Uppdatering av de nordiska näringsrekommendationerna – vad är på gång?

Revideringen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, är i full gång och flera av projektets milstolpar har nåtts. En del är processen för prioriteringen av de systematiska litteraturöversikterna inom projektet.

>>text: Eva Warensjö Lemming, med dr och Hanna Eneroth, med dr, båda risk- och nyttovärderare vid Risk- och nyttovärderingsavdelningen, Livsmedelsverket, Uppsala

Just nu pågår arbetet med att revidera de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) inför den sjätte upplagan (NNR2022), som beräknas vara klar i slutet av 2022. Upplagan innehåller, precis som tidigare, rekommendationer och referensvärden för energi och näringsämnen som ska tillgodose behovet för tillväxt, utveckling, funktion och hälsa genom hela livet. En nyhet i NNR2022 är en större vikt på livsmedelsgrupper och livsmedelsbaserade råd. Även samband mellan matvanor och miljömässig hållbarhet finns med i högre grad än tidigare.

Arbetet leds från Norge och två representanter från varje nordiskt land ingår i arbetsgruppen. Dessutom ingår observatörer från de baltiska länderna. Projektet finansieras av Nordiska ministerrådet och hälso-och livsmedelsmyndigheter i de deltagande länderna.

Arbetsprocess för att ta fram referensvärden och livsmedelsbaserade råd

Arbetet med att ta fram referensvärden och livsmedelsbaserade råd i NNR2022 genomförs i fyra steg (se figur 1) där oberoende ”funktioner” gör olika delar av arbetet och alla delar dessutom granskas. Uppdelning ska kvalitetssäkra underlagen, som denna gång tagits fram på ett mer transparent sätt än i tidigare revideringar. De livsmedelsbaserade råden i NNR ska ligga till grund för detaljerade kostråd i de olika länderna.

Figur 1. Schematisk bild över processen för att ta fram referensvärden och livsmedelsbaserade ­råd i NNR2022. Referens: Figur översatt från projektets webbplats.

Steg 1-Strategi

Den initiala strategiska planeringen är klar (steg ett). Bland annat har tre artiklar som beskriver ramverket för uppdateringen publicerats (1, 2, 3). Dessutom har experter rekryterats för att delta i arbetet med att utföra nya systematiska litteraturöversikter, så kallade de novo SR, i ett virtuellt center, NNR Systematic Review Centre (NNR SR-center). Andra experter ska också skriva och granska alla kapitel i NNR. Experterna rekryterades efter en allmän utlysning och hundratalet forskare är nu engagerade som experter i projektet. NNR SR-centret består av ett tiotal forskare från de nordiska länderna.

Steg 2-Orsakssamband

Just nu befinner sig arbetet med revideringen i steg två. För att undersöka och presentera samband mellan en nutritionsfaktor, exponering, och olika utfall används olika typer av underlag, som till exempel olika typer av litteraturöversikter. Se nedan förklaring av de olika typerna av litteraturöversikter som används.

Scoping review – en kartläggande litteraturöversikt som på ett systematiskt sätt går igenom samband mellan exponering och utfall utan att göra en slutlig sammanvägning av resultaten utifrån en specifik frågeställning.

Kvalificerad systematisk litteraturöversikt – redan tillgängliga systematiska litteraturöversikter som systematiskt gått igenom samband mellan exponering och utfall utifrån specifika frågeställningar och som uppfyller NNR:s kvalitetskrav. Innehåller kvalitetsgradering av de ingående studierna och en slutlig sammanvägning av resultaten.

De novo systematisk litteraturöversikt – nya systematiska litteraturöversikter, här ingår de som ska göras inom ramen för NNR2022.

Varje kapitel i NNR baseras på en uppdaterad kartläggande litteraturöversikt men även de andra typerna av litteraturöversikter som beskrivits och andra relevanta studier kan ingå. I steg två sker också det stora arbetet med att genomföra nya systematiska litteraturöversikter i NNR SR-centret och att foga samman de ingående kapitlen.

Steg 3-Integrering

I steg tre ska faktorer och förhållanden som kan påverka referensvärden och livsmedelsbaserade råd beaktas. För att kunna göra bedömningen kommer det att finnas fem bakgrundsartiklar som belyser livsmedels- och näringsintag, hälsoutmaningar i de nordiska och baltiska länderna, fysisk aktivitet, miljömässig hållbarhet och övervikt/fetma.

Steg 4-Referensvärden och livsmedelsbaserade råd

I steg fyra ska alla kapitel göras klara och referensvärden och livsmedelsbaserade råd fastställas.

Prioritering av ämnen till nya systematiska litteraturöversikter

Prioritering av ämnen till nya systematiska litteraturöversikter är centralt i uppdateringen av NNR, eftersom resultaten kan påverka referensvärden och livsmedelsbaserade råd. Prioriteringen har gjorts enligt en metod som beskrivs i detalj i en artikel som kommer att publiceras i Food & Nutrition Research. I korthet bygger prioriteringen på ämnen som nominerats av forskare, myndigheter, livsmedelsföretag, andra intressenter och allmänheten via en allmän utlysning. Förslagen på ämnen skickades in i ett formulär på projektets webbplats, en så kallad “PI/ECOTSS”.

