Kostkvalitet och koncentrationsförmåga hos europeiska ungdomar – resultat från HELENA-studien
Publicerat i:- Fysisk aktivitet
- Grupper
- Hälsoområden
- Kognitiv funktion
- Kost
- Kostmönster
- Medelhavskost
- Nordisk kost
- Nordiska näringsrekommendationer
- Populära dieter
- Vegetarisk kost
- Livsmedel
- Drycker
- Fisk & skaldjur
- Grönsaker & baljväxter
- Kött, fågel & ägg
- Mejeriprodukter
- Nötter & frön
- Oljor & fetter
- Spannmålsprodukter
- Näringsämnen
- Fett
- Kolhydrater & fiber
- Mineraler
- Protein
- Vitaminer
- Övrigt
- Bioaktiva substanser
- Probiotika
- Tillsatser
- Kostmönster
- Medelhavskost
Publicerat 2019-02-05
Resultat från den europeiska HELENA-studien indikerar att det finns ett samband mellan kostkvalitet och koncentrationsförmåga hos ungdomar. Fynden är intressanta, men för att styrka ett orsakssamband skulle randomiserade kontrollerade studier behövas.
>> text: Pontus Henriksson Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, Stockholm, Hanna Henriksson, Institutionen för medicin och hälsa, Linköping universitet.
En god kognitiv förmåga anses vara av stor betydelse för att lyckas i skola och arbetsliv, men även för att främja mental och fysisk hälsa (1). Tonåren anses vara en viktig period i livet då de kognitiva förmågorna utvecklas (2). Det är därför intressant att identifiera modifierbara faktorer, såsom hälsobeteenden, som kan främja den kognitiva utvecklingen under denna period. Kost och fysisk aktivitet är två viktiga hälsobeteenden. Medan det finns ett stort antal studier som undersökt samband mellan fysisk aktivitet och kognition (3), finns det relativt få studier som undersökt samband mellan kostvanor och kognition hos ungdomar.
HELENA-studien
HELENA (Healthy Lifestyle in Europe by Nutrition in Adolescence) studien är en stor europeisk studie som undersöker kost och hälsorelaterade variabler hos ungdomar som är mellan 12,5 och 17,5 år gamla. Vi har tillsammans med forskare från HELENA-konsortiet publicerat en tvärsnittsstudie om nutrition och koncentrationsförmåga hos europiska ungdomar (4). I denna studie inkluderades totalt 384 ungdomar från fem olika europiska länder (Frankrike, Grekland, Spanien, Tyskland och Österrike). Kostintaget undersöktes genom att studiedeltagarna rapporterade det man hade ätit dagen innan (”24 timmars recall”) vid två separata tillfällen med minst en dags mellanrum. Studiedeltagarna rapporterade sitt kostintag med hjälp av ett dataprogram som var framtaget specifikt för HELENA-studien (5). Från kostdatan undersöktes tre kostmönster; Kostkvalitetsindex (dietary quality index), ideal diet och medelhavskost. Kostkvalitetindex undersöker kostens kvalité, diversitet och balans (6). Ideal diet förespråkas av American Heart Association och använder sig av fem nyckelindikatorer för en hälsosam kost; tillräckliga intag av frukt och grönsaker, fisk och fibrer samt ej för höga intag av salt och sötade drycker (7). Medelhavskost bestämdes genom undersökta intaget av sju komponenter som antas vara hälsosamma (grönsaker, frukt och nötter, cerealier, baljväxter, fisk, mjölkprodukter samt ration av omättat fett till mättat fett) och två komponenter som antas vara ohälsosamma (kött och alkohol) (4). Koncentrationsförmågan undersöktes med d2 Test of Attention (d2T) och administrerades i klassrum under tillsyn av medarbetare från HELENA-studien (4). Testet d2T består av 14 rader med text som innehöll 47 slumpmässigt fördelade bokstäver (p och d). Bokstäverna p och d förekom med ett eller två streck ovanför varje bokstav. Deltagarna instruerades att markera alla d med två streck, vilket genomförde i en takt av 20 sekunder per rad.
