Energidrycker – hälsoeffekter hos barn och ungdomar med fokus på koffein

De fysiologiska effekterna av energidrycker förklaras sannolikt i första hand av deras koffeininnehåll. Det saknas i stor utsträckning forskning specifikt om effekterna av koffein hos barn och ungdomar. Baserat på befintlig kunskap föreslår Efsa tre mg koffein per kg kroppsvikt och dag, som övre gräns för säkert intag hos barn och ungdomar. Riksmaten ungdom 2016-17 tyder på att koffeinintaget från energidrycker hos majoriteten av svenska barn och ungdomar ligger under den nivå som Efsa bedömer som säker, men att det finns vissa riskgrupper.

>> text: Susanne Bryngelsson, fil dr, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund.

Under 2016 såldes 48 miljoner liter energidryck i Sverige, vilket kan jämföras med 41 miljoner liter under 2015, enligt försäljningsstatistik från Sveriges Bryggerier. Preliminär försäljningsstatistik för 2017 tyder på att försäljningen ökat ytterligare, till cirka 60 miljoner liter. Den stora försäljningsökningen har aktualiserat diskussionen om energidryckernas hälsoeffekter, inte minst hos barn och ungdomar. I den här artikeln belyses kunskapsläget avseende hälsoeffekter av energidrycker hos barn och ungdomar, med fokus på koffein.

Artikeln är inspirerad av en artikel i Nutrition Bulletin författad av medarbetare vid British Nutrition Foundation (1).

Lagstadgad definition saknas

Det finns ingen lagstadgad definition av så kallade energidrycker. Gemensamt för drycker som marknadsförs som energidrycker är att de är sötsmakande, kolsyrade drycker och innehåller koffein. Många energidrycker innehåller också andra ingredienser som har stimulerande och uppiggande effekt, till exempel B-vitaminer, D-glucuronolakton, ginseng, guarana, L-karnitin och taurin.

Det är viktigt att skilja på energidrycker och sportdrycker. Sportdrycker innehåller vanligtvis energi och elektrolyter (till exempel natrium och kalium) men inte koffein.

Med eller utan socker

Vissa energidrycker sötas med tillsatt socker, och innehåller då tillsatt socker i samma nivåer som vanliga sockersötade läskedrycker, det vill säga cirka tio gram tillsatt socker per 100 ml. Energiinnehållet i dessa energidrycker är därmed också motsvarande energiinnehållet i sötade läskedrycker, det vill säga cirka 40 kcal per 100 ml. Energidrycker som innehåller socker kan bidra till ett för högt intag av tillsatt socker, på samma sätt som andra sockersötande drycker. Samband mellan tillsatt socker och hälsa diskuteras i flera andra artiklar på nutritionsfakta.se, och kommer inte att närmare diskuteras i denna artikel.

Det finns även energidrycker som helt eller delvis sötats med  icke energigivande sötningsmedel, och därmed innehåller mindre eller inget tillsatt socker. Energiinnehållet i energidrycker som sötats med sötningsmedel kan variera, beroende på om de innehåller en viss mängd tillsatt socker eller inte. En energidryck som sötats helt med icke energigivande sötningsmedel, och alltså inte innehåller något tillsatt socker, innehåller ingen energi.

Koffeininnehåll

Koffeinnehållet i energidrycker ligger vanligtvis på 32 mg per 100 ml, vilket är cirka tre gånger högre än koffeinhalten i coladrycker, som vanligen ligger på cirka tio mg koffein per 100 ml (tabell 1). Jämfört med kaffe är koffeininnehållet i energidrycker lägre, uttryckt per ml. Bryggkaffe innehåller generellt cirka 70 mg koffein per 100 ml. Andra koffeininnehållande drycker är te och chokladdrycker, som innehåller mindre koffein än kaffe. Te innehåller generellt cirka 20 mg koffein per 100 ml, och chokladdryck cirka 1,5 mg per 100 ml. För kaffe, te och chokladdryck kan variation förekomma beroende på till exempel bönsort och dosering.

Energidrycker säljs vanligen i förpackningar med 250 ml, som därmed innehåller totalt cirka 80 mg koffein. Detta är lite mindre än mängden koffein i en genomsnittlig kopp kaffe (1,50 dl, cirka 105 mg koffein) och lite mer än dubbelt så mycket jämfört med mängden koffein i en 330 ml flaska coladryck (cirka 33 mg koffein).

