Feta mejeriprodukter – avstå eller avnjuta? Kortversion

Publicerat i: 
Publicerat 2020-03-27

Denna text är en sammanfattning av en artikel av Fredrik Rosqvist.

Feta mejeriprodukter höjer kolesterolet och bör bytas ut mot magra, enligt de officiella rekommendationerna. Men det rådet är allt för förenklat, menar Fredrik Rosqvist i denna artikel. Vilka livsmedel du väljer och hur kosten ser ut i sin helhet är viktigare än mängden mättat fett.

Mättat fett höjer LDL – men inte alltid

LDL-kolesterol är en betydande riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Det är väldokumenterat att en hög andel mättat fett i kosten höjer LDL-kolesterolet, men alla mättade fettsyror har inte samma effekt. Feta mejeriprodukter förväntas leda till högre kolesterolnivåer och därmed ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, men studier visar också att en högre konsumtion av vissa feta mejeriprodukter tvärtom kan minska risken eller ha en neutral effekt på hjärt-kärlsjukdom, och även kraftigt minska risken för typ 2-diabetes.

Livsmedel innehåller många olika ämnen i en komplex struktur, med många potentiella interaktioner. Det är fler faktorer än fettsammansättningen som avgör hur blodfetterna påverkas. Ett väldokumenterat exempel på denna så kallade food matrixär att smör ofta höjer LDL-kolesterol medan ost sällan gör det, trots en hög halt mättat fett. Att byta ut normalfet ost mot mager ost leder till minskat intag av mättat fett, men inte nödvändigtvis till sänkta kolesterolnivåer.

Polära lipider, struktur och fermentering

En faktor som kan tänkas ligga bakom mejeriprodukters olika påverkan på blodfetterna är polära lipider som kan hämma upptaget av kolesterol i tarmen. I den obearbetade mjölken omsluts triglyceriderna av ett membran (milk fat globule membrane, MFGM) som är rikt på polära lipider. När grädde kärnas till smör hamnar MFGM i kärnmjölken och smöret har alltså inte kvar den skyddande effekten som till exempel finns i grädde och ost.

Mejeriprodukternas påverkan på blodfetterna styrs även av fettets struktur och fermentering. Vid homogenisering sönderdelas fettpartiklarna i mycket små fettdroppar, vilket gör att den totala ytan ökar markant och att fettet tas upp snabbare i tarmen. Även fermentering spelar roll. Fermenterade mjölkprodukter, såsom yoghurt, kan bland annat bidra till förbättrad insulinkänslighet, lägre blodfetter samt mindre mängd fett i levern.

Vi äter mat, inte näringsämnen

Det vi har på tallriken är en komplex kombination av sammansatta livsmedel. I kostrekommendationer är det mer relevant att fokusera på livsmedel, måltider och kosten som helhet än på enskilda näringsämnen. Mejeriprodukter, oavsett fetthalt, kan utgöra en del av ett hälsosamt kostmönster – som även bör inkludera livsmedel med hög halt vegetabiliskt fleromättat fett.

Klicka här för att ta del av artikeln i sin helhet, inklusive samtliga referenser. 

banner