En “PI/ECOTSS” är ett strukturerat sätt att formulera en klar och tydlig vetenskaplig frågeställning (4). ”PI/ECOTSS” är väletablerad inom forskningen och används ofta för att formulera frågeställningar när systematiska litteraturöversikter görs. Ett exempel på en PI/ECOTSS visas i figur 2. En “PI/ECOTSS” kan innehålla följande information om ämnet: befolkningsgrupp (population), intervention/exponering (intervention/exposure), jämförelser (comparators), utfall (outcome), uppföljning (timing), kontext (setting) och studiedesign (study design).

Population befolkningsgrupp, intervention/exposure intervention/exponering, comparators jämförelser, outcome utfall, timing uppföljning, setting kontext, study design studiedesign 

Figur 2. Exempel på en PI/ECOTSS som är ett strukturerat sätt att formulera vetenskapliga frågeställningar.

Totalt kom från den allmänna utlysningen 45 nomineringar som innehöll förslag på fler än 200 samband att undersöka. För att identifiera ytterligare potentiella ämnen för systematiska litteraturöversikter gjorde arbetsgruppen en genomgång av publicerade översiktsartiklar, som täckte de 51 näringsämnen och livsmedelsgrupper som är relevanta för NNR. Även denna genomgång resulterade i “PI/ECOTSS”.

För att undvika duplicering av redan publicerade systematiska litteraturöversikter identifierades 80 kvalificerade systematiska litteraturöversikter av arbetsgruppen. Av alla PI/ECOTSS som identifierats och som inte redan undersökts i en publicerad kvalificerad systematisk litteraturöversikt valdes 52 ut som relevanta. Därefter rankades ämnena som hög (n=21), medel (n=9) eller låg (n=22). De ämnen som rankats högt prioriterades i Delfi-processen i tre steg. I korthet innebär Delfi-processen att ämnena rankades av alla i arbetsgruppen, med en gemensam diskussion om resultatet efter varje omgång av individuell rankning. De fem första ämnena som valts ut för systematiska litteraturöversikter finns beskrivna i tabell 1. Ämnena för resterande fem systematiska litteraturöversikter inom projektet, kommer att väljas ut och presenteras på projektets webbplats framöver.

Tabell 1. De fem första systematiska litteraturöversikterna som ska genomföras i NNR-projektet.

Följande typer av studier kommer att användas: randomiserade studier, interventionsstudier och prospektiva kohortstudier.

Ett kapitel uppdateras som en kartläggande litteraturöversikt, men tar in underlag från de nya systematiska litteraturöversikterna från NNR SR-centret, andra kvalificerade systematiska litteraturöversikter och övriga relevanta studier. Kapitel som fanns med i NNR 2012 utgör en utgångspunkt. Men i NNR2022 ingår som tidigare nämnts många fler kapitel, till exempel om livsmedelsgrupper.

Integrering av miljömässig hållbarhet i de livsmedelsbaserade råden

Det Nordiska ministerrådet har som mål att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Därför kommer det också vara större fokus på hållbarhet i NNR2022. Ett av delmålen för projektet är att ta fram en plattform för hur miljömässig hållbarhet ska integreras i livsmedelsbaserade råd.

Detta arbete är komplext och därför har projektet tagit hjälp av Chatham House i London, ett oberoende institut som arbetar med olika typer av policyfrågor. Chatham House kommer att stödja skrivandet av de två bakgrundsartiklarna och en artikel som beskriver själva integrationen av miljömässig hållbarhet i NNR. I skrivargruppen kommer det finnas representanter från arbetsgruppen och experter från de nordiska och baltiska länderna.

Författarna uppger inga jävsförhållanden.

Tidigare publiceringar om NNR2022 på Nutritionsfakta:

Nordiska näringsrekommendationer 2022 – nu är de första artiklarna om metodiken publicerade

Hållbarhet ställer nya krav på näringsrekommendationer

Klart med de första systematiska litteraturöversikterna för NNR2022

Referenser

1. Christensen JJ, Arnesen EK, Andersen R, Eneroth H, Erkkola M, Høyer A, Lemming EW, Meltzer HM, Halldórsson ÞI, Þórsdóttir I, Schwab U, Trolle E, Blomhoff R. The Nordic Nutrition Recommendations 2022 – principles and methodologies. Food Nutr Res. 2020 Jun 18;64. doi: 10.29219/fnr.v64.4402. PMID: 32612489; PMCID: PMC7307430.

2. Arnesen EK, Christensen JJ, Andersen R, Eneroth H, Erkkola M, Høyer A, Lemming EW, Meltzer HM, Halldórsson ÞI, Þórsdóttir I, Schwab U, Trolle E, Blomhoff R. The Nordic Nutrition Recommendations 2022 – handbook for qualified systematic reviews. Food Nutr Res. 2020 Jun 18;64. doi: 10.29219/fnr.v64.4404. PMID: 32612492; PMCID: PMC7307435.

3. Arnesen EK, Christensen JJ, Andersen R, Eneroth H, Erkkola M, Høyer A, Lemming EW, Meltzer HM, Halldórsson ÞI, Þórsdóttir I, Schwab U, Trolle E, Blomhoff R. The Nordic Nutrition Recommendations 2022 – structure and rationale of qualified systematic reviews. Food Nutr Res. 2020 Jun 18;64. doi: 10.29219/fnr.v64.4403. PMID: 32612488; PMCID: PMC7307429.

4. Thabane L, Thomas T, Ye C, Paul J. Posing the research question: not so simple. Can J Anaesth. 2009 Jan;56(1):71-9. doi: 10.1007/s12630-008-9007-4. Epub 2008 Dec 24. PMID: 19247780.