Drycker, förutom de som baseras på kaffe och te, som innehåller mer än 150 mg koffein per liter (det vill säga 0,15 mg per 100 ml) ska märkas med ”Högt innehåll av koffein. Rekommenderas inte för gravida och ammande kvinnor.” Märkningen ska finnas inom samma synfält som produktnamnet och mängden koffein ska framgå, uttryckt som mg per 100 ml. Denna märkning ska med andra ord finnas på alla energidrycker. För drycker med lägre innehåll av koffein (under 150 mg per liter) finns inga krav på att deklarera innehållet koffein på förpackningen.

Effekter av koffein

Vid intag ger koffein en stimulerande effekt på centrala nervsystemet. Fysiologiska effekter och effekter på beteende av koffein har främst studerats hos vuxna, och i mindre utsträckning hos barn. Hos vuxna har man visat att koffein kan öka fysisk uthållighet, kognitiv funktion (inklusive vakenhet och uppmärksamhet) och minska känslan av utmattning (2, 3). Vid höga intag kan dock koffein också orsaka negativa effekter, som huvudvärk, ångest, sömnlöshet, kardiovaskulära symptom och besvär från mag-tarmkanalen (4). Risken för negativa fysiologiska effekter av att dricka energidrycker kan tänkas vara högre hos individer med underliggande hälsoproblem och/eller som konsumerar andra källor till koffein, stimulerande eller depressiva ämnen. Efsa poängterar att hos vissa barn och ungdomar kan koffein, speciellt vid intag nära läggdags, fördröja insomning och minska sömnens längd vid ett intag om 1,4 mg per kg kroppsvikt (3).

Dödlighet förknippad med koffein är extremt ovanligt, och när en sådan koppling har funnits tycks det ha varit relaterat till intag av koffeinpulver eller koffeintabletter och/eller underliggande kardiovaskulär sjukdom (5).

Säkert intag av koffein

Hos vuxna bedömer den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, att intag av tre mg koffein per kg kroppsvikt vid ett tillfälle (en dos) är säkert (3). För vanemässigt intag bedömer Efsa att 5,7 mg koffein per kg kroppsvikt och dag, det vill säga fördelat över dagen i mindre doser, är säkert (3).

Efsa konstaterar att det saknas vetenskapligt underlag för att fastställa en övre nivå för säkert intag av koffein hos barn och ungdomar. Eftersom omsättningen av koffein hos barn är samma som hos vuxna bedömer dock Efsa att motsvarande enstaka dos som hos vuxna är säkert även för barn, det vill säga tre mg per kg kroppsvikt. Efsa föreslår även denna övre gräns som säker dos för vanemässigt koffeinintag per dag, hos barn och ungdomar (3). Anledningen till att Efsa föreslår en lägre nivå för vanemässigt intag för barn och ungdomar, jämfört med för vuxna, är att det råder stor osäkerhet kring de långsiktiga effekterna av koffeinintag hos barn och ungdomar, på grund av få långtidsstudier av koffeinintag i denna grupp.

27 kg kroppsvikt för att dricka 250 ml

En burk energidryck som innehåller 250 ml ger cirka 80 mg koffein. För att intag av en burk energidryck ska rymmas inom det koffeinintag som Efsa anser vara säkert, behöver barnet därför väga cirka 27 kg, eller mer. En ungdom som väger 60 kg kan dricka upp till cirka två burkar energidryck (560 ml energidryck vilket motsvarande 180 mg koffein), inom ramen för ett säkert koffeinintag. Båda exemplen gäller förutsatt att energidrycker utgör enda koffeinkällan. Om andra koffeinkällor till exempel coladrycker, kaffe, te och chokladdrycker också konsumeras ryms mindre mängd energidryck, inom ramen för det rekommenderade maximala koffeinintaget.

Intag Riksmaten ungdom 2016-17

Enligt data från den senaste svenska kostundersökningen Riksmaten ungdom 2016-17 där totalt cirka 1000 barn per årskurs deltog, uppger en procent av pojkarna och inga flickor i årskurs fem att de dricker energidrycker (6) (tabell 2). Bland elever i årskurs åtta uppger sex procent av pojkarna och tre procent av flickorna att de dricker energidryck, medan tio procent av både pojkar och flickor i årskurs två på gymnasiet uppger att de dricker energidryck. De fem procent av pojkarna och flickorna i årskurs två på gymnasiet som dricker mest energidryck (95:e percentilen), dricker 180 gram energidryck per dag, eller mer.