Flera intressanta resultat
Resultateten visade att kostkvalitetsindex och ideal diet, men inte medelhavskost, hade ett positivt statistiskt signifikant samband med koncentrationsförmåga. Det vill säga en hälsosammare diet (undersökt med kostkvalité index och ideal diet) hade ett samband med högre koncentrationsförmåga. Sambanden kvarstod även efter justeringar för andra variabler såsom ålder, kön, body mass index (BMI), socioekonomisk status och fysisk aktivitet. Vidare visade resultaten att sambanden med kostmönstren i sin helhet generellt var starkare än för individuella komponenter i kostmönstren, vilket även har observerats i tidigare studier (till exempel 8). Att medelhavskost inte hade ett samband med koncentrationsförmåga var ett intressant fynd då sådana samband tidigare har identifierats hos yngre barn och äldre (9, 10).
Framtida studier
Resultatet av vår studie indikerar att det finns ett samband mellan kostkvalitet och koncentrationsförmåga. En begränsning i studien är att det är en tvärsnittsstudie, det vill säga att både data för kost och koncentrationsförmåga samlades in samtidigt. Detta innebär att det inte går att fastslå vilken riktning sambandet mellan kostkvalité och koncentrationsförmåga har. Det vill säga, man kan inte utifrån denna studie säga om kostkvalitet påverkar koncentrationsförmågan eller vice versa. Därför behövs det ytterligare studier, där sambandet mellan kostkvalitet och kognition undersöks efter långvariga uppföljningar. För att kunna belägga sambandet mellan kostkvalitet och kognition hos ungdomar ytterligare, och klargöra om det är ett orsakssamband, skulle välgjorda randomiserade kontrollerade studier också utgöra ett välkommet tillskott.
Jävsförhållanden: Inga jävsförhållanden. HELENA studien har erhållit ekonomiskt stöd från Europeiska Unionens sjätte ramprogram (FOOD-CT-2005-007034). Pontus Henriksson erhöll stöd från Henning och Johan Throne-Holst stiftelse.
Referenser
1. Diamond A. Executive functions. Annu Rev Psychol 2013; 64, 135-168.
2. Luna B. Developmental changes in cognitive control through adolescence. Adv Child Dev Behav 2009; 37: 233-278.
3. Donnelly JE, et al. Physical Activity, Fitness, Cognitive Function, and Academic Achievement in Children: A Systematic Review. Med Sci Sports Exerc. 2016; 48: 1223-1224.
4. Henriksson P, et al. Diet quality and attention capacity in European adolescents: the Healthy Lifestyle in Europe by Nutrition in Adolescence (HELENA) study. Br J Nutr. 2017; 117: 1587-1595.
5. Vereecken CA, et al. Development and evaluation of a self-administered computerized 24-h dietary recall method for adolescents in Europe. Int J Obes 2008;32 Suppl 5, S26-34.
6. Vyncke K, et al. Validation of the Diet Quality Index for Adolescents by comparison with biomarkers, nutrient and food intakes: the HELENA study. Br J Nutr 2013; 109: 2067-2078.
7. Lloyd-Jones DM, et al. Defining and setting national goals for cardiovascular health promotion and disease reduction: the American Heart Association’s strategic Impact Goal through 2020 and beyond. Circulation 2010; 121: 586-613.
8. Haapala EA, et al. Associations of diet quality with cognition in children – the Physical Activity and Nutrition in Children Study. Br J Nutr 2015;114: 1080-1087.
9. Esteban-Cornejo I, et al. Adherence to the Mediterranean diet and academic performance in youth: the UP&DOWN study. Eur J Nutr. 2016; 55: 1133-1140.
10. Frisardi V, et al. Nutraceutical properties of Mediterranean diet and cognitive decline: possible underlying mechanisms. J Alzheimers Dis 2010; 22: 715-740.
