernæringskongres 2012 på Island var ældres ernæringsstatus i fokus ved såvel posterpræsentationerne som i sessionerne ”Nutrition for the aging population” og ”Current D-vitamin status in the Nordic countries”. Præsentationerne bar præg af de emner, der er oppe i tiden inden for ældreforskningen, som eksempelvis kognitiv status (food for brain), D-vitamin, knoglestatus, energiomsætning og effekt af fysisk træning. Sessionen Nutrition for the aging population bestod af fem korte præsentationer.