I en kompletterande undersökning till Riksmaten ungdom 2016-17, kallad Riksmaten ungdom Plus, har matvanor hos 81 ungdomar i gymnasieålder som inte går i gymnasiet kartlagts. I denna grupp konsumerar 22 procent av pojkarna och nio procent av flickorna energidrycker (tabell 2). De fem procent av pojkarna som har högst intag (95:e percentilen) rapporterade ett intag av 1250 gram energidryck per dag, eller mer. De fem procent av flickorna som har högst intag (95:e percentilen) rapporterade ett intag av 500 gram energidryck per dag, eller mer.

Riskgrupper finns

Omräkning av intagsdata för energidryck enligt Riksmaten ungdom 2016-17 till koffeinintag, visar att koffeinintaget från energidrycker för de fem procent av pojkar och flickor i årskurs två på gymnasiet med högst intag motsvarar cirka 60 mg koffein (tabell 2). För de fem procent av pojkarna som konsumerade mest energidryck i Riksmaten ungdom Plus var intaget av koffein från energidryck 400 mg per dag, eller mer. Motsvarande siffra för flickor var cirka 190 mg koffein per dag, eller mer.

I den hittills publicerade rapporten från Riksmaten ungdom 2016-17 rapporteras intag av kaffe och te tillsammans. Det är därför inte möjligt att med säkerhet räkna om dessa intagssiffror till koffeinintag, eftersom koffeinhalten är väsentligt olika i kaffe respektive te.

Sammantaget tyder de hittills tillgängliga data från Riksmaten ungdom 2016-17 på att koffeinintaget från energidrycker hos majoriteten av barn och ungdomar ligger inom ramen för säkert intag men att det finns vissa riskgrupper, till exempel vissa grupper av ungdomar (framförallt pojkar) i gymnasieåldern. För att kunna dra mer säkra slutsatser i frågan om energidrycker utgör ett problem hos barn och ungdomar, sett till koffeinintag, och hur stort detta problem i så fall är, behöver intag av energidrycker analyseras närmare. Intag av energidryck behöver relateras till kroppsvikt och till intag av andra koffeinkällor, på individnivå.

Taurin och D-glukuronolakton

Många energidrycker innehåller även andra ingredienser, förutom koffein, med uppiggande och stimulerande egenskaper, till exempel taurin och D-glukuronolakton. Innehållet av taurin respektive D-glukoronolakton i energidrycker är generellt cirka fyra respektive 2,4 mg per ml.

Enligt Efsa utgör intag av taurin och D-glukuronolakton från energidrycker inte en hälsorisk, eftersom det finns en god marginal innan intaget riskerar att överskrida den övre säkra intagsnivån, den så kallade ”No Observed Adverse Effect Level” (NOAEL) (7). Riskvärderingen som ligger till grund för denna bedömning utgår från ett intag om 1,4 burkar (á 250 ml) energidryck bland de fem procent av energidryckskonsumenterna som konsumerar mest (95:e percentilen). NOAEL för taurin respektive D-glukuronolakton ligger 43 respektive 71 gånger högre, än den mängd av respektive substans som denna högkonsumentgrupp konsumerar via energidrycker. Efsa kommenterar dock att det råder viss osäkerhet kring hur mycket energidryck barn och ungdomar konsumerar, och att det kan finnas behov av att samla in mer fullständig intagsdata.

Potentiella interaktioner ingen säkerhetsrisk?

Efsa bedömer det inte som sannolikt att potentiella interaktioner mellan koffein och taurin, D-glukuronolakton eller andra, vanligt förekommande ämnen i energidrycker utgör en säkerhetsrisk hos friska vuxna (3). Bedömningen gäller för de nivåer som är vanligt förekommande i energidrycker och vid ett koffeinintag om 200 mg som enstaka dos, och omfattar effekt på vätskebalans, centrala nervsystemet och kardiovaskulära systemet. För vuxna bedömer Efsa att intag av alkohol i doser upp till 0,65 g per kg kroppsvikt (ger cirka åtta promille alkohol i blodet) inte påverkar säkerheten av 200 mg koffein, som enstaka dos. Vid dessa intagsnivåer bedömer inte Efsa att koffein maskerar den subjektiva upplevelsen av alkoholpåverkan, vilket skulle kunna vara en risk vid högre intag (se även Livsmedelsverkets råd i ruta nedan).

Efsa har inte specifikt bedömt frågan om interaktioner mellan koffein och andra ämnen för barn och ungdomar.

Studier av energidrycker – barn och ungdom

Liksom för koffein och andra substanser, som är typiska ingredienser i energidrycker, finns begränsad forskning kring hälsoeffekter av intag av energidrycker hos barn och ungdomar yngre än 16 år.

