Jakten på hälsosamma tarmbakterier pågår – och många frågor kvarstår

Bakterier som vi under decennier har gjort allt vi kan för att bli av med, har nu seglat upp på hitlistan över nya intresseområden. Allt från hudvårdsföretag till livsmedelsbutiker vill marknadsföra olika produkter som ”bra för din bakterieflora”. Hur blev det så?

>>text: Louise Brunkwall, PhD, nutritionist och forskare vid Medicinska fakulteten, forskargruppen Diabetes, kardiovaskulärsjukdom och genetisk epidemiologi,
Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Lunds universitet.

Sedan lite mer än tio år tillbaka har man kunnat sekvensera bakterier, det vill säga studera bakteriernas DNA. Tidigare var man beroende av att odla bakterier, en tidskrävande och ibland mycket svår process (eftersom många bakterier dör när de kommer i kontakt med syre). Sekvenseringen har gjort att man nu kan undersöka bakterier från många olika typer av prover från större grupper av människor – på så sätt har förutsättningarna inom detta forskningsområde förändrats. I takt med att fler och fler laboratorium och företag utvecklat tekniken har kostnaderna blivit lägre och idag kan man analysera större grupper än någonsin tidigare. Även om priserna har sjunkit är analyserna fortfarande mycket dyra och majoriteten av de studier som genomförs idag är mindre och ofta av fall-kontroll typ, vilket gör att det är svårt att dra slutsatser för hur det påverkar oss i befolkningen.

Det pågår en jakt efter den ”hälsosamma tarmfloran” och sanningen är den att idag är det fortfarande mycket vi inte vet om tarmens bakterier och vad en hälsosam tarmflora (mikrobiota) består av. Ett av de stora problemen i denna typ av forskning är den enorma variation och mångfald som finns i vår tarmflora. Som en jämförelse är vi 99,9 procent lika varandra sett till våra mänskliga gener medan kanske delar så lite som 10 % av våra tarmbakterier med människor runt oss. Med det vi vet idag, kan man säga att tarmfloran är dynamisk, att det verkar som att vi får med oss en viss del av den från tidig ålder och att vi har olika förmåga att förändra den. Studier som har undersökt människor som äter antibiotika visar att det är individuellt hur snabbt man återfår sin normala tarmflora efter en antibiotikakur. Detta gör att forskningen om tarmbakterier inte bara är spännande, det är också svårt att statistiskt beräkna bakteriernas samband med till exempel en viss sjukdom eller en specifik levnadsvana. Det krävs mer forskning och vi kommer att behöva stora studier för att kunna förstå vilka komponenter i tarmfloran som är viktigast för att vi ska må bra. Dessutom består tarmfloran inte bara av bakterier utan även av svampar och virus, dessa är än mer outforskade och kommer med stor sannolikhet också att vara viktiga att förstå för att verkligen kunna uttala sig om samband mellan hälsa och tarmflora.

Så vad kan vi göra för att bidra till mer hälsosamma bakterier i tarmen? I de befolkningsstudier som finns idag har man kunnat se att medicinering, mått på tarmhälsa, mat och levnadsvanor spelar roll för hur artrik vår tarmflora är (1). Just artrikedom har kopplats till hälsa i många studier, både mindre och större (2). Några studier har också kunnat visa att en mer varierad kost är kopplat till en mer artrik tarmflora (3, 4), men inte alla (5).

Kostfibrer har återkommande visats vara gynnsamt för vår tarmflora eftersom det finns specifika bakterier som bryter ner fibrerna. Dessa bakterier har i studier kunnat kopplas direkt till hälsa i form av förbättrad metabolism (6).

1. Falony G, Joossens M, Vieira-Silva S, Wang J, Darzi Y, Faust K, et al. Population-level analysis of gut microbiome variation. Science (New York, NY). 2016;352(6285):560-4.

2. Le Chatelier E, Nielsen T, Qin J, Prifti E, Hildebrand F, Falony G, et al. Richness of human gut microbiome correlates with metabolic markers. Nature. 2013;500(7464):541-6.

3. Laitinen K, Mokkala K. Overall Dietary Quality Relates to Gut Microbiota Diversity and Abundance. Int J Mol Sci. 2019;20(8).

4. De Filippis F, Pellegrini N, Vannini L, Jeffery IB, La Storia A, Laghi L, et al. High-level adherence to a Mediterranean diet beneficially impacts the gut microbiota and associated metabolome. Gut. 2016;65(11):1812-21.

5. Ericson U, Brunkwall L, Hellstrand S, Nilsson PM, Orho-Melander M. A Health-Conscious Food Pattern Is Associated with Prediabetes and Gut Microbiota in the Malmo Offspring Study. The Journal of nutrition. 2019.

6. Sanna S, van Zuydam NR, Mahajan A, Kurilshikov A, Vich Vila A, Vosa U, et al. Causal relationships among the gut microbiome, short-chain fatty acids and metabolic diseases. Nature genetics. 2019;51(4):600-5.