En sammanställning av studier avseende fysiolgiska effekter och konsumentattityder kring konsumtion av energidrycker hos barn och yngre personer, påtalar också en stor heterogenitet bland befintliga studier och att många baseras på självrapporterad data (8). I den aktuella sammanställningen bedömde man att 46 av 410 studier uppfyllde kraven (studier på människa, genomförda 2010-2016, intag av energidryck hos personer yngre än 17 år) för att inkluderas i översikten. Resultaten från sammanställningen tyder på att intag av energidryck var kopplad till huvudvärk, magont, hyperaktivitet och sömnlöshet. Två av de inkluderade studierna antydde att intag av energidryck kan ha positiv effekt på vissa aspekter av sportprestationer hos yngre idrottare (9, 10). Två andra studier visade vissa belägg för att intag av energidryck var kopplat till negativa fysiologiska och beteendemässiga effekter (11, 12). Det finns också studier som antyder att koffeinkonsumtion kan påverka beslutsfattande och medföra ökad risktagning, hos barn och ungdomar (13). Intag av energidryck har också visats vara kopplat bland annat till konsumtion av alkohol, rökning, användning av skadliga substanser (8, 14). Det saknas dock bevis för ett orsakssamband mellan intag av energidrycker och en hälsomässigt riskfylld livsstil.

Mer forskning behövs!

Hargraves med kollegor sammanfattar att de fysiologiska effekterna som påvisats vid intag av energidryck, motsvarar de effekter som också påvisats vid högre intag av koffein (1). Det tyder på att effekterna av energidrycker i första hand förklaras av deras koffeininnehåll, men att det behövs mer forskning för att säkert bekräfta detta. De konstaterar också att det behövs mer forskning för att kunna identifiera eventuella långtidseffekter av att börja konsumera energidrycker under barndomen, liksom för att förstå om koffein och/eller andra ämnen i energidrycker, interagerar med varandra avseende effekter på barn.

Utöver detta behövs mer forskning kring barn och ungdomars intag av energidrycker och andra koffeinkällor. Denna kunskap är avgörande för slutsatser i frågan om, och i så fall i vilken grad, barn och ungdomar konsumerar för mycket koffein. Det är också angeläget att närmare studera hur intag av energidrycker påverkar barns och ungdomars övriga matvanor, för att kunna dra slutsatser om eventuella nutritionella konsekvenser av hög konsumtion av energidrycker.

Referenser

1. Hargraves M, et al. Are energy drinks suitable for children?, Nutr Bull 2018; 43: 112–118

2. Ruxton CHS. The suitability of caffeinated drinks for children: a systematic review of randomised controlled trials, observational studies and expert panel guidelines. J Hum Nutr Diet 2014; 27: 342–57.

3. EFSA NDA Panel. Scientific Opinion on the safety of caffeine. EFSA Journal 2015; 13: 4102.

4. Nawrot P, et al. Effects of caffeine on human health. Food Addit Contam 2003; 20: 1–30.

5. Temple JL, et al. The safety of ingested caffeine: a comprehensive review. Front Psychiatry 2017; 8: 80.

6. Riksmaten ungdom 2016-17. Del 1. Livsmedelskonsumtion bland ungdomar i åk 5, åk 8 och åk 2 på gymnasiet. Livsmedelsverkets rapportserie nr 14, 2018.

7. EFSA ANS Panel. Scientific Opinion of the Panel on Food Additives and Nutrient Sources added to Food on a request from the Commission on the use of taurine and D-glucurono-γ -lactone as constituents of the socalled “energy” drinks. The EFSA Journal 2009; 935: 1-31.

8. Visram S, et al. Consumption of energy drinks by children and young people: a rapid review examining evidence of physical effects and consumer attitudes. BMJ Open 2016; 6: e010380.

9. Abian-Vicen J, et al. A caffeinated energy drink improves jump performance in adolescent basketball players. Amino Acids 2014; 46: 1333–41.

10. Gallo-Salazar C, et al. Enhancing physical performance in elite junior tennis players with a caffeinated energy drink. Int J Sports Physiol Perform 2015; 10: 305–10.

11. Temple JL, et al. Effects of acute caffeine administration on adolescents. Exp Clin Psychopharmacol 2010: 18: 510.

12. Evren C, Evren B. Energy-drink consumption and its relationship with substance use and sensation seeking among 10th grade students in Istanbul. Asian J Psychiatr 2015; 15: 44–50.

13. Temple JL, et al. Effects of acute and chronic caffein on risk-taking behavior in children and adolescents. J Psychopharmacol 2017; 31: 561-568.

14. Breda JJ, et al. Energy drink consumption in Europe: a review of the risks, adverse health effects, and policy options to respond. Front Public Health 2014; 2